Testet ingår i NordQual-projektet, som är ett projekt som drivs av konsumentorganisationer i Sverige, Danmark och Finland tillsammans och som finansieras av EU:s konsumentorganisation.

Detta är det andra av tre tester av hushållskemikalier, där syftet dels är att testa produkternas funktion, men även titta på kemikalieinnehåll, information på förpackningarna och dessutom att se efter så kallad dual Quality, alltså om till synes samma produkt säljs med olika innehåll i olika länder.

Så här testades diskmedlen

I testlabbet prövades såväl hur mycket skum som diskmedlet bildar, liksom hur bra det är på avfettning. Att skummet försvinner kan vara ett tecken på att tensiderna har förbrukats. Vissa produkter innehåller vissa typer av tensider som inte skummar lite mycket, men som kan diska bra ändå. Det visade vi genom avfettningstestet.

En robot fick diska tallrikar för att se hur många tallrikar som hinns med innan skummet försvunnit.

Dessutom synades informationen om diskmedlen på såväl förpackningarna som på producenternas hemsidor och möjligheten att återvinna flaskan. Oönskade kemikalier, brister i informationen och svårigheter i att återvinna flaskan resulterade i något lägre slutbetyg.

Några intressanta resultat

  • Två av diskmedlen innehåller misstänkt hormonstörande ämnen – W5 Platinum Original, som säljs i Sverige, och Vel Ultra Ekstra Drøj, som säljs i Danmark
  • Varningsmärkningar är inte alltid tillförlitliga. På danska diskmedlet Vel Ultra Ekstra Drøj står det att det är "milt mot händerna", samtidigt står det också att man efter hudkontakt med diskmedlet ska skölja med mycket vatten.
  • I Danmark har närmare dubbelt så många produkter astma- och allergimärkning jämfört med Sverige och Finland. 40 procent i Danmark, 22 procent i Sverige och 21 procent i Finland
  • Ett av diskmedlen på den finska marknaden kräver fem gånger så hög dos som andra diskmedel
  • Enligt EU-lagstiftningen ska innehållet i diskmedel stå på företagets sajt om det inte får plats på flaskans etikett. Men i cirka hälften av fallen fanns inte informationen där heller, eller är svår att finna.

Det här är de oönskade kemikalierna

  • Parfymer
    Kan irritera eller till och med orsaka hudallergi. Limonen, geraniol och linalool är bara några av alla de sensibiliserande doftämnen som finns. I produkter med Astma-Allergimärkning ingår inga parfymer alls, medan det i miljömärkta produkter finns vissa begränsningar vad gäller parfymer.
  • Misstänkta hormonstörande ämnen
    Två misstänkta hormonstörande ämnen, bensylsalicylat och butylfenylmetylpropional, hittades i två av diskmedlen. De har visat sig ha potential att störa hormonsystemet och undersöks vidare inom EU. Misstänkta hormonstörande ämnen är bannlysta i produkter märkta med Svanen och EU:s miljömärkning. Butylfenylmetylpropional kan också påverka fertilitet och misstänks kunna orsaka fosterskador.
  • Allergena konserveringsmedel
    Används för att förlänga produktens livslängd. De allergiframkallande konserveringsmedlen som används i vissa av diskmedlen kan irritera huden eller till och med orsaka hudallergi. Hit hör isotiazolinoner (metylisotiazolinon, metylklorisotiazolinon, bensylisotiazolinon) och DMDM ​​hydantoin. Isotiazolinoner kan också vara problematiska för miljön. Dessa ämnen är reglerade i miljömärkta produkter. Alla är inte helt förbjudna, men förekommer sällan. Genom att välja en produkt med Astma-Allergimärkning kan du som konsument helt undvika dessa ämnen. Det finns alternativ som inte är lika allergiframkallande.
  • Problematiska ämnen för miljön
    Dessa kemikalier kan vara skadliga för vattenlevande organismer med långvariga effekter om de släpps ut i miljön. Svanen och EU:s miljömärken utesluter vissa ämnen och tillåter inte produkter som klassificeras som ”farlig för vattenmiljön” eller ”farlig för ozonskiktet.” Hit hör ämnen som EDTA, limonen och metylisotiazolinon.

Andra kemikalier

  • Enzymer
    Enzymer som amylas och proteas finns i vissa handdiskmedel. Används vid blötläggning för att ta bort bränd mat. De tester vi genomförde redogjorde dock inte för effekten av detta. Att blötlägga kommer alltid att ha en effekt, som sedan kan förstärkas av enzymer. Amylas bryter ner stärkelse (till exempel havregryn) och proteas bryter ner proteiner (till exempel ägg).
  • Färgämnen
    Ska ge diskmedlet en viss färg, men har ingen funktion för rengöringen.

Bidrar till coctail-effekten

Rent generellt är exponeringen för kemikalier i handdiskmedel inte problematisk sett bara till den enskilda produkten. Men i en vardag där vi exponeras för kemikalier genom många olika produkter bidrar de till den totala exponeringen, den så kallade cocktaileffekten.

Inte nog med att vi utsätter huden för direktkontakt med diskmedlet när vi diskar, dessutom använder många konsumenter diskmedel för att tvätta händerna, vilket gör det än mer relevant att syna kemikalierna som ingår.

Läs om första testet av toalettrengöringsprodukter här.