Hem

Ny rapport: Så kan trenden med allt sämre digitala tjänster brytas

Systematiska försämringar av digitala tjänster och produkter – så kallad enshittification – påverkar inte bara konsumenter utan samhället i stort. Därför går Sveriges Konsumenter och ett 70-tal andra konsumentorganisationer ut i en gemensam aktion i dag, med krav på EU och de nationella regeringarna.

Det här är enshittification

Begreppet enshittification myntades av författaren Cory Doctorow, och beskriver en medveten process för att försämra digitala tjänster och produkter.

Ett företag erbjuder tjänster som fungerar bra och som har ett användbart syfte. Det leder till att många människor börjar använda tjänsten. Ofta är den gratis eller nästintill gratis inledningsvis.
När tjänsten blivit "ett måste" låser man in konsumenterna. Till exempel med argument som "det är ju där alla mina vänner hänger". Företag kan också låsa in användare genom tekniska lösningar som gör att det inte går att flytta sina bilder.
När konsumenterna är inlåsta gör man samma saker med annonserande företag, som lockas med en förmånlig tjänst.
Nu börjar försämringarna. Förändrade algoritmer gör att du som konsument ser fler och fler annonser i flödet i stället för det som lockade dig till tjänsten.
När företagskunderna också blivit inlåsta "eftersom det är där kunderna är" ökar trycket på annonsörerna också.
Nu har man gjort såväl konsumenter som företag beroende av en tjänst som är väldigt svår att ta sig ur eller hitta vettiga alternativ till.

Facebook och Instagram svämmar över av bedrägerier och falska annonser. I söktjänsten Google gör AI-filter att sökresultat inte bara försämras utan ibland blir helt fel. Du kan behöva betala en prenumerationsavgift för att kunna värma bilen. Snapchat tar betalt för att spara dina minnen. Och om du vill klaga på en smart högtalare som gått sönder, ja då måste argumentera med en chatbot.

Exemplen på försämrade digitala tjänster är många och rör allt från skrivare till bilar. Men ett exempel som väldigt många känner igen sig i är sociala medier. Plattformen som lockade in användarna med ett sätt att hålla kontakt med kompisar har blivit en plattform för annonser och bedrägerier, där kompisarna blir alltmer sällsynta i flödet.

Väl uttänkt stragtegi

Det är ingen slump utan en väl uttänkt strategi som brukar kallas ”enshittification”, skitifiering. I strategin ingår att först erbjuda en lockande tjänst, sedan låsa in konsumenterna eftersom det ofta saknas reella alternativ för att därefter försämra tjänsten undan för undan. Även företag som annonserar på plattformen drabbas. Arbetsättet har blivit norm för de stora tech-bolagen.

Allt det här beskrivs i rapporten Breaking Free: Pathways to a fair technological future, som tagits fram av norska Forbrukerrådet. Den ligger till grund för den gemensamma som ett trettiotal organisationer runtom i Europa och USA deltar i idag.

– Det handlar om små förändringar som var för sig kan tyckas triviala, men som sammantaget förstör produkter och tjänster samtidigt som konsumenter och tredjepartsföretag exploateras i jakten på vinst, säger Finn Lützow-Holm Myrstad, avdelningschef för digital policy vid Forbrukerrådet.

Tjänar miljarder på bedrägerier

För det är lönsamt. Meta uppskattar att tio procent av deras omsättning – alltså 16 miljarder dollar – kommer från falska annonser. 

– Meta tjänar alltså många miljarder på att konsumenter blir bedragna. Det är förstås fullständigt oacceptabelt. Det förstår alla. Ändå är konsumenterna helt maktlösa, säger Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

De rättsprocesser som hittills drivits har tagit väldigt lång tid, samtidigt som resultatet varit magert. Det gör att Meta kan fortsätta som förut. Därför krävs kraftfulla politiska insatser nu, menar organisationerna.

– Det är ingen naturlag att de tekniska lösningarna ska bli sämre och sämre och att konsumenterna ska bli mer och mer utsatta. Tekniken måste jobba för oss, inte mot oss. Det är inte för sent för politikerna att vända på utvecklingen, säger Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

4 krav för bättre balans mellan konsumenter och teknikbolag:

Skapa bättre balans mellan tjänsteleverantörer och konsumenter. Konsumenter bör ha rätten att kontrollera, anpassa, reparera och ändra sina produkter – och att enkelt byta till alternativa tjänsteleverantörer.
Begränsa beroendet av Big Tech. Inspireras av Frankrike och kräv att den offentliga sektorn överväger tjänster baserade på öppen källkod vid upphandlingar och revision av pågående upphandlingar/kontrakt.
Tjänster bör, så långt det är möjligt, vara interoperabla, decentraliserade och stödja portabilitet. Offentliga sektorn måste ta sitt ansvar som stor beställare och stödja alternativ till big tech vid upphandling av teknologiska tjänster.
Stärk tillsynen. Starka regelverk skyddar innovationer och skapar lika villkor på marknaden. Men svag tillsyn gör att stora techbolag tillåts fortsätta med skadliga beteenden på bekostnad av valfrihet, kvalitet på service och innovation. För att motverka det krävs en kraftfull tillämpning av existerande lagar. Detta inkluderar DMA (digital markets act) och konkurrenslagstiftning i det stora hela men även GDPR och konsumentlagstiftning.
Stöd Digital Fairness Act – och täpp till kryphål i lagen. Härigenom kan konsumenter skyddas mot exempelvis vilseledande webbdesign beroendeframkallande design.

Läs rapporten Breaking Free: Pathways to a fair technological future här.
Läs brevet till regeringen här.
Läs brevet till EU här.