Greenwashing kallas det när företag väljer att marknadsföra sina produkter på ett sätt som ska få oss konsumenter att tro att produkterna är mer miljö- och klimatanpassade än de verkligen är. Det kan vara med symboler som ska likna certifierade märkningar, luddiga uttryck, bilder som för tankarna till miljö och natur – och inte minst  med den gröna färgen.

Så kan du avslöja en bluff

1. Märkningar. Bara för att något ser ut som en trovärdig märkning behöver det inte vara det. Spana efter märkningar som är certifierade och som går att lita på – som till exempel Svanen, KRAV, Bra Miljöval och EU:s märkningar EU-blomman och EU-lövet.

2. Ordval. Hållbart, grönt, eco-friendly, helt naturligt, non-toxic... Det vimlar av uttryck som ska få oss att tro gott om produkten. Men förklarar/bevisar producenten på vilket sätt produkten är hållbar, helt naturlig eller giftfri? Och finns det något som de undviker att prata om?

3. Bildval. Används bilder på grönskande skogar, vackert hav? Vad vill producenten säga med det, tror du?

4. Siffror. Om det står att något producerats med 50 procent återvunnen plast, så innebär det samtidigt att andra halvan producerats med jungfrulig plast. Och om det till exempel står att ”nu är det 50% mer återvunnet material” så kan det fortfarande vara extremt lite. En ökning från 2 till 3 procent återvunnet material är också en 50-procentig höjning.

5. Frånvaro av siffror. På kläder kan man inte sällan läsa att de tillverkats av återvunnet material. Däremot inte hur mycket eller vad i plagget som är återvunnet. Är det 5 eller 70 procent av materialet? Eller är det återvunna materialet en del av tråden eller knapparna?

6. Klimatavtryck. Ingenting som produceras har noll klimatavtryck eller är klimatneutralt. Företaget kanske klimatkompenserar, men produktionen av produkterna skapar fortfarande utsläpp.

7. Grön färg. Ofta används den gröna färgen för att symbolisera miljöansvar. Hur skulle du läsa av en förpackning om den där stora gröna droppen i stället var röd?

7. Svårbegriplig information. Finns det text som ska förklara, men den är så svår att bara en forskare ska kunna förstå den? Då kanske den snarare är där för att vilseleda dig.

8. Tar credit för sånt som redan är förbjudet. Det är vilseledande om man försöker vinna tillit genom att säga att en produkt inte innehåller ett ämne som faktiskt är förbjudet. Det var därför Sveriges Konsumenter anmälde en rad tillverkare och återförsäljare av stekpannor som marknadsför stekpannor med non-stick-beläggning med argumentet "fri från PFOA". PFOA är förbjudet sedan 2020.

9. Överdriven påverkan. Om producenten låter påskina att något de gör har större effekt än det verkligen har. Därför anmälde vi 17 flygbolag för greenwashing, eftersom de marknadsfört flyget som om det redan fanns en lösning på klimatutsläppen på plats, trots att den ligger långt fram i tiden.

10. Återvinningsbart. Jättebra förstås med allt som kan återvinnas. Men står det tydligt vad som kan återvinnas? Är det förpackningen, produkten i sig eller lite av båda?