Vi svär och knyter näven i fickan. Men för få byter bank. Därför har vi de problem vi har med storbanken som mjölkar oss på miljarder som delas ut till aktieägarna.

Så låter det ofta i debatten. Många gör det enkelt för sig genom att skjuta skulden på den enskilde, lite av ”skyll dig själv”. När jag själv intervjuas i media brukar jag också säga att fler borde byta, men SAMTIDIGT poängtera att det finns ett antal problem som bidrar till att fler inte gör det. Jag brukar också framhålla att alla borde ha konton i FLERA banker, en huvudbank för lön in, räkningar etcetera och en där sparpengar placeras och som har en ränta som är värd namnet.

Många tänker säkert uppgivet att ”det blir ändå skit samma”, alltså att det inte spelar någon roll för att alla, åtminstone storbankerna, funkar ungefär likadant och i grunden är lika ointresserade av sina småsparare trots uppblåst prat om ”kundfokus”.

Vad gäller det rent handfasta bytet så finns det säkert också de som tror att det är betydligt krångligare än vad det faktiskt är. Numera är det den nya banken som sköter det mesta, det är bara att anmäla till dem att du är trött på din gamla bank. Men det finns faktiskt reella hinder, som både banker och politiker borde göra mer för att undanröja.

Här är några:

  • Autogiro och stående överföringar följer inte med. De måste ändras manuellt med varje enskild mottagare. Likaså behöver de som betalar ut lön, pension och andra inkomster underrättas.
  • Alla fonder går inte att föra över. Den mottagande banken kanske inte kan husera någon av fonderna från den gamla banken.
  • Lån kan vara svårt att föra över, eller så blir det dyrt.
  • Kort har ofta årsavgifter som delvis kan frysa inne. Det tar tid att få nytt kort, och pinkoden är oftast ny.
  • Bank-id hänger inte alltid med, utan måste förnyas.
  • Bankernas internsidor ser väldigt olika ut. Det tar tid att lära om till nya bankens utseende och gränssnitt, plus att det måste göras ett antal inställningar om Swish, inlogg och så vidare.

Sveriges Konsumenter har i många år propagerat för nummerportabilitet (att transaktionskontot ska vara personligt och inte vara låst till banken). Alltså samma sak som vi sedan många år har för våra mobilnummer och som har förbättrat konkurrensen mellan mobiloperatörerna betydligt.

Hittills har detta bemötts med lomhördhet eller krystade bortförklaringar från bankerna. Portabilitet skulle inte lösa alla ovanstående problem men i alla fall göra det enklare när lönen ska utbetalas och skippa jobbet att styra om autogiro etc.

Fler behöver byta bank. Den som faktiskt gör det skapar inte bara något gott för den egna plånboken, den bidrar också till att öka konkurrensen. Vilket är mer än välbehövligt.

Men då måste det bli betydligt enklare!