Vissa företag använder design, alltså hur saker ser ut, på sin hemsida eller app som gör det svårt att säga upp prenumerationer på till exempel ljudböcker, tidningar och strömningstjänster, enligt vår undersökning. Ibland behöver man klicka igenom 14 steg för att komma fram till knappen för att säga upp en prenumeration.  

I granskningen som gjordes 2024 var de största tidningarna, ljudboks- och videoströmningstjänsterna med. Alla använder sig av vilseledande designknep (på engelska heter det dark patterns) för att hindra konsumenter att säga upp sina prenumerationer. 

Företagen gör det onödigt krångligt genom att tvinga konsumenter gå igenom överflödiga steg, ta sig förbi visuella hinder och genom att tjänsterna använder känsloladdat språk till exempel. 

Vi på Sveriges Konsumenter vill att lagen ändras och att det ska bli lättare för konsumenter att säga upp sina abonnemang. 

5 fula knep som ska lura dig 

Här är bilder som visar några av företagens knep som gör det krångligt att säga upp prenumerationer. 

  1. Överflödiga steg 

    Överflödiga steg är när man lägger in sidor och frågor som konsumenten måste svara på för att till sist komma till sidan där man kan säga upp sin prenumeration. När det tar längre tid än det behöver och är krångligt är det många konsumenter som tröttnar och ger upp.

    Skärmdump från Viaplays app där flera överflödiga steg pekas ut.
    Här måste man klicka sig igenom flera olika sidor och svara på onödiga frågor för att komma till sidan för att avsluta en prenumeration. Bild från Viaplays app.

     

  2. Återvändsgränd

    Återvändsgränd innebär att hemsidan eller appen är byggd så att konsumenten inte får tag i rätt information. Det kan vara länkar som inte fungerar eller information som helt enkelt saknas. Då måste man börja om från början. 
    Skärmdump från ETC som visar på flera återvändsgränder.
    Information om hur man hanterar sin prenumeration finns inte alls.

     

  3. Visuella hinder 

    Visuella hinder är när företag använder ett utseende på hemsidan eller i appen för att medvetet vilseleda konsumenter. Det vara knappar och alternativ som syns tydligare för att verka mer tilltalande än andra, till exempel genom att de visas i starkare färger eller större storlek. 

    Ögat dras automatiskt till alternativet med färg. Alternativet att avsluta prenumeration är svårare att upptäcka.

     

  4. Känsloladdat språk 

    Ett knep är att använda våra känslor för att påverka konsumentens val. Det kan handla om en ritad figur som ser ledsen ut som dyker upp när man försöker avsluta, eller formuleringar som beskriver vissa alternativ som bättre än andra.


    I tidningen Göteborgs-Posten används meningar som ”Genom att prenumerera gör du detta möjligt” eller ”Du gör skillnad” är ett tydligt exempel på känsloladdat språk.

     

  5. Luriga meningar 

    Luriga meningar används för att förvirra konsumenter. Det kan exempelvis handla om att använda dubbelnegationer eller svårbegripliga ord för att vilseleda. 
I det här exemplet är knappen ”Fortsätt” lurig. Man tror att man går vidare med uppsägningen, men i själva verket måste man först tacka nej till ett erbjudande. Det gör processen otydlig och lätt att missförstå.

 

3 fina knep som hjälper dig 

  1. Ta hjälp av AI . Använd en AI-tjänst för att snabbare hitta länken för att avsluta en prenumeration. Skriv till exempel: ”Direktlänk för att avsluta (företagets namn)” i AI-söktjänster som ChatGPT eller Gemini.
  2. Betala inte för ”hjälptjänster”. Det finns företag som erbjuder konsumenter att säga upp abonnemang och prenumerationer. Men de här företagen har fått mycket kritik, för att de är både dyra och inte ens hjälper till.
  3. Ha koll på utgifterna. Ha som vana att kolla igenom vilka abonnemang och prenumerationer du har. Det kan vara en dag varje månad där du kollar på ditt bankkonto och ser till att avsluta de abonnemang du inte använder.  

Läs mer om hur vi gjorde granskningen och ladda ner rapporten här!

Denna artikel är framtagen inom ramen för projektet SWECONED som finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag (EISMEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EISMEA tar något ansvar för dessa.

10 september, 2026