På bara tre decennier ska Europa bli klimatneutralt. Och ett av de mest kraftfulla verktygen som diskuteras är att sätta ett pris på koldioxidutsläppen med hjälp av skatter och utsläppsrättigheter.

Frågan är hur ska detta kunna införas utan social oro och utan att redan ekonomiskt utsatta grupper får det än värre? Med andra ord: hur får vi en omställning som är rättvis, konsumentvänlig om man så vill. Accepterad av flertalet för att den utgår ifrån hur konsumenterna har det och vad de klarar av?

För den omställning som väntar kommer att påverka precis varenda en av oss i vår vardag. Inte bara genom att bensinen blir dyrare utan även maten och boendet. Att framställa ett bröd leder till utsläpp från jord till bord (konstgödsel, jordbruksmaskiner, malande, bakande, transporter med mera). Likaså hus – både i bygge och uppvärmning. Allt som bidrar till klimatgaser – främst koldioxid och metan – kommer att gräva djupare hål i plånboken. Särskilt hos dem som redan nu har lite pengar att röra sig med. Vi har redan sett motreaktioner på detta i form av Frankrikes ”gula västar” och bensinupproret i Sverige. Båda tillfälligt hejdade på grund av pandemin men tro mig – de kommer tillbaka med förnyade krafter.

Därför har vi på Sveriges Konsumenter tillsammans med våra medlemsorganisationer tagit fram fem lösningar för hur prissättning av koldioxid ska kunna införas på ett hållbart sätt – för både klimat och konsument.

För att prissättning av koldioxid ska ge någon effekt måste de omfattande subventionerna av fossila bränslen som finns inom EU avvecklas. Därefter behöver systemen med koldioxidskatter och utsläppsrätter införas på bred front. Långt ifrån alla länder (men faktiskt Sverige) har idag någon skatt på koldioxid och den nuvarande utsläppshandeln omfattar idag varken flyget eller sjöfarten.

Om detta införs så är det tänkt att marknadskrafterna ska få industrin att ställa om sin tillverkning och oss konsumenter att välja klimatsmart. Men hur gör vi för att inte redan ekonomiskt utsatta grupper ska drabbas än värre?

Lösningen heter kompensation. (på EU-språk ”just transition”). Skatter ger faktiskt intäkter – stora sådana – och EU-kommissionen planerar att skapa en gigantisk fond för satsningar på regioner och grupper som behöver extra stort stöd vid övergången till ett hållbart samhälle. Det är ännu långt kvar till en färdig lösning för exakt hur konsumenter ska kompenseras. En modell är att alla hushåll får hem en ”check”, alltså en summa pengar, ungefär som ett barnbidrag. En annan handlar om skattesänkningar. Inget av detta har prövats, såvitt känt, så gissningvis kommer diskussionerna bli både heta och långa.

Sannolikt kommer också coronakrisen leda till en del i justeringar i förslaget eftersom så mycket pengar har gått till akut krishantering. Men grundidén finns kvar och den är bra.

För oss på Sveriges Konsumenter kommer den här ståndpunkten om EU:s klimatpolitik bli en viktig plattform i vårt arbete mot politiker i Sverige och EU. Den har 20 medlemsorganisationer bakom sig. Och den tar upp olika aspekter såsom kompensation, satsning på infrastruktur och avveckling av subventioner samt inte minst bibehållande av EU:s konkurrenskraft gentemot övriga världen.

Läs den, ta ställning och var gärna med och bidra till att vår ståndpunkt blir verklighet, genom att till exempel låta dina folkvalda veta vad du tycker!

Omställningen som väntar kommer att påverka oss alla.