Vi skriver på SvD Debatt tillsammans med BEUC:


Som konsumenter har
vi behov av finansiell rådgivning i olika skeden av livet. Det kan till exempel gälla pensionsplaceringar, när vi ska köpa eller renovera ett hem eller placera sparpengar. I dessa situationer måste konsumenter kunna lita på att råden som ges är oberoende.

Men i dag är det inte så. Det beror på att den finansiella rådgivningsmodellen i Sverige – liksom i övriga Europa – inte fungerar. Så kallade finansiella rådgivare får ofta provision för att rekommendera vissa finansiella produkter till konsumenter, oavsett om produkterna är för kundernas bästa eller inte.

Detta har resulterat i otaliga försäljningsskandaler över hela Europa, inklusive i Sverige, där konsumenter själva fått försöka rädda vad som gått att rädda efter att ha fått usel rådgivning.

Finansinspektionen, FI, skriver i sin Konsumentskyddsrapport 2023 om hur myndigheten under 2022 fått dela ut både varningar och sanktionsavgifter till fondförvaltare som brustit i hanteringen av intressekonflikter. FI beskriver vidare konsumenters underläge när det gäller både information och kunskap, samtidigt som man konstaterar att i princip alla medborgare behöver tillgång till finansiella tjänster.

Att på inrådan av andra köpa finansiella tjänster kan orsaka stor ekonomisk skada. Föreställ dig till exempel att du sparar 1 000 kronor per månad till din pension med en genomsnittlig avkastning på 7 procent per år. Efter 40 år skulle du ha sparat drygt 2,5 miljoner att njuta av som pensionär. Föreställ dig därefter att du måste betala 2 av procenten i avgift. Då minskar din ränta till 5 procent. Så i stället för 2,5 miljoner får du 1,5 miljoner. En minskning på 40 procent.

Marknaden påverkar konsumenter även på mindre uppenbara sätt: Det finns människor som skulle kunna – och borde – investera men som inte gör det för att de inte vågar ta risken.

Konsumenterna i Sverige, liksom i resten av EU, betalar ett högt pris för bristerna på marknaden för finansiella tjänster. Därför är detta en av de frågor som den europeiska konsumentrörelsen BEUC och Sveriges Konsumenter drivit väldigt länge.

Kärnfrågan är hur den här typen av produkter säljs. De flesta konsumenter måste förlita sig på professionell rådgivning för att fatta investeringsbeslut, men här finns en uppenbar intressekonflikt. De flesta finansiella rådgivare är i själva verket säljare som får provision för de investeringsprodukter de säljer till konsumenterna. Det betyder att de har ett egenintresse av att sälja den produkt som ger dem själva den högsta provisionen, snarare än den produkt som är bäst för konsumenten. Men provisionen måste också betalas. Alltså betalar produktleverantörerna rådgivarnas provision genom att höja kostnaderna för den finansiella produkten.

Höga investeringskostnader gör finansiella produkter mindre fördelaktiga för konsumenterna. Det betyder att de minst attraktiva produkterna är de som blir mest attraktiva för rådgivare att sälja eftersom de ger högst provision. Att det kan bli såhär fel beror inte på brist på transparens eller dålig kunskap. Det är ett generalfel på marknaden varken avslöjanden eller utbildning kan råda bot på.

Lösningen är att eliminera de intressekonflikter som utgör grunden till problemet. Att förbjuda provision vid försäljning av finansiella produkter är det enda sättet att uppnå detta. Glädjande nog är detta något som även Finansinspektionen nämner i rapporten: ”FI anser att det finns skäl att på nytt överväga om det är lämpligt att införa ett provisionsförbud på svensk sparmarknad.”

Både Nederländerna och Storbritannien har visat att det är möjligt – och att det fungerar. Konsumenter har fortfarande tillgång till finansiell rådgivning för att fatta investeringsbeslut och produktkvaliteten har förbättrats avsevärt.

Men det kräver politiska ambitioner. EU-kommissionen ska nu i en så kallad Retail Investment Strategy se över hur marknaden för finansiell rådgivning fungerar. Här finns en chans att äntligen komma till rätta med problemen. Vi förväntar oss att EU-kommissionen ställer sig på konsumenternas sida.

Nyligen blev det dock känt att tio av EU:s finansministrar vill stoppa ett provisionsförbud. Skulle de lyckas blir det än viktigare att Sverige följer i Nederländernas och Storbritanniens spår med ett nationellt förbud.

 

Monique Goyens
generaldirektör på BEUC

Jan Bertoft
generalsekreterare på Sveriges Konsumenter