Konsumenter i dag är oerhört utsatta. Marknaden är global och komplex, utbudet av varor och tjänster enormt. Näthandeln ökar lavinartat och snabba lån utan kreditprövning kullkastar privatekonomin. Klimatkrisen är här och överkonsumtionen måste ställas om för att främja hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Barn och unga behöver därför mer hem- och konsumentkunskap som ger instrument att navigera sin livsstil efter.              

Kraven är:

  • att antalet timmar i hem- och konsumentkunskap tredubblas i den kommande timplanen, för att nå kursplanens intentioner och mål och sträva mot hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
  • att tillgodose ungdomars rätt att få kunskap i hantering och konsumtion av mat/varor/tjänster och hur detta påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
  • att praktiska moment ges längre arbetspass vid schemaläggning.
  • att timmarna fördelas på grundskolans tre stadier med tyngd på högstadiet.

Minsta ämnet allt för länge

Det behövs mycket kunskap och kritiskt tänkande för att få insikt i hur allt hänger ihop. Globaliseringen är här, kunskap ett måste. Hem- och konsumentkunskap är grundskolans enda ämne som ger en samlad kunskap om inköp och hantering av livsmedel, mat och hygien, hushållets skötsel och vård av inventarier och kläder samt hur hemarbetet fördelas jämställt. Detta är resurshushållning och grunden för att därefter bygga en sund privatekonomi och undvika skuldfällan.

Kursplanen har höga och lovvärda ambitioner, men timplanen är ett hån. Kursplan och timplan går inte ihop. Hem-och konsumentkunskap är skolans minsta ämne. Det är frustrerande att som lärare aldrig hinna med att ge den kunskap ungdomarna så väl behöver i vuxenlivet. Det krävs minst tre gånger fler timmar och mer sammanhängande schemalagd tid för de praktiska momenten. Det är dags att ämnet får den tid som motsvarar kursplanens intentioner och målsättning. 

Läs resten av debattartikeln här.