Sveriges Konsumenter har med hjälp av medievetarstudenter på Södertörn högskola granskat hur dejtingappen Tinder individanpassar priserna på sina premiumtjänster. Resultaten visar att Tinder använder sig av hyperindividanpassad prissättning och att det är nästintill omöjligt att avgöra vilka variabler som avgör priset.
Vi kan med enkätdata visa att företaget använder sig av 36 unika prisnivåer för sitt premiumabonnemang “Tinder Plus” med ett spann från 30 kronor till 369 kronor i månaden. I klartext innebär det att vissa konsumenter betalar över 12 gånger mer än andra för exakt samma tjänst. Konsumenter som använder dejtingappen ser dock bara sitt eget individanpassade pris och kan därför inte jämföra sitt erbjudande med andras.
Läs mer i uppsatsen Digital dejting - till vilket pris? (Gubbins, Ahlström, Lundgren)
Därför måste Tinder granskas
Tinder berättar inte om vilka variabler som används i den individanpassade prissättningen. Inte heller är de tydliga med att persondata används i syfte att på automatiserad väg individanpassa priset. Därmed anser Sveriges Konsumenter att företaget bör granskas utifrån diskrimineringslagen, dataskyddsfördningen och marknadsföringslagen.
Sveriges Konsumenter har mot denna bakgrund uppmanat Diskrimineringsombudsmannen, Integritetsskyddsmyndigheten och Konsumentverket att närmare granska Tinder och deras prissättningsmodell .
Vikten av att kunna jämföra priser
Möjligheten att jämföra priser och villkor är ett viktigt verktyg för att kunna fatta välgrundade köpbeslut. När priser individanpassas – särskilt i hemlighet eller baserat på variabler som konsumenten inte känner till – sätts marknaden ur spel. Som konsument kan du inte längre kontrollera om du får en schysst deal eller inte.
Även marknadskontrollerande myndigheter har ett stort intresse av att prissättning och villkor är transparenta. När marknader allt oftare präglas av individanpassning baserat på stora mängder persondata blir det svårare att kontrollera företagens regelefterlevnad.
Att kontrollera vilka som får åtkomst till persondata och vad den sedan används till är många gånger en praktisk omöjlighet. Konsumenters beteendemönster registreras såväl på webbsidor som i appar och via uppkopplade pulsklockor. Det är därför oerhört viktigt att företag är tydliga med hur konsumenters persondata behandlas och i vilka syften de används.
Algoritmer och automatiserat beslutsfattande har stor inverkan på konsumenters vardag vad gäller allt från musikrekommendationer till vilka budskap de ser i sociala medier – eller som i detta fall, vilka priser de erbjuds. Trots detta är transparensen i regel väldigt låg och det kan vara svårt att ta reda på om algoritmen fungerar som tänkt eller om konsumenter diskrimineras.
Anmälan till myndigheter
Anmälan Integritetsskyddsmyndigheten
Anmälan Diskrimineringsombudsmannen
08 februari, 2022