Bertoft: "Måtte maten bli en valfråga"

Snart dags för Almedalsveckan – live i Visby efter tre års uppehåll men kraftigt nedkortad. Jag kommer att vara där för att ge konsumentperspektivet i olika seminarier om mat, e-handel och kontanter. 

Valrörelsen därefter kommer att domineras av intensiva strider om vem som bäst försvarar säkerheten, tryggheten, skoleleverna, patienterna… Men antagligen inte så mycket konsumenterna. Så brukar det vara i val, även om vi i Sveriges Konsumenter gör vårt bästa och ofta lyckas nå ut hyfsat med våra frågor och vårt påpekande att alla väljare faktiskt är konsumenter. 
 
I år har vi gjort en sammanställning av var riksdagspartierna står inom en rad konsumentpolitiska frågor. För att visa på skillnaderna mellan partierna och ge väljarna guidning i viktiga konsumentfrågor. Alla riksdagspartier fick 16 frågor att besvara, om allt från överskuldsättning och digital inkludering till hållbar konsumtion av mat. Frågor som berör alla i vardagen och som vi och våra medlemsorganisationer vill ha klara besked om. Vi kallar kartläggningen Konsumentkompassen.  

När jag intervjuades i P1:s Plånboken om vår nya granskning fick jag frågan av programledaren vad jag trodde skulle bli en valfråga. Mitt korta svar: Maten. I alla fall borde den bli en valfråga. Detta eftersom politikerna länge försummat frågan. I stället har de knuffat över det mesta av ansvaret för att maten ska vara hållbar och hälsosam på marknaden och konsumenterna. Med tuffa klimatmål, utmaningar vad gäller djurskydd, folkhälsa, biologisk mångfald och mycket annat, växer behovet av politik. Men frågan är om partierna i Sveriges riksdag är beredda att införa effektiva styrmedelspaket för att ställa om till en hållbar produktion och konsumtion av mat.  

Den första frågan om livsmedel handlar om behovet av information och märkning av livsmedel för att öka kunskapen hos konsumenterna om vad de ska äta och inte äta för att bidra till en hållbar utveckling. Det är den minst kontroversiella och känsliga frågan. Inget parti har något emot upplysta konsumenter och att ”marknaden” driver utvecklingen. 

Problemet är bara att det inte räcker. Den upplyste konsumenten som med kunnighet, engagemang och massor av tid går runt och väljer omsorgsfullt för att värna sin egen hälsa, sin plånbok, djuren och naturen är ett önsketänkande. För konsumentverklighetens stress, missuppfattningar, greenwashing, begränsade utbud och företagens säljkampanjer för onyttiga och ohållbara varor, gör att det behövs mer.  

Nästa fråga var: Ställer ni er bakom rättsliga styrmedel (förbud, tillstånd m.m.)? 

Även här är ställer sig partierna ganska positiva, enligt svaren. Bara moderaterna är helt emot, fem partier är helt för medan kristdemokrater och socialdemokrater svarar ”delvis”. 

Men sedan blir det svårt: 
 
”Ställer ni er bakom ekonomiska styrmedel?” löd den sista frågan. 

JA, säger tre partier, tre säger NEJ och två svarade DELVIS. Socialdemokraterna tillhör delvis-sägarna.  De talar om långsiktighet och motiverar sin tveksamhet med att de ”tittar på åtgärder för hur vi kan stötta jordbruket utan att låsa fast stödet i konsumtion av fossila bränslen.” God ambition men väldigt svävande. 

Skatter och subventioner som ska styra vad vi äter brukar alltid utlösa konvulsioner. För mat är privat. Och det ska vi inte ”lägga oss i”, resonerar flera av de stora partierna. Men då förbiser de ett enkelt faktum – de lägger sig redan i. Extra stöd till exempelvis fläsk och mjölk har betalats ut både fortlöpande och som punktinsatser. Hela EU:s jordbrukspolitik är en jättemanipulation av vad som kommer ut på marknaden. Dessutom visar forskning entydigt att kunskapshöjning, information och märkning inte räcker. Det behövs ekonomiska och juridiska styrmedel i form av både morot och piska.  

Den omställning vi står inför är gigantisk. Vi måste äta annorlunda – vilket förutsätter hållbara livsmedelssystem från jord till bord (där EU-kommissionen med sitt ”Farm to fork” är mer insiktsfulla än svenska politiker). Faktum är att det finns undersökningar som visar att konsumenterna VILL bli styrda. Runt 60 procent håller med om att det behövs mer styrning från politiken och dagligvaruhandeln för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Detta enligt en undersökning av Axfoundation hösten 2021.  
 
Därför hoppas jag att maten kommer upp på bordet i valet. Så att det faktiskt blir politik.  

Mer om vad partierna är beredda att göra för maten finns i Matbarometern 2.0, som nyligen släpptes av organisationen Reformaten. Läsning rekommenderas. För att till sist återvända till vår egen Konsumentkompass, så ställde vi ytterligare en fråga kopplad till mat. Den handlade om prisökningarna – som ju bland annat gäller maten. Frågan var om partierna är beredda att kompensera utsatta konsumentgrupper. Svaret på denna och många andra viktiga konsumentfrågor hittar du i Konsumentkompassen.