Den 15 mars firas World Consumer Rights Day för fyrtionde gången över hela världen, eller Internationella konsumenträttsdagen som vi säger på svenska. Varje år lyfts en utmaning som konsumenter möter och just i år handlar det om omställningen till hållbar energi. Kanske inte så konstigt med tanke på både energikrisen till följd av Rysslands invasion av Ukraina och vår tids stora ödesfråga – klimatet.

Men just energin var inte högst på agendan den 15 mars 1962 när John F Kennedy höll sitt ikoniska tal till den amerikanska kongressen. Talet som kom att bli starten för konsumenträtten, inte bara i USA utan även i Sverige och många andra länder.

I dag tar vi så mycket för givet i vår vardag att vi kanske inte förstår hur det var tidigare. Utan rätten att få veta vad maten innehåller. Och då det inte var självklart kunna reklamera en produkt som inte fungerar.

Konsumenter stor del av ekonomin

”Vi är alla konsumenter”, sa Kennedy och konstaterade att konsumenter då, 1962, stod för två tredjedelar av den totala amerikanska ekonomin, samtidigt som konsumenterna inte var organiserade på något effektivt sätt och därför hade svårt att göra sina åsikter hörda.

Som den yttersta representanten för folket hade regeringen ett alldeles särskilt ansvar för att lyssna till konsumenternas behov och företräda konsumenternas intressen, fortsatte han.

I dag uppskattas konsumenterna stå för en ännu större del av den amerikanska ekonomin, 75 procent. (I Sverige är andelen något lägre eftersom vår offentliga sektor står för en stor del av inköpen.)

Den som läser talet i dag kan slås av hur många frågor som var aktuella då, 1962, är aktuella än i dag. Kennedy pekade på besprutning av grödor, en växande marknad där konsumenter påverkas av marknadsföring, där konsumenten inte alltid vet vad en kredit kommer att kosta i slutändan och så vidare. I dag är överskuldsättning och oseriösa kreditbolag fortsatt heta debattämnen och i juni 2023 ska den svenska utredningen om överskuldsättning presenteras.

Fyra rättigheter

Kennedy pratade om fyra grundläggande rättigheter, som än i dag utgör själva grunden för många konsumentorganisationer, däribland Sveriges Konsumenter:

  • Rätten till skydd mot produkter som utgör fara för liv och hälsa
  • Rätten till information – att skyddas mot vilseledande information och marknadsföring
  • Rätten att kunna välja mellan olika alternativ (konkurrens)
  • Rätten att bli hörd – att konsumentrösten/konsumenters intressen ska tas till vara av politiken

Den världsomspännande paraplyorganisationen Consumers International, där Sveriges Konsumenter är medlem, hade bildats redan ett par år före Kennedys tal och jobbade hårt för att FN skulle anta gemensamma riktlinjer för konsumentskydd. Så blev det också, även om det skulle ta tid.

Den 16 april 1985 antog FN:s generalförsamling resolution 39/248, riktlinjer för konsumentskydd. Riktlinjerna har därefter utvidgats och reviderats i omgångar, först 1999 (resolution E/1999/INF/2/Add.2) och senast i december 2015 (resolution 70/186).

FN:s underorgan UNCTAD, United Nations Conference on Trade and Development, ansvarar i dag för att öka medvetenheten i medlemsstaterna om hur de kan stärka konsumenträtten.

Hållbarheten kom in

Utvidgningen 1999 innebar en av konsumenträttens stora milstolpar. Det var då som hållbarhetsfrågorna lyftes fram för första gången och FN fick en riktlinje om att främja hållbar konsumtion. 2015 stärktes riktlinjerna ytterligare och då inkluderades även konsumentskydd vid finansiella och digitala tjänster.

Sverige då? Hur har Sverige hängt med? Jo, nio år efter Kennedys tal inrättades Konsumentombudsmannen. Två år senare, 1973, startade Konsumentverket. 1976 slogs båda enheterna ihop. I samma veva fick vi många nya lagar på konsumentområdet: hemförsäljningslagen, avtalsvillkorslagen, konsumentköplagen och marknadsföringslagen.

Sedan inträdet i EU avgörs många av våra stora konsumentfrågor på EU-nivå. Här är ett axplock av förändringar genom åren:

  • Skärpta kemikalieregler
  • Ökade informationskrav
  • Starkare integritetsskydd
  • Stopp för höga roamingavgifter
  • Ångerrätt vid gatuförsäljning
  • Passagerarrättigheter flyg
  • Sänkta kortavgifter
  • Regler för antibiotika i djurhållning
  • Tydligare innehållsförteckningar för mat
  • Ursprungsmärkning och spårbarhetsregler för kött
  • Stoppat klorkyckling från USA
  • Energimärkning på vitvaror etc
  • Miljömärkning på allt fler produkter

Den europeiska konsumentorganisationen BEUC, där Sverige också är medlem, sammanställer inför varje ordförandeskap i EU ett så kallat memorandum där alla aktuella konsumentfrågor listas tillsammans med förslag på åtgärder. Just nu, när Sverige är ordförande i EU, ligger många stora frågor på bordet, inom bland annat finansiella och digitala tjänster, livsmedel och grön omställning. Läs memorandumet här. 

Så firas Internationella konsumenträttsdagen

Den 13–17 mars arrangerar Consumers International en rad seminarier med anknytning till Internationella konsumenträttsdagens huvudtema energi. Här hittar du hela programmet.

Här kan du läsa hela Kennedys tal på engelska. Och här kan du lyssna på ett utdrag ur talet.