Fula knepen för att du inte ska säga upp din prenumeration
Många medieföretag gör det extra svårt att avsluta en prenumeration. De kan till exempel gömma viktiga länkar. Det kallas för vilseledande webbdesign.
Här får du lära dig känna igen de fula knepen. Och så får du tre smarta tips!
Lättläst sammanfattning
- Många företag gör det medvetet svårt att avsluta
prenumerationer i appar och på hemsidor. - Ibland kan det krävas 14 klick för att kunna avsluta en
prenumeration. - Ofta får man leta efter knappar och länkar som gömts
undan. - Det kallas vilseförande webbdesign.
- Du kan använda AI för att snabbt hitta
uppsägningslänkar. - Sveriges Konsumenter tycker att det måste bli mycket
lättare att säga upp en tjänst.
2024 undersökte Sveriges Konsumenter hur svårt det är att säga upp digitala prenumerationer på tidningar, ljudböcker och videoströmningstjänster som Netflix.
Det visade sig vara jättesvårt. För många företag använder webbdesign, alltså hur saker ser ut på hemsidor och i appar, för att göra det extra svårt. Ibland behöver man klicka igenom 14 steg för att komma fram till knappen för att säga upp en prenumeration.
Alla företag som vi granskade använder sig av vilseledande designknep (på engelska heter det dark patterns) för att göra det onödigt krångligt att säga upp en prenumeration.
Sveriges Konsumenter vill att lagen ändras och att det ska bli lättare för konsumenter att säga upp sina abonnemang.
5 fula knep som ska lura dig
Här är bilder som visar exempel på några av företagens knep som gör det krångligt att säga upp prenumerationer.
-
Överflödiga steg
Överflödiga steg är när man måste klicka sig förbi flera sidor och svara på frågor innan man kan säga upp sin prenumeration. När det tar längre tid än det behöver och är krångligt är det många konsumenter som tröttnar och ger upp.
Här måste man klicka sig igenom flera olika sidor och svara på onödiga frågor för att komma till sidan för att avsluta en prenumeration. Bild från Viaplays app. -
Återvändsgränd
Återvändsgränd innebär att hemsidan eller appen är gjord för att konsumenten inte ska få tag i rätt information. Det kan vara länkar som inte fungerar eller information som saknas. Då måste man börja om från början.
Här finns ingen information om hur man hanterar sin prenumeration. -
Visuella hinder
Visuella hinder är när företag använder ett utseende på hemsidan eller i appen för att medvetet vilseleda konsumenter. Det alternativ som företaget vill att du ska välja på syns mycket bättre än det du kanske letar efter. Man använder större storlek på texten och starkare färger för att vilseleda konsumenten.
Ögat dras automatiskt till alternativet med färg. Alternativet att avsluta prenumeration (till höger) är svårare att upptäcka. -
Känsloladdat språk
Man kan också använda känslor för att påverka konsumentens val. Det kan vara en ritad figur som ser ledsen ut och som dyker upp när man försöker avsluta en prenumeration, eller ord som beskriver vissa alternativ som bättre än andra.
I tidningen Göteborgs-Posten används meningar som ”Genom att prenumerera gör du detta möjligt” eller ”Du gör skillnad” är ett tydligt exempel på känsloladdat språk. -
Luriga meningar
Luriga meningar används för att förvirra konsumenter. Det kan till exempel vara ord som är svåra att förstå eller att man använder så kallade dubbelnegationer. I stället för säga "behåll" kan man säga "förlora inte".
3 smarta tips
- Ta hjälp av AI. Använd en AI-tjänst för att snabbare hitta länken till sidan där du kan avsluta en prenumeration. Skriv till exempel: ”Direktlänk för att avsluta (företagets namn)” i AI-söktjänster som ChatGPT eller Gemini.
- Betala inte för ”hjälptjänster”. Det finns företag som erbjuder konsumenter hjälp att säga upp abonnemang och prenumerationer. De företagen har fått mycket kritik, för att de är både dyra och för att det ibland inte ens blir någon hjälp.
- Ha koll på utgifterna. Ha som vana att kolla igenom vilka abonnemang och prenumerationer du har. Det kan vara en dag varje månad där du kollar på ditt bankkonto och ser till att avsluta de abonnemang du inte använder.
Läs mer om hur vi gjorde granskningen och ladda ner rapporten här!
Denna artikel är framtagen inom ramen för projektet SWECONED som finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag (EISMEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EISMEA tar något ansvar för dessa.
10 september, 2026