Checklista: Klartext eller lättläst?

Klarspråk

Klarspråk är ett sätt att skriva som gynnar alla, medan lättläst är ett sätt att skriva som är framtaget för specifika målgrupper.

Den svenska språklagen handlar om att ”det allmänna”, alltså offentlig sektor, ska skriva vårdat, enkelt och begripligt. I grunden handlar det om det att anpassa din text till dina mottagare, deras förkunskaper och förutsättningar. Det sättet att skriva på kallas klarspråk och består av grundläggande skrivregler som gör din text mer begriplig för alla.

Grunderna i klarspråk

Tänk på mottagarenVarför du skriver din text och vem är det som ska läsa den? Vad behöver de veta och vad kan du utelämna? Du har ofta mycket mer kunskap eller information om det du skriver än vad mottagaren behöver veta. Överlasta inte texten, utan skriv bara det som är viktigt för att mottagaren ska förstå.

• Skriv det viktigaste först
  Planera din text så att dispositionen blir logisk för mottagaren. Det är lätt hänt att börja med bakgrunden, men det viktigaste för mottagaren kanske är vad som händer nu, ett datum eller något du vill att mottagaren ska göra?
  
  
• Var noga med längden på dina meningar
  En tanke – en mening. Det är ett bra tips för att se till att meningarna inte blir för långa. Ibland finns det skäl att hellre sätta komma än punkt, för en massa korta meningar staplade på varandra kan också bli svåra att läsa. Det bästa är därför att variera meningslängden.
• Aktiva verb och direkt tilltal
  Undvik passiv form och berätta vem som gör vad. Aktiva verb gör meningen tydligare och på köpet blir det ofta lättare att skriva ut vem som agerar. Att använda “du” i stället för opersonliga uttryck som ”man” gör det ännu tydligare. Ett direkt tilltal bidrar också till en bra relation mellan avsändare och mottagare.
  Exempel
  - Passiv form: ”Det viktigaste ska skrivas först.”
  - Aktiv form: ”Det är bra om man skriver det viktigaste först.”
  - Direkt tilltal: ”Skriv det viktigaste först."
  
  
• Undvik eller förklara svåra eller ovanliga ord
  Använd ord som de flesta känner igen så minskar du risken för missförstånd.Ibland är det nödvändigt att använda fackuttryck eller specialtermer. Då är det viktigt att du förklarar dem. Skriv ut förkortningar första gången du använder dem.

Om du vill veta mer

Institutet för språk och folkminnen har fördjupningsmaterial och tips om klarspråk på sin webbplats, där du också kan ställa språkfrågor.

Klarspråk på webbplatsen för Institutet för språk och folkminnen

 

Lättläst

Lättläst är ett sätt att skriva som är utvecklat för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lättläst kan fungera även för andra målgrupper, men det är inte ett mirakelmedel som gör allt begripligt för alla. Personer med annat modersmål än svenska och personer med dyslexi, är exempel på målgrupper som kan ha nytta av lättläst.

Exempel:
”Lättläst har korta meningar
och enkla ord.
Bryt raderna 
där det passar med en paus.”

Det är viktigt att komma ihåg att behoven skiljer sig åt mellan olika målgrupper. Personer som har svårt att läsa av andra skäl än intellektuell funktionsnedsättning kan bli provocerade av lättläst text, vilken kan uppfattas som alltför förenklad eller som nedvärderande av läsarens intelligens.

En lättläst text är allra mest effektiv om den kombineras med bildstöd eller samtal.

Grunderna i lättläst

• Undvik sammansatta ord
  I stället för ”ångerrätt” kan du skriva ”du har rätt att ångra dig”.
  
  
• Använd samma ord för samma sak 
  Synonymer kan förvirra läsaren.
  
  
• Försök använda enkla och gärna korta ord
• Om du behöver använda svåra ord eller facktermer, förklara dem gärna i sitt sammanhang: 
  Skriv inte ”det betyder …” utan beskriv hellre innebörden:
  ”En konsumentvägledare kan berätta vad du har rätt till och förklara hur du ska göra om du vill klaga.”
  
  
• Undvik negationer
  Skriv hellre: ”Det är vanligt att det händer” än ”Det är inte ovanligt att det händer.”
  
  
• Undvik metaforer och bildspråk
  ”Hon är som en öppen bok” och ”Han har bränt alla sina broar” är korta meningar med enkla ord. Men personer med intellektuell funktionsnedsättning försöker ofta tolka utsagor bokstavligt. Vad har boken med det hela att göra? Oj, brinner det fortfarande?
  
  
• Undvik tal och siffror, om det inte måste vara exakt
  Förklara hellre sammanhanget: ”Hälften” är lättare att förstå än ”50 %”
  ”Nästan 1 miljon” är lättare att förstå än ”986.472”
  
  
• Begränsa antalet tecken till 55 tecken per rad
  Använd frasanpassat radfall, vilket innebär korta rader som du medvetet bryter vid naturliga pauser i texten. Det gör att texten ofta ser ut lite som poesi.

Om du vill veta mer
Myndigheten för tillgängliga medier har mer information om lättläst 

Vägledning i att skriva lättläst

 

Komplettera text med bild

Bilder gör det lättare att förstå innehållet, framför allt för personer som har svårt att läsa eller förstå text. Bilder kan förklara saker som är svåra att beskriva med ord, som till exempel instruktioner eller olika steg i en process.

Bilder kan ge stöd och förtydliga eller förklara ett ord eller ett budskap. 

 

Vägbeskrivningar, statistik, varningar, recept …Det finns många exempel på innehåll som blir betydligt lättare att förstå för alla genom en kombination av text och bild. För personer med intellektuell funktionsnedsättning finns det olika typer av bildstöd, som ytterligare förklarar innebörden av texten. 

• Bildstöd är bilder i kombination med text, inte i stället för text.
• Färgbilder är lättare och naturligare att tolka än svartvita. 

 Eller bildstöd där varje bild kompletterar en del av en mening:

Mer information om bildstöd:
Specialistenheten DART inom VG-regionen har skapat en kostnadsfri resurs för bildstöd inom ramen för ett Arvsfondsprojekt:

Bildstod.se

Hur innehållet presenteras är också viktigt
(se checklista för digital information).