Nu har det på allvar gått politik i matpriserna. När inflationen bara fortsätter och maten stiger 22 procent på en månad börjar partierna tävla på allvar om att vara konsumenternas bästa kompis.

Hur mycket är politik? Och vad kan politiken göra?

Klart är att många hushåll har det väldigt tufft, vilket många våra medlemsorganisationer vittnar om. Samtidigt blir allt annat dyrare också – energi, drivmedel, boende. Klart är också att konsumenterna inte har mycket val än att betala, de sitter med ”Svarte Petter” när livsmedelspriserna skenar. Dessutom när de skenar mer i Sverige än i andra länder.

Klart är dessutom att Sverige har en unikt hög marknadskoncentration där Ica sitter högst på tronen och Coop och Axfood sitter ett steg ner.

Handeln säger att de är en lågmarginalbransch. Sant, men med är en jättevolymbransch som omsatte 334 miljarder kronor 2021, så det blir slantar. Dessutom skiljer sig marginalerna mycket mellan olika varugrupper, det ger exempelvis mer vinst på torrvaror än på färskvaror. Och det finns delar av dagligvaruhandeln som hittills har gjort väldigt stora vinster.

Sveriges Konsumenter har redan sedan inflationen sköt fart varnat för ”passa på-höjningar”, inte bara på mat utan på alla varor. Nu gör alla andra det. Utom handeln, som entydigt försäkrar att de inte tar några överpriser.

Vi har också varnat för krympflation och snikflation, alltså att man smyghöjer genom att minska förpackningar och sänka kvaliteten. Vilket bevisligen skett i mängder med fall.

Ett problem i sammanhanget är att handelns marginaler är en väl bevarad hemlighet. Vilket försvårar både debatten som behövs liksom samhällets kontroll av konkurrenslagar.

Så vad göra?

Politikerna har kommit med idéer på allt från reella prisregleringar till en mjukare, fransk modell där priserna fryses på frivillig väg (under milt hot från staten). Vidare finns förslag på riktade bidrag á la elstöd liksom momssänkningar. Och därutöver samtal med mat-vd:ar i olika tonlägen, vilket nu finansminister Elisabeth Svantesson ska genomföra.

Det drar ihop sig till en politisk tuppfäktning när alla plötsligt vill visa sig handlingskraftiga. Frågan är vad som funkar, vad som faktiskt ger resultat. Risken för spel för gallerierna och populism är stor.

För egen del ser jag nöden hos många och är helt övertygad om att det behövs politiska, ekonomiska styrmedel. Men det finns en del som kan göras direkt:

  • Stöd de fattigaste hushållen med riktade stöd, à la elstöd (med maxbelopp).
  • Hårdgranska hur dominerande aktörer påverkar utbud, kvalitet, tillgänglighet, hållbarhetsaspekter och priser.
  • Sätt press på handeln så att det blir en rimlig fördelning av ansvaret. Jag är övertygad om att det går att göra mer på marginalerna. I TV4 förra veckan föreslog jag att man kanske skulle kunna sänka vinsterna på basvaror och höja den på lyxig weekendmat.

Handeln kan inte göra allt men har en nyckelroll och kan göra mer. Svensk Dagligvaruhandel hade ett mycket intressant seminarium i morse om hur handeln kan sälja mer hållbart. Intressant.

Handeln är inte bara ”offer” för kundernas val utan kan i hög grad påverka, att ”jobba med säljet” (till exempel av den mat som är både prisvärd, hållbar och nyttig, för den finns). Det handlar om att inte bara prata om hållbarhet. Vi talar om en rätt konservativ bransch med inkörda tänk och strukturer. I det här läget måste man tänka utanför boxen.

På sikt behövs mer: Vi behöver hålla koll på utvecklingen, vi behöver ge tillsynsmyndigheterna skarpare verktyg att ingripa, vi behöver inte minst folkbildning så att vi lär oss ta hand om maten och minskar svinn etc.

Risken är stor att miljö och klimat riskerar att hamna i bakvattnet i dagens allvarliga läge. För vi MÅSTE ställa om till ett mer hållbart system att producera mat. Idag förstör vi natur, klimat, och gör våld på arbetsförhållanden och djurvälfärd för att få billigt käk. Även utan Ukraina-krig och kronfall lär vi få vänja oss vid att maten tar större del av de slantar vi får kvar efter skatt. Men det ska vara rim och reson och alla, alla, all måste ha möjlighet att äta säker och hälsosam och god mat.