Sidans innehåll

    KONSUMENTVÄGLEDAREN SVARAR:

    1. Hur vet jag om det är en seriös sajt att handla från eller inte?

    Några tecken du kan leta efter är om det finns namn på företaget (inte bara namnet på hemsidan) samt organisationsnummer. Titta också efter ordentliga kontaktuppgifter såsom telefonnummer, fysisk adress, postadress samt e-postadress. Inte bara ett kontaktformulär. 

    Titta också så att det finns information om hur du ska göra om du vill reklamera, om det finns information om ångerrätt och hur du i så fall ska göra för att ångra dig. Kolla också vad det står i integritetspolicyn. Hur hanterar de dina personuppgifter?

    Man kan också fritextsöka på företaget för att få information om andra konsumenters omdöme. Tänk dock på att ta dem med en nypa salt. Du vet inte vem eller i vilket syfte de skrivit omdömena, men de ger ändå en fingervisning. 

    Är det ett svenskt företag kan du ringa till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och fråga om de blivit anmälda dit och hur det gått. Du kan också titta på tidningen Råd & Röns Svarta listan om de finns med där.

    Det finns olika typer av trygghetsmärkningar. När det till exempel gäller Trygg e-handel ska du klicka på märket för att se att du hamnar på trygg e-handels hemsida så att märkningen är sann.

    Vad gäller att handla via e-handelsplattformar så ska man som konsument vara medveten om att plattformarna själva inte har något ansvar för produkterna de säljer dig, istället är det i många fall tillverkaren/säljaren (som ofta är en och samma) som du ska vända dig till om du stöter på problem med ditt köp. Du är med andra ord beroende av att plattformen har kontrollerat att säljaren är reko, men mina erfarenheter säger mig att väldigt många plattformar har väldigt dålig koll på företagen som i sin tur säljer produkterna på deras webbsidor.

    2. Det minneskort jag köpte har inte den kapacitet som stod i annonsen eller har gått sönder. Har jag rätt att lämna tillbaka varan?

    – I första hand är säljaren skyldig att åtgärda felet eller låta dig få ett nytt felfritt minneskort. Kan de inte erbjuda detta inom skälig tid och utan allt för stor olägenhet för dig, har du rätt att få lämna tillbaka varan och få pengarna tillbaka. Mer än två lagningsförsök för samma fel ska du inte heller behöva stå ut med.

    Saken kompliceras om du handlat via en plattform eftersom den kan välja att inte ta något ansvar. Då är du som konsument utlämnad till att det dels finns kontaktuppgifter till den faktiska säljaren/tillverkaren och dels att tillverkaren är villig att åtgärda felet.

    3. Nätbutiken svarar inte på mina mejl. Kan jag anmäla till Allmänna reklamationsnämnden (ARN)?

    – Om butiken inte svarar eller nekar till ansvar, så har du i teorin möjlighet att anmäla den till ARN så länge butiken riktar sin marknadsföring mot konsumenter i Sverige. Det kan t.ex. handla om att den listar priser i SEK eller har en sajt på svenska. Dessutom ska värdet som tvisten gäller vara över 500 kronor och det får heller inte ha gått mer än ett år sedan du klagade till företaget för första gången.

    I praktiken är det däremot inget som säger att en butik måste följa ARN:s rekommendationer och butiker som är etablerade utanför EU har ofta svagare skäl än de svenska att följa ARN:s beslut. Det är något att ta i beräkning när du handlar från e-handlare etablerade utanför EU.

    Om e-handlaren är en så kallad ”plattform” är det dessutom vanligt att den frånsäger sig allt ansvar och pekar ut produktens säljare/tillverkare som ansvarig. Enligt de nuvarande reglerna för plattformar får de faktiskt göra så. Om säljaren/tillverkaren är etablerad i Kina innebär det med andra ord att det är upp till dig att kontakta företaget i fråga eller höra av dig till landets konsumentvårdande myndighet och försöka få pengarna tillbaka.

    Har du däremot handlat från ett företag med säte i annat EU-land kan du ta hjälp av KonsumentEuropa eller göra en anmälan via en ODR-plattform, som hänskjuter tvisten till behandling i ARN:s motsvarighet i företagets hemland.

    4. Gäller inte öppet köp-reglerna när jag handlar i webbutiker i andra länder?

    – Om du handlar från en butik inom EU så har du i princip samma ångerrätt som i Sverige. Om du handlar från ett land utanför EU gäller ångerrätt enligt det landets lagar som företaget har sitt säte i, så länge inte butiken riktar sin marknadsföring mot Sverige.

    När du handlar från en plattform är problemet återigen att den inte har någon skyldighet att respektera ångerrätten eftersom de bara förmedlar köpet. Du måste med andra ord förlita dig på att säljaren/tillverkaren, som ofta har sitt säte utanför EU, går att kontakta och är villig att gå dig till mötes. I vissa fall erbjuder sig plattformar att hjälpa till med kontakten, men är samtidigt i sina avtalsvillkor tydliga med att de inte har någon egentlig skyldighet att göra det.

    5. Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokal är väl tänkt att skydda vid alla köp på nätet, eller?

    – Lagen gäller inte för alla köp på nätet. Det finns vissa varor och tjänster som är undantagna i lagen, och det finns vissa saker där lagen gäller, men där ångerrätten är undantagen. Tex gäller inte lagen vid uthyrning för varaktigt boende och du har inte ångerrätt på kulturevenemang eller varor som till sin natur snabbt försämras.

    När det gäller inköp via plattformar så är problemet precis som tidigare nämnts att plattformen själv kan välja att inte hjälpa dig. Då är du utlämnad till att på egen hand kontakta säljaren/tillverkaren.

    6. Jag köpte saker från Wish i en lokal butik. Nu är jag missnöjd med produkten. Men den svenska butiken hänvisar till producenten i Kina. Varför då? Jag gjorde ju köpet i Sverige?

    – Frågan är då på vilket sätt du ingick avtalet. Ingick du avtalet på nätet, men bara hämtar ut varan i butik så gäller Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokal och det är din avtalspart i Kina du ska reklamera till. Men har du ingått själva avtalet i butiken så är butiken ansvarig och då gäller inte Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokal. Det kan dock i villkoren stå något om att du också kan reklamera till den svenska butiken, så kolla noga i villkoren vad som gäller.

    7. Jag handlade på en svensk hemsida, trodde jag, det var ett svenskt domännamn. Sedan kom produkterna från ett annat land utanför EU och var inte alls de jag hoppades på. Vilket lands regler gäller då?

    – Om företaget marknadsför sig till konsumenter i Sverige, t ex har priser på svenska och svensk text på hemsidan, så gäller svenska lagar. I annat fall gäller lagen i säljarens land. Men återigen är det värt att poängtera att det kan vara svårt att kräva sin rätt mot företag som ligger utanför EU:s gränser, även om de marknadsför sig mot Sverige.

    8. Hur kollar jag om en sajt på svenska verkligen är för ett svenskt företag och inte från ett annat land?

    – Du kan kolla med Bolagsverket eller söka direkt på antingen allabolag.se eller ratsit.se. Hittar du inte något organisationsnummer eller namnet på Bolagsverket så kan du kolla längst ner i privat policys. Där brukar det finnas information som gör att man kan hitta var bolaget har sitt säte. Alternativt kan du söka i villkoren efter information om vilket lands lagar man tillämpar.

    9. Vilken garanti gäller på saker jag köpt från utlandet?

    – Garanti är ett frivilligt åtagande och det är inte lag i Sverige eller något annat EU-land att man måste lämna garanti. Men det finns en lagstadgad reklamationsfrist (tidsfrist för hur länge du enligt lag har rätt att klaga på en vara med ursprungligt fel). I Sverige är den tre år och i andra EU-länder kan den vara några år längre eller kortare, dock aldrig kortare än två år.

    Om företaget du har handlat av ligger i ett land utanför EU så gäller med andra ord den reklamationsfrist som de har beslutat om där.

    10. Om en laddare jag köpt på nätet förstör min dator, vem betalar för datorn då?

    – Om en laddare har ett ursprungligt fel så är säljaren enligt svensk lag skyldig att ersätta dig för den ekonomiska skada som varan orsakar. Alltså ett skadestånd för den trasiga datorn.

    Om företaget som du har köpt laddaren av befinner sig utanför EU, men marknadsför sig mot konsumenter i Sverige så gäller alltså i praktiken svensk lag. Men som tidigare nämnts kan det vara svårt att hävda sin rätt gentemot företag som inte riskerar något om de inte följer vår lagstiftning. Det kan hända att plattformar väljer att vara behjälpliga i sådana ärenden, men de har i själva verket ingen skyldighet att göra det och du får som konsument därmed hoppas på att de vill skapa goodwill. 

     

    ELSÄKERHETSEXPERTEN SVARAR:

    11. Vad menas med privatimport?

    – När ett företag köper produkter från länder utanför EU så sätter de ”en produkt på marknaden”, då ställs höga krav på att företaget har kontrollerat att produkten är tillverkad enligt kraven och att produkten är säker att använda. När du som privatperson köper en produkt ifrån ett land utanför EU måste du själv göra denna kontroll och ta ansvar för att produkten är säker att använda.

    12. Jag fick en stöt från en extra datorladdare jag köpte online. Är det någon risk att den kan ha förstört något i datorn eller andra elektriska saker hemma hos mig?

    – Om du har fått en stöt bör du i första hand ta kontakt med sjukvård. Sluta använda laddaren, kontakta företaget som har sålt den och förklara vad som har inträffat. Företaget ska ta emot information och ta reda på om det finns något fel. Att ta kontakt med försäljaren är avgörande för att förhindra ytterligare olyckor. Om datorn eller annan utrustning inte längre fungerar som tidigare bör du lämna in den på kontroll. Se till att köpa en datorladdare som är avsedd för din dator. Du kan även anmäla en farlig elprodukt på elsakerhetsverket.se.

    13. All elektronik som tillverkas i Kina är ju inte farlig. Men hur vet jag hur jag ska undvika dåliga saker?

    – Börja med att kontrollera vilken information som finns om produkten på webbplatsen. Framgår det att produkten är CE-märkt, att den har en stickpropp som får användas i Sverige och att den är gjord för 230 Volt? Saknas information om produkten bör du överväga att inte genomföra köpet. Finns det information om kontakt till säljaren och webbplatsen du köper ifrån, som exempelvis telefon och adress? Läs även recensioner om produkten och säljaren, inte bara de recensioner som finns på säljarens egen webbplats. Produktens pris är också en indikation, är det mycket lägre pris i jämförelse med liknande produkter så bör du ifrågasätta varför. 

    14. Det snackas mycket om originalladdare, men kan jag lita på att dessa inte börjar brinna?

    – Du ska vara försiktig med alla elektriska produkter du använder. Se till att skaffa den laddare som är avsedd för den produkt som ska laddas.

    15. Jag köpte en radiostyrd bil som går att ladda till mitt barn och upptäckte att den saknar CE-märkning. Vågar vi använda den?

    – Du ska inte använda produkten då detta är en allvarlig brist och visar att produkten inte uppfyller produktkraven. Elektriska produkter som säljs inom EU ska vara CE-märkta, detta är ett grundkrav som produkten måste uppfylla. 

    16. Kan jag lita på att CE-märkningen är riktig vid privatimport?

    – När du importerar produkter själv direkt ifrån ett land utanför EU måste du kontrollera att produkten är tillverkad enligt kraven och att den är säker att använda. Genom CE-märket så garanterar tillverkaren att produkten uppfyller kraven för att få säljas på EU-marknaden. Men det räcker inte att sätta CE-märket på produkten, produkten ska även vara märkt med tillverkarens namn och adress, spänning och typnummer. Saknas något av denna information är det en indikation på att produkten inte är korrekt CE-märkt. Du ska också få med en bruksanvisning så du vet hur du ska använda den på ett säkert sätt.

    17. Hur vet jag att produkten är anpassad för Sverige?

    – Produkten ska vara försedd med korrekt märkning som exempelvis CE-märket, tillverkarens namn och adress och typnummer. Det ska även finnas bruks- och säkerhetsanvisningar på svenska. Saknas detta är det en indikation på att produkten inte är gjord för att användas i Sverige. Det ska framgå att produkten är gjord för 230 Volt eller 220 till 240 Volt. Står det 220 Volt på produkten är den inte gjord för att användas i Sverige. Kontrollera även att det är en korrekt stickpropp som passar i svenska uttag. Kommer produkten med en adapter för att kunna användas så får du inte använda den. 

    18. Hur kan jag se att utebelysningen funkar i svenska väderförhållanden?

    – Kontrollera märkningen på produkten, IP-klass på produkten visar på om den är avsedd för att användas inne eller ute. Inomhus är det vanligt med IP20 medan elprodukter som ska användas utomhus kräver IP44 eller högre. Framgår inte detta på produkten så kontrollera medföljande bruksanvisning som ska vara på svenska. Står det inte att produkten kan användas utomhus ska du inte göra det.

    19. Jag fick inte med någon bruksanvisning, måste inte det följa med?

    – Det ska alltid följa med en bruksanvisning. Är det en elektrisk produkt ska bruks- och säkerhetsanvisningar vara på svenska. Finns det bara bruksanvisning på exempelvis engelska kan det vara en indikation på att tillverkaren inte har koll på gällande regler.

    20. Jag fick med en reseadapter till min läsplatta då laddaren som följde med inte är svensk. En kompis sa att jag inte får använda den i Sverige. Stämmer det och vad händer om jag gör det ändå?

    – Det finns särskilda krav på vilka stickproppar som får användas i Sverige. I detta fall är produkten inte avsedd för den svenska marknaden då det är en felaktig stickpropp. Du ska inte använda produkten med adaptern.

    21. Hur vet jag att det inte är en kopia?

    – Det är svårt att kontrollera produkter när man handlar via en webbplats. Du kan kontrollera priset och jämföra med liknande produkter. Ifrågasätt varför till exempel en laddare kan vara så mycket billigare än en originalladdare. Kontakta säljaren för att få mer information, får du inget svar på dina frågor bör du avstå från köp. Håll även koll på återkallelser och förbud. På elsakerhetsverket.se kan du prenumerera på exempelvis försäljningsförbud. Inom EU finns samlad information om återkallelser. Via systemen Rapex och OECD finns en global sammanställning av återkallelser som även du som konsument kan ta del av. Läs mer på:

    Elsäkerhetsverket

    ec.europa.eu

    globalrecalls.oecd.org