Regeringen har avstått från att ta initiativ till att lagstifta mot bankbedrägerierna trots att 100 000-tals svenskar hittills har lurats på miljardbelopp och bedrägerierna slår nya rekord.
Nu kommer Europaparlamentet att, i en första omgång den 23 april, rösta om förslaget till ny betaltjänstförordning. Förslaget till betaltjänstförordning som EU-parlamentet ska ta ställning till innebär att när en konsument har manipulerats av en bedragare att godkänna överföringen av pengar, ska banken stå för förlusten. Detta är en väsentlig skillnad mot nuvarande svenska lagstiftning, där det anses vara ditt eget fel om du blir lurad av en bedragare och godkänner överföringen av pengar med din mobil. I och med att EU:s nya betaltjänstförordning kommer att bli direkt tillämplig i Sverige, kommer den också att bli svensk lag.
I Sverige får bankkunderna så gott som alltid stå för bankbedrägerierna. Allmänna reklamationsnämnden gav endast 2 procent av de bedragna bankkunderna fullt bifall under år 2023, trots att bankerna har avstått från enkla säkerhetslösningar som inställningsbara överföringsfördröjningar och ytterligare bevis för att du är du vid betalningar över ett visst belopp.
Bankbedrägerierna uppgick till runt 660 miljoner kronor år 2023. Pengarna går rakt ned i fickorna på den organiserade brottsligheten och används till vapen, ammunition och narkotika. Det här skadar förtroendet för bankerna, regeringen och underblåser misstänksamheten mellan invånarna. Samtidigt uppgick vinsten för de fyra största bankerna till 180 miljarder kronor under förra året, så bankerna skulle nog kunna bära ett större ansvar för bankbedrägerierna. Bankerna har sparat pengar genom att avskaffa kontanter och stänga bankkontor som därmed tvingat bankkunder att utföra bankernas arbete online. Bankerna har även sparat in på säkerheten, som är undermålig.
I EU är tongångarna annorlunda än i Sverige. Det beror på att andra drabbade EU-länder ser allvarligare på bankbedrägerier än Sveriges regering. I förslaget till EU:s nya betaltjänstförordning anses det ligga närmast till hands att bankerna får ta ansvaret för bankbedrägerierna, då bankerna har större tekniska möjligheter att sätta stopp för dem än vad bankkunderna har. Vi menar att detta är rätt väg att gå.
Omröstningen i EU-parlamentet den 23 april kan ses som en omröstning om bankerna ska kunna fortsätta skylla bankbedrägerierna på kunderna eller om bankerna ska tvingas ta ansvar för sina osäkra system. Så frågan blir hur de svenska europaparlamentarikerna och deras partier röstar.
Även om EU-parlamentet röstar igenom betaltjänstförordningen, kommer frågan därefter att behandlas i EU:s ministerråd (EU-ländernas regeringar) och EU-kommissionen innan den nya lagstiftningen är i hamn. Här spelar Sveriges ministrar och Europaparlamentariker en viktig roll.
Vi tror att de flesta svenskar stödjer att bankerna ska tvingas ta ett större ansvar för bankbedrägerierna. Frågan är, kommer våra politiska partier och den svenska regeringen att ställa sig på de bedragna bankkundernas sida, eller kommer man att fortsätta stå på bankernas sida?
Helena Thybell
förbundsdirektör på Villaägarnas Riksförbund
Johanna Hållén
generalsekreterare på Sveriges Konsumenter
Peter Thörn
ordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Eva Eriksson
förbundsordförande, SPF Seniorerna
Christina Heilborn
förbundssekreterare, Riksförbundet FUB
Åsa Lindestam
ordförande PRO
Liza di Paolo-Sandberg
förbundsordförande, SKPF Pensionärerna
20 april, 2024