Allergen / allergiframkallande ämne
Kemiska ämnen som leder till en allergisk reaktion. Ämnet aktiverar immunförsvaret och med repeterad exponering utvecklas en allergisk symtom. Det kan leda till en livslång känslighet som inte är reversibel, alltså inte kan försvinna. Allergener kan vara antigen syntetiska eller naturliga ämnen och kan förekomma i parfymer, konserveringsmedel, textiler, läder och metaller som nickel.
Bioackumulering och biomagnifiering
Ämnen som tas upp av organismer och som varken bryts ner eller utsöndras kommer att ansamlas i organismen, detta kallas bioackumulering. Ofta handlar det om fettlösliga ämnen. Koncentrationen av dessa ämnen ökar högre upp i näringskedjan. Det innebär alltså att större rovdjur ofta har högre halter av miljögifter i sig jämfört med smådjur längre ner i näringskedjan. Detta kallas för biomagnifiering.
Bisfenol A, S & F (BPA, BPS & BPF)
Bisfenol A används bland annat för att tillverka polykarbonatplast som ofta återfinns i form av plastglas och tillbringare. Kemikalien används också vid tillverkning av epoxiplast och epoxilack. Lacken används ofta som skydd i konservburkar av metall. Studier visar att bisfenol A är hormonstörande i låga doser och den misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan. Bisfenol A kallas även för BPA och är släkt med andra bisfenoler som Bisfenol S och F. Dessa används ofta istället för BPA men misstänks ha liknande egenskaper. Att något marknadsförs som BPA-fritt innebär att det kan innehålla andra "bisfenol-släktingar”.
Bly
Bly har genom tiderna använts i exempelvis mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar, vattenledningssystem och som stabilisator i plast. Tidigare användes bly även som tillsats i bensin vilket var en stor exponeringskälla. Denna användning har helt upphört i Sverige vilket också har gett ett gott resultat på blyhalterna i människors blod. Nuförtiden hittas bly i batterier, kablar, rostskyddsfärg, vattenkranar, ammunition och elektronik. Även tunga oäkta metallsmycken samt nycklar kan innehålla bly. Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet. Känsligast är barn och foster som kan drabbas av fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar. Bly är så giftigt så att det inte finns några säkra gränsvärden.
CLP
CLP är en förkortning av engelskans "Classification, Labelling and Packaging" (klassificering, märkning och förpackning) och handlar om kemiska produkters förpackningar och vad som ska stå på dem. Den som köper och använder kemiska produkter behöver få information om produkternas farliga egenskaper och hur produkterna kan användas säkert. Märkningen består av standardiserade fraser och symboler. Vilka fraser och symboler som ska ingå i märkningen beror på vilka farliga ämnen som ingår i produkten och hur den klassificeras. För produkter som säljs i Sverige ska märkningen vara på svenska.
FCM
FCM är en förkortning av engelskans "Food Contact Material" eller på svenska "kontaktmaterial för livsmedel". Då gäller speciella regler för att skydda hälsan. Här gäller alla material i kontakt med livsmedel, t.ex matförpackningar, köksredskap, matbestick, servis och delar av matlagningsapparater. Glas/gaffel-symbolen är en vanlig märkning som visar att produkten är säker att använda i kontakt med livsmedel under normala förhållanden. Andra symboler för säker användning kan till exempel visa om materialet kan diskas i maskin, frysas eller värmas upp.
Flamskyddsmedel
Flamskyddsmedel används i elektronik och andra produkter för att förhindra brand. Ämnen kan läcka ut ur produkten till omgivningen, särskilt när produkten blir varm. Det var vanligt att soffor och madrasser från 70- till 90-talet innehåll flamskyddsmedel. Bromerade flamskyddsmedel är långlivade och giftiga. Vissa farliga flamskyddsmedel är nu förbjudna. För att undvika exponering för flamskyddsmedel kan man se över prylarna hemma och vid nyinköp. God ventilation och dammtorkning minskar också exponering.
Ftalater
Ftalater är ett samlingsnamn på en stor grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra. Ftalater används som mjukgörare i plast och kan förekomma i en mängd vardagliga saker, till exempel leksaker, golvmattor och sportartiklar. Sedan lång tid tillbaka vet vi att ftalater kan ha skadliga effekter hos både människor och djur, de kan bland annat påverka hormonsystemet och göra det svårare att få barn. Därför har ftalater begränsats och några har förbjudits inom EU i ett stort antal varor, till exempel i leksaker, möbler, skor och accessoarer.
Hormonstörande ämnen
Att ett ämne är hormonstörande betyder att det är väldigt lika de hormoner som styr många processer i våra kroppar, till exempel ämnesomsättning, reproduktion och hjärnans utveckling. Om dessa ämnen kommer in i kroppen kan de ta de riktiga hormonernas plats och störa viktiga processer. Barn och foster är känsligast eftersom hormoner styr deras utveckling och en störning kan leda till en skada som blir kvar även när störningen upphör. Det finns studier som tyder på att de hormonstörande ämnena kan leda till sjukdomar längre fram i livet så som exempelvis astma, allergier, typ 1 och typ 2 diabetes, fertilitetsproblem och vissa cancerformer.
PFAS
PFAS är en förkortning av Per- och polyfluorerande alkylsubstanser. De är en stor grupp av syntetiska ämnen som inte kan brytas ner i naturen eller kroppen och därför ofta kallas för "evighetskemikalier". PFAS-ämnen lagras i kroppen och kan leda till en rad negativa hälsoeffekter, till exempel leda till cancer, påverka immunförsvaret och påverka födelsevikten. PFAS används som vatten-, smuts- och fettavvisande behandling i till exempel köksredskap med non-stickbeläggning och friluftskläder. PFAS kan också finnas i kosmetika, elektronik, brandskum och andra produkter. För att undvika PFAS, välj miljömärkta produkter eller fråga efter PFAS-fria alternativ.
Silikon
Silikon är inte ett problematiskt material i sig men föroreningar från tillverkning av silikon kan vara problematiska, till exempel cykliska siloxaner som är misstänkta hormonstörande ämnen. De är persistenta (långlivade) och ackumleras (tas upp) i kroppen och miljön. Cycliska siloxaner D4, D5 och D6 listas på kandidatförteckningen som PBT/vPvB-ämnen.
Tensider
Tensider är ämnen som minskar ytspänningen mellan vatten och fett. De gör att tvättvattnet kan ta tag i fettet och tvätta bort det på samma sätt som tvål fungerar när vi tvättar händerna. Därför finns tensider i de flesta tvätt- och rengöringsprodukter.
Tensider kan skapa hudirritation– så det är bra att tvätta eller skölja huden som kommer i kontakt med dem. Eftersom tensider kan vara giftiga för vattenlevande organismer ska de inte släppas ut till miljön. Dessutom är det lagkrav i EU att tensider i tvätt- och rengöringsmedel ska vara biologiskt lättnedbrytbara.
På ingredienslistor på förpackningar kan det skrivas anjoniska, katjoniska, amfotära och/eller nonjoniska tensider. Det är inte uppenbart från namnet vilket ämne som används. Miljömärkta produkter (Svanen, Bra miljöval) har tensider som är lätt nedbrytbara även under syrefattiga förhållanden (t.ex, i slammet) så det inte ansamlas i miljön.
01 februari, 2024