Söndag den 9 juni är det val till Europaparlamentet. EU:s medborgare är inte bara väljare utan även konsumenter, därför är valet till EU-parlamentet kanske det viktigaste konsumentvalet. Att forma och genomföra en stark konsumentpolitik är att stå på medborgarnas sida. Genom en stark konsumentpolitik kan EU visa på direkta förbättringar i människor vardag. Det gäller livsmedel, köprättigheter, finansiella tjänster, integritet, produktsäkerhet, digitala frågor, kemikalier, hållbar konsumtion och mycket annat.

Sveriges Konsumenter är sedan starten 1992 en stark konsumentröst. Detta genom att ge kunskap och perspektiv utifrån konsumenternas vardag samt beskriva konsumentens villkor och förutsättningar. Vi arbetar både nationellt och i EU som företrädare för konsumenter i Sverige och som svensk medlem av den europeiska konsumentrörelsen BEUC, den europeiska konsumentrösten i standardisering ANEC samt som Sveriges representant i EU-kommissionens konsumentpolicyarbetsgrupp, CPAG.

Sveriges Konsumenter anser att:

  • Konsumenten har rätt till en väl fungerande och rättvist utformad marknad – online och offline. En marknad där det hållbara valet är det enkla och prisvärda, och där digitaliseringen gynnar alla, oavsett den enskildes förutsättningar. Dagens utmaningar inkluderar ökade levnadsomkostnader, klimatkrisen, digitaliseringens påverkan på våra samhällen för att nämna några. Politiker måste ta itu med dessa utmaningar för att skydda konsumenterna och förbättra möjligheten till ett framtida, gott liv.

  • Att värna konsumenter är att värna en god marknad. Att värna konsumenterna är en förutsättning för att marknaden i EU ska fungera väl och utvecklas. Konsumentskydd gynnar både konsumentens förtroende och företagandet. Trygga konsumenter och ansvarstagande företag är särskilt viktigt i kristider och för snabb omställning. För välfungerande marknader krävs en balans i styrka och rättigheter mellan dem som producerar och säljer och dem som köper och konsumerar.

  • Konsumentfrågorna kan stärka intresset för EU. Många har svårt att se vad EU betyder i vardagen. Men här ger konsumentnära frågor som maten, bankerna, integriteten och kemikalierna en tydligare bild. De senaste decennierna har EU varit en stark kraft för förbättring inom dessa och flertalet andra konsumentområden. Att lyfta konsumentfrågorna bidrar till att öka intresset för EU och vad valet handlar om.

Övergripande konsumentprioriteringar i EU-valet 2024

Sveriges Konsumenter lyfter inför valet till Europaparlamentet 2024 nedanstående prioriterade konsumenträttigheter tillsammans med den europeiska konsumentrörelsen BEUC:

  1. Det enkla, prisvärda och hållbara valet
    EU har ett stort ansvar för att möta de negativa följderna av vår nuvarande livsstil och konsumtionsmönster. Detta kräver att vi anpassar våra matvanor, sättet vi reser på, hur vi värmer eller kyler våra hem, var vi placerar våra besparingar och om vi köper en viss produkt eller inte. Konsumenter har en roll att spela, men de kan inte bära hela ansvaret för dessa samhällsutmaningar. Företagen och politiken har ett stort ansvar i att möta konsumenternas förväntningar.
    Därför uppmanar vi beslutsfattare att fortsätta lagstifta för både konkreta och systemmässiga förändringar, att se till att fler hållbara val erbjuds och att stödja människor i en allt merkomplicerad vardag, bland annat genom att göra det hållbara alternativet till det enkla och mest prisvärda.

    Hållbarhet handlar dock inte bara om klimat och miljö, utan också om social hållbarhet. Som konsument ska man också kunna förvänta sig att varor och tjänster tillkommit under goda villkor, och att EU:s regelverk ska bygga på rättvis konkurrens mellan ansvarsfulla företag som respekterar miljö och värnar mänskliga rättigheter för såväl arbetstagare som leverantörer och konsumenter både på EU:s inre marknad, och i de andra länder företagen verkar i.
  2. Konsumentskydd och trygghet i en digitaliserad tid

    EU behöver utforma ett bättre skydd för konsumenterna online och för deras uppkopplade produkter och tjänster. Detta inkluderar hantering av kommersiell övervakning, exploatering av utsatta grupper (till exempel marknadsföringsmetoder mot barn), ökningen av online-bedrägerier och diskriminerande metoder med hjälp av bland annat algoritmer. En uppdatering av konsumenträttigheterna för att anpassa dem för digitala marknader behövs omgående. Samtidigt måste digitaliseringens vinster användas till att bibehålla icke-digitala lösningar för de konsumenter som har behov av det och för att samhället ska fungera i kriser eller krig.

  3. Rätt till grundläggande, nödvändiga varor och tjänster

    Ökade levnadsomkostnader har gjort fler människor sårbara än tidigare, även bland dem med medelinkomster. Politiker, beslutsfattare och tillsynsmyndigheter måste tillse väl fungerande marknader för att säkerställa att nödvändiga varor och tjänster är överkomliga. Exempel på områden där konsumenternas upplever problem är livsmedel, energi och läkemedel.

  4. Konsumentens rätt till gottgörelse

    EU måste tillse att konsumentens rättigheter respekteras och att konsumenten har möjlighet till rättelse när något går fel. Marknaderna utvecklas snabbt, tillsyn och upprättelse måste utvecklas med dem. På senare tid har covid-19 och konkurser skakat resesektorn och företag har brutit mot passagerarrättigheter. Fler av dessa rättigheter är i behov av uppdatering (till exempel för personer som vill kombinera tåg och buss) liksom möjligheten till gottgörelse. Exempelvis måste tillgängligheten förbättras och kvaliteten på alternativ tvistlösning utvecklas inom hela EU och gränsöverskridande grupptalan bli verklighet för konsumenter i alla EU-länder.

Ovanstående konsumentkrav kan bli verklighet om medlemsländerna effektivt tillämpar lagstiftning, både befintlig och kommande. Brist på efterlevnad är ett allt större problem inom många sektorer – det gäller allt från basala köprättigheter till skydd för våra personuppgifter eller regler som säkerställer konkurrenskraftiga marknader.

Där har EU-kommissionen, trots att tillsyn i regel är en nationell uppgift, ett ansvar för att aktivt bidra till att EU-lagarna faktiskt följs. Centraliserad verkställighet för gränsöverskridande överträdelser, samarbete mellan myndigheter inom olika sektorer och mer resurser för tillsyn, marknadskontroll och tullväsendet behövs. Konsumenter måste kunna lita på att de inte bara är skyddade på papperet – utan också i verkligheten.

Bortom EU:s gränser kan internationell politik och samarbete gynna konsumenternas liv och öppna nya marknader för dem. För att åstadkomma det krävs deltagande i internationell regelutveckling och standardisering.

Handelspolitiken måste användas som ett verktyg för att sprida EU:s konsumentskyddsvärden inom alla sektorer, samtidigt som den förblir förenlig med målen för EU:s inre marknad. EU bör tydligare ta sitt ansvar och kräva efterlevnad av hållbarhetskapitlen som finns i EU:s handelsavtal, där mänskliga rättigheter, anständiga arbetsvillkor och respekt för miljömässiga standarder ingår.

Sveriges Konsumenters rekommendationer inför EU-valet 2024

Dekorbild på villor

Energieffektiva bostäder till rimliga kostnader

Energi är något som i högsta grad oroar europeiska konsumenter. Detta efter en lång rad politiska misslyckanden: det finns oro över komplexa tariffer, stigande priser och förvirring över vad konsumenterna kan göra för att sänka sina kostnader, inklusive hur man är energieffektiv, renoverar sin bostad och byter till förnybar energi. Inom EU finns det inte heller tillräckligt med kvalificerade hantverkare för att hjälpa konsumenterna med omställningen till mer hållbart boende

Liknande utmaningar har hyresgäster och bostadsrättsinnehavare i flerbostadshus och där krävs ett tydligare ansvarstagande för fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar för att påskynda omställningen. Dessa frågor är särskilt aktuella i ljuset av EU-målen för förnybar energi och energieffektivitet fram till 2040.

Dekorbild på morötter och ett barn

Hälsosam och hållbar mat som är tillgänglig för alla och prisvärd

Dagens livsmedelssystem inom EU är ohållbart. Jordbruket utmanas av klimatförändringarna. Den intensiva livsmedelsproduktionen är starkt fossilberoende och bidrar till minskad biologisk mångfald, hög användning av bekämpningsmedel, försämrad jordhälsa, jorderosion och näringsläckage till sjöar och hav. Idisslarnas utsläpp och gödselhanteringen bidrar med utsläpp av metan. Produktionssjukdomar inom djurhållningen bidrar till användningen av antibiotika. EU:s målsättning för att åtgärda problemen genom Farm to Fork och skärpta regler för djurskyddet har urvattnats genom kraftfulla bondeprotester. Kostrelaterade sjukdomar ökar där fetma är en global epidemi.

Hållbar och hälsosam kost med mer frukt, grönsaker och baljväxter och mindre och bättre kött gynnar hälsa, miljö, klimat, djurskydd och livsmedelssäkerhet. EU:s åtaganden enligt Farm to Fork bör återupprättas och en produktion inom ramen för planetens gränser måste eftersträvas. Konsumenter kräver en god djurhållning och det är samtidigt nödvändigt utifrån EU:s ansvar för att minska antibiotikaresistensen.

En BEUC-undersökning från 2020 visade att konsumenter är öppna för att ändra sina matvanor för hållbarhet men möter barriärer – pris, brist på kunskap, svårigheter att identifiera och begränsad tillgång till hållbara matalternativ. De förväntar sig starkare åtgärder från EU för att göra hållbar och hälsosam kost till det mest tillgängliga, prisvärda, attraktiva och det alternativ som hålls fram i marknadsföring. 

Cirkulärt producerade varor som håller längre och stopp för grönmålning

Dekorbild med återvinningssymbol

 

Om vi ska stoppa utarmningen av naturresurserna måste produkter bli mer hållbara och kunna återanvändas. Marknaden för begagnade varor bör öka. Konsumenter kan – om de får rätt verktyg – vägleda övergången. Detta är dock ingen lätt uppgift. Med alltför många ohållbara produkter, kämpar konsumenter för att förstå vilka som verkligen är mer hållbara. Innovativa företag och lagstiftning krävs för fler hållbara alternativ som inte är för dyra eller svåra att hitta. Här behövs också EU-regler för utformning (design) och konkurrens bland företagen att erbjuda det miljöbästa.

Dåligt underbyggda gröna påståenden görs för livsmedel, hemelektronik, energi och finansiella tjänster. 61procent av konsumenterna i EU har svårt att ta reda på vilken produkt som är ”miljöbra”. Ogrundade, vilseledande eller lögnaktiga påståenden skapar förvirring. Vi vill att konsumenterna ska lita på att det som marknadsförs som "grönt" eller "hållbart" verkligen är det.

Dekorbild på spargris och pengar

Trygga, enkla och prisvärda betalningar, sparande, investeringar och lån

Konsumenten ska känna sig trygg i sina beslut om att betala, spara, investera och ta ett bolån, lån eller försäkring. För det första kräver detta seriösa erbjudanden och pålitliga, oberoende råd. Försäljningsincitament tenderar dock att styra konsumenterna mot till exempel alltför komplexa och dyra investeringsalternativ, som exempelvis kan äventyra deras framtida pensioner.

För det andra innebär digitaliseringen stora utmaningar i att utforma finansiella tjänster så att alla kan hantera betalningar. Ett exempel på detta är begränsningarna av tillgången och användningen av kontanter eller begränsningar av användningen av grundläggande betalkonton.

Slutligen vill många konsumenter också vara säkra på att deras besparingar inte bidrar till att skada planeten eller dess människor. Leverantörer av finansiella tjänster har börjat marknadsföra investeringar och andra finansiella produkter som "gröna" eller "hållbara" - men lever ofta inte upp till dessa löften.

Illustration om AI

Artificiell intelligens och annan ny teknik

Artificiell intelligens (AI) och andra framväxande digitala teknologier blir alltmer påtagliga och avgörande i samhället. Automatiserade bilar, AI-genererad marknadsföring och chatbot-rådgivning inom exempelvis finansiella tjänster och sjukvård kan bli normen om några år.

Redan nu använder automatiserade system enorma mängder data för att fatta beslut och utföra handlingar utan mänsklig granskning. Detta medför stora konsekvenser för konsumenters möjligheter att göra val, hur de behöver skyddas, hur de interagerar med företag och om de får ersättning när det går fel. Här gäller det att tillämpa både den nya AI-akten och äldre teknikneutral konsumentskyddslagstiftning för att skydda konsumenter.

Bild på en äldre person vid dator

Digitalisering på användarnas villkor – rättvist, inkluderande, skyddande

Digitaliseringen av samhället har många fördelar för konsumenterna och kan förenkla deras liv. Men det är också utmanande och komplext, konsumenter hamnar i en position av sårbarhet och "digital asymmetri” mot företagen. Utmaningarna inkluderar kommersiell övervakning, bedräglig design, inriktning på utsatta grupper inklusive barn, och möjligheten för diskriminerande och skadliga beslut som tas av artificiell intelligens (AI-system) och framväxande teknologier. Konsumenter genererar också personuppgifter i sina dagliga liv som de inte har kontroll över, inklusive hälso-, finans- eller energiförbrukningsdata.

Barn som smörjer in sig i ansiktet

Giftfria produkter – kosmetika, leksaker, köksutrustning med mera

Konsumentorganisationers oberoende tester hittar gång på gång farliga kemikalier i produkter där de inte ska finnas. I maj 2023 fann sju BEUC-medlemmar till exempel att 60 procent av 121 testade leksaker och barnprodukter innehöll en eller flera hormonstörande kemikalier, några av dem olagliga. EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet är en verklig chans att ta itu med frågan om farliga och miljöbelastande kemikalier i konsumenternas liv. Det är absolut nödvändigt att nästa kommission agerar snabbt för att se till att EU levererar nödvändiga skärpningar av kemikalielagstiftningen för konsumenterna och miljön.

Passagerare utanför tåg på perrong

Enklare att boka och göra tågresor inom och mellan länder

Tåget är ett dagligt transportsätt för många konsumenter, och dess betydelse för längre affärsresor eller tillfälliga resor ökar också. Att hjälpa fler att välja tåg kan bidra till att minska utsläppen från transporter. Men järnvägen måste bli det bekväma, tillgängliga och prisvärda alternativet för både korta och långa resor – såväl inom som mellan länder. Det gäller förstås annan miljöanpassad kollektivtrafik som bussar. EU måste ta ansvar för enkla bokningssystem över gränserna och ett hela resan perspektiv som inte diskriminerar resenären.

person som sitter och ser hängig ut.

Både HA rätt och FÅ rätt – rättigheter, upprättelse och verkställighet för alla

För att säkerställa att marknaderna fungerar krävs effektiv tillämpning av lagarna och snabb rättelse för att skydda konsumenterna – individuellt och kollektivt. Konsumenterna måste vara säkra på att de har rättigheter och medel att agera och att myndigheter kan ingripa när det går fel. Under de kommande åren kommer det att vara avgörande för konsumenternas välfärd att förbättra rättigheter, tillsynsstrukturer och överklagandeåtgärder.

Detta gäller inom alla politikområden som berör konsumenter, men är särskilt viktiga för konsumenträtt, konsumentmyndigheternas samarbetsnätverk, alternativa tvistlösningsförfaranden, konkurrensrätt, personuppgiftslagstiftning, resor och passagerarrättigheter, med mera.

folkmassa

Balans i representation — stöd till en stark och hållbar konsumentrörelse i EU

Även om framtida EU-lagstiftning förväntas bygga på den redan solida ramen för rättigheter, krävs konsumentorganisationer för oberoende information och hjälp. De spelar en nyckelroll för att marknaderna ska fungera väl och för att säkerställa att vi alla är medvetna om och kan utöva våra rättigheter. Konsumentorganisationer ökar medvetenheten bland medborgarna och representerar och försvarar dem effektivt i händelse av problem.

Men minskade ekonomiska resurser och hot om indragningar av offentliga stöd gör att konsumenter får svårare att hantera sina konsumentproblem. Dessutom kan nationella beslutsfattare inte dra nytta av konsumentorganisationernas insatser, och konsumentperspektivet riskerar att utebli i EU:s beslutsprocesser.