2024 undersökte Sveriges Konsumenter hur svårt det är att säga upp digitala prenumerationer på tidningar, ljudböcker och videoströmningstjänster.

Det visade sig vara jättesvårt. För många företag använder webbdesign, alltså hur saker ser ut på hemsidor och i appar, för att göra det extra svårt. Ibland behöver man klicka igenom 14 steg för att komma fram till knappen för att säga upp en prenumeration.

Alla företag som vi granskade använder sig av vilseledande designknep (på engelska heter det dark patterns) för att göra det onödigt krångligt att säga upp en prenumeration.

Sveriges Konsumenter vill att lagen ändras och att det ska bli lättare för konsumenter att säga upp sina abonnemang. 

5 fula knep som ska lura dig 

Här är bilder som visar exempel på några av företagens knep som gör det krångligt att säga upp prenumerationer. 

  1. Överflödiga steg 

    Överflödiga steg är när man klicka sig förbi flera sidor och svara på frågor för att till sist komma till sidan där man kan säga upp sin prenumeration. När det tar längre tid än det behöver och är krångligt är det många konsumenter som tröttnar och ger upp.

    Skärmdump från Viaplays app där flera överflödiga steg pekas ut.
    Här måste man klicka sig igenom flera olika sidor och svara på onödiga frågor för att komma till sidan för att avsluta en prenumeration. Bild från Viaplays app.

     

  2. Återvändsgränd

    Återvändsgränd innebär att hemsidan eller appen är byggd för att konsumenten inte ska få tag i rätt information. Det kan vara länkar som inte fungerar eller information som saknas. Då måste man börja om från början.
    Skärmdump från ETC som visar på flera återvändsgränder.
    Information om hur man hanterar sin prenumeration finns inte alls.

     

  3. Visuella hinder 

    Visuella hinder är när företag använder ett utseende på hemsidan eller i appen för att medvetet vilseleda konsumenter. Vissa knappar och alternativ syns tydligare än andra för att verka mer tilltalande än andra. De knapparna kan vara större i storlek eller ha starkare färger för att synas bättre.

    Ögat dras automatiskt till alternativet med färg. Alternativet att avsluta prenumeration är svårare att upptäcka.

     

  4. Känsloladdat språk 

    Man kan också använda känslor för att påverka konsumentens val. Det kan vara en ritad figur som ser ledsen ut som dyker upp när man försöker avsluta, eller ord som beskriver vissa alternativ som bättre än andra.


    I tidningen Göteborgs-Posten används meningar som ”Genom att prenumerera gör du detta möjligt” eller ”Du gör skillnad” är ett tydligt exempel på känsloladdat språk.

     

  5. Luriga meningar 

    Luriga meningar används för att förvirra konsumenter. Det kan till exempel vara ord som är svåra att förstå eller att man använder så kallade dubbelnegationer. I stället för säga "behåll" kan man säga "förlora inte".  
I det här exemplet är knappen ”Fortsätt” lurig. Man tror att man går vidare med uppsägningen, men i själva verket måste man först tacka nej till ett erbjudande. Det gör processen otydlig och lätt att missförstå.

 

3 fina knep som hjälper dig 

  1. Ta hjälp av AI. Använd en AI-tjänst för att snabbare hitta länken till sidan där du kan avsluta en prenumeration. Skriv till exempel: ”Direktlänk för att avsluta (företagets namn)” i AI-söktjänster som ChatGPT eller Gemini.
  2. Betala inte för ”hjälptjänster”. Det finns företag som erbjuder konsumenter att säga upp abonnemang och prenumerationer. De företagen har fått mycket kritik, för att de är både dyra och inte ens hjälper till.
  3. Ha koll på utgifterna. Ha som vana att kolla igenom vilka abonnemang och prenumerationer du har. Det kan vara en dag varje månad där du kollar på ditt bankkonto och ser till att avsluta de abonnemang du inte använder.  

Läs mer om hur vi gjorde granskningen och ladda ner rapporten här!

Denna artikel är framtagen inom ramen för projektet SWECONED som finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag (EISMEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EISMEA tar något ansvar för dessa.

10 september, 2026