Medan så mycket annat är väl reglerat i Europa vad gäller livsmedel, har EU inte lyckats samordna reglerna kring alkohol, trots att frågan varit uppe på bordet åtskilliga gånger under de senaste dryga 40 (!) åren. Detta är förstås en fantastisk framgångssaga för vinindustrins lobbyverksamhet.
I stället för att vinerna ska omfattas av samma regler som livsmedel har drycker med en alkoholhalt på minst 1,2 promille fått ett undantag från märkningsreglerna och EU säger att det är upp till producenterna själva att välja om de vill skriva ut hela innehållsförteckningen eller ej. Då blir det i regel hemlighållandet som vinner.
63 tillsatser
Det betyder dock inte att de slipper undan helt. Producenterna måste fortfarande märka ut allergener som sulfiter, ägg- och mjölkprotein. Sulfiter ska bara märkas om vinet innehåller mer än 10 mg/liter. (Märkningen startade dock 2012, så på äldre viner framgår det inte.)
Men många viner innehåller en rad olika tillsatser som konsumenten alltså inte får reda på ingår. När SVT:s Uppdrag granskning satte luppen på vinindustrin 2017 räknade man till 63 tillåtna tillsatser. Som alltså inte behöver redovisas.
Enligt Systembolaget är de vanligaste:
- Sulfit (gör att vinet inte oxiderar)
- Socker
- Vinsyra
- Druvmustkoncentrat
- Tanniner (stabiliserar färgen)
- Sorbinsyra (förhindrar efterjäsning)
När det gäller just sulfit så är det lite speciellt. Det framgår inte av Systembolagets märkning i butikerna hur mycket som tillsats, bara att det gjorts. Ändå kan sulfiter vara direkt hälsovådligt för vissa personer. Så här skriver Livsmedelsverket: "Överkänslighet mot sulfit kan förekomma hos personer som lider av astma. Sannolikheten att reagera på sulfit är större ju högre halter som finns i ett livsmedel och ju mer som intas av livsmedlet. Reaktionen visar sig vanligtvis som sammandragningar i luftrören några minuter efter att mat/dryck med sulfit har intagits. Andra ovanligare symtom som rodnader, nässelutslag och anafylaktisk chock har också rapporterats."
Ju högre halter, desto större risk alltså. Ändå anges inte halten på vinet, utan man märker bara ut det om det är mer än 10 mg/l. Varför? Äkta varas Mats-Eric Nilsson tror att det hänger ihop med att Systembolaget inte tror att konsumenterna inte kan hålla två tankar i huvudet samtidigt – att man inte kan förstå att en mindre del sulfiter ingår naturligt i vin samtidigt som man kan ha en större mängd tillsatta sulfiter. Han drar en parallell till märkningen av mat där det kan stå "inget tillsatt socker" trots att det ingår naturligt socker.
Man skiljer också på tillsatser och så kallade processhjälpmedel. Hjälpmedel försvinner helt – eller så gott som helt – under processen. Inte heller dessa behöver märkas ut på flaskan. Hit hör till exempel gelatin som används för att göra vin och öl klarare. Gelatin kommer ofta från animaliska produkter.
Otydlig veganmärkning
Trots att ytterst lite klarningsmedel finns kvar i den färdiga produkten är det förstås viktigt att man som konsument får veta om det ingår eller ej. Allergenmärkningen är ett sätt att urskilja detta, men bara om klarningsmedlet kommer från mjölk- eller äggprodukter.
Det går att klarna vinet med bentonitlera eller särskilt fina filter och på det viset slippa använda andra klarningsmedel. Och sedan 2018 finns en veganmärkning av vin och öl, som garanterar att animaliska produkter inte använts vid produktionen. Det är dock ingen gemensamt utformad märkning, utan varje producent har sitt eget märke. Systembolaget skriver inte heller ut det på etiketten på hyllkanten i butiken.
Naturviner framtiden?
Ekologiska viner skiljer sig inte så mycket när det kommer till tillsatser jämfört med konventionellt producerade viner. Skillnaden är när man odlar druvorna. För ekologiska viner är det tydliga begränsningar när det gäller i vilken mån man får använda bekämpningsmedel och konstgödsel. När det gäller tillsatser kan svavelhalten skilja sig mot konventionellt producerat vin.
Naturviner ska däremot använda så lite tillsatser (eller inga alls) för att få kallas för naturviner. Produktionen är i regel småskalig – och med ekologiskt eller helst biodynamiskt odlade druvor. Björn Bernhardsson, verksamhetsledare på föreningen Äkta vara, gör jämförelsen mellan naturvin och industrivin som skillnaden mellan ett hantverksmässigt bakat surdegsbröd och en Skogaholmslimpa.
Titta efter det här!
Naturvin: Finns ingen övergripande certifiering än. Men under 2020 instiftades Vin Mèthode Nature, en ny fransk märkning. För att godkännas där ska druvorna vara ekologiskt odlade och handplockade. Bara vildjäst får användas. Och man får inte använda tekniker som pastörisering till exempel. Hitta naturviner i Äkta varas naturvinsguide.
Veganmärkning: Titta efter märkning direkt på flaskan eller sök på Systembolagets sajt efter vegan så får du fram vilka produkter det gäller.
Ekologiskt: Drycken uppfyller EU:s krav för att få kallas ekologisk. Certifieras av oberoende kontrollorganisation. Exempel på ekologisk certifiering är Krav, Europalövet, Demeter och Ecocert.
Etiskt: Fair for life och Fairtrade är två olika certifieringssystem som ska garantera att produktionen skett med respekt för mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsförhållanden, respekt för ekosystemet och biologisk mångfald, hållbart jordbruk osv.
30 oktober, 2020