”Shoppinglånen” är under debatt. På tiden. Vi på Sveriges Konsumenter har i många år påpekat det ohållbara – både för plånboken och planeten – att prylkrediter prackas på människor genom aggressiv reklam och luriga upplägg. Nu ligger antalet ansökningar om skuldsanering hos unga på historiska nivåer. Svenskarnas samlade skulder hos Kronofogden är större än någonsin.

Det finns något sjukt i att människors ekonomiska olycka ofta är "good business" för utlånare och den svällande inkassobranschen. Och det borde hända något snarast. Bollen ligger hos politikerna. Vi har presenterat en rad skarpa förslag, bland annat i ståndpunkten ”Konsumtionslån och överskuldsättning”.

Nu har vi fått medhåll – från lite oväntat håll. Klarna, som vi kritiserat både i svensk och internationell press, har uppenbarligen vänt. Den ofta hyllade VD:n Sebastian Siemiatkowski har gått ut på DN Debatt och krävt mer av lagregleringar. Lite ovanligt av en bransch vars ryggmärgsreflex alltid är att bedyra att ”dom där problemen kan vi lösa med självreglering”. Vi välkomnar sedan länge räntetak, tydligare information, skuldregister om totalkostnaden och att långivaren ska betala större del av Kronofogdens avgifter.

Några dagar senare intervjuas Klarnas VD i Svenska Dagbladet om en rad åtgärder för att hindra att fler hamnar i skuldfällan. Det var slopade avgifter och fler påminnelser. Bra, eftersom det är lätt att missa fakturor, särskilt som de ofta hamnar i e-postkorgen avsedd för reklamutskick eller kräver att man loggar in på ”Mina sidor”.

Detta är ambitiöst och bra.  Så kallade revolverande krediter är mycket lönsamt för företagen. Och svindyrt för konsumenterna. Ska bli spännande och se hur Klarna genomför detta – både i Sverige och i andra länder där man verkar. Klarnas avsikt är förstås att tvåla till konkurrenter och att framstå som bättre än andra. Men bidrar det till att vända en utveckling på väg ner i avgrunden – så OK.

Men…

Det finns samtidigt ett grundproblem. Lån för konsumtion har vuxit till en jätteindustri och är i kraft av sin omsättning ett problem för en hållbar utveckling. Människor fortsätter att lockas till att låna för att förverkliga sina drömmar. ”Köp nu betala senare” bankas in i oss från unga år och hela livet. Det skapar ett osunt ekonomisk tänkande redan från start. Och gör oss till lättare offer för aggressiv marknadsföring, särskilt som procenträkning kan vara knepigt och det finstilta ofta blir just finstilt.

Och så gäller det ju vår miljö – vi konsumerar redan motsvarande fyra jordklot och vi står inför en gigantisk omställning av hela samhället. Då är fortsatt massutlåning inte möjlig. När Klarna vill gå i bräschen för ”hållbara krediter” klingar det därför ihåligt.

Mycket (men inte allt) handlar om kreditbranschens reklam. Hur de riktar reklam till riktigt utsatta med budskapet att ”betalningsanmärkningar är inget problem”. Men också hur de med alla medel vill få människor att delbetala. I stället för att betala direkt. Krediter är inte vilken produkt som helst. Den är att likställa med annat som kan orsaka stor framtida skada och lidande, inte minst för utsatta, sårbara människor. Typ spel och alkohol. Och det är just därför vill vi också att marknadsföringsreglerna skärps.