Konsumentpolitiken griper in i allt större omfattning – i energi-, bostads-, och finansfrågorna för att bara nämna några. Och självfallet i miljöfrågorna. Utan medvetna konsumenter som väljer rätt kan vi bara glömma den nödvändiga klimatomställningen och andra fundamentala ödesfrågor.

Som i år. Konsumentpolitiken finns inte bara med som en liten bakvagn efter bostadspolitiken (område 18) utan går att hitta utspridd över alla de 2500 sidorna text.

Pengarna blir däremot samma, till och med något osthyvlade. Stödet till konsumentorganisationer ligger still på förra årets, redan bantade nivå. Detta samtidigt som coronakris och klimatkris slår hårt mot oss i vår roll som konsumenter.

Men vi konsumenter är också en stor del av lösningen, även om man måste vara försiktig att lägga för stor tyngd på våra axlar. Men en klok politik innehåller långsiktiga krafttag som ger konsumenterna en chans att göra sin del av jobbet för en mer hållbar värld. Därför är det så viktigt med konsumentperspektivet.

Låt mig ge två exempel: 

  • Gröna satsningar görs i budgeten på järnväg och kollektivtrafik. Men då måste det också finnas fungerande och enkla biljettsystem även över länsgränser, möjlighet att enkelt betala, begriplig information om allt från taxor till förseningar och pålitlighet.

  • Ett annat exempel är cirkulär ekonomi. Mycket är systemfrågor som gäller flöden och material, men det är vi konsumenter som kommer att sitta med prylar och förpackningar som ska cirkuleras. Att inse att det ska vara förbannat enkelt och tydligt är att bara göra halva jobbet. Begagnatköp och reparerbarhet är inte bara en fråga som marknaden ska lösa utan behöver politiska insatser.

Som vanligt: Lätt att välja rätt. Och helst också svårt att göra fel.

Det fanns mycket bra gäller miljöåtgärder i årets budgetproposition. Den innehåller en rejäl lista med åtgärder, om än inte tillräcklig.

Miljö- och konsumentorganisationer träffade vice finansminister Per Bolund i måndags. Det var mycket beröm men en del kritik. Jag framförde ovanstående, vilket ministern sade sig ha stor förståelse för: ”Konsumentpolitiken blir en allt mer avgörande del av miljöpolitiken, att göra lätt att välja rätt, svårt att göra fel blir en nyckel”. Han, liksom hans kollega Lena Micko, instämde också i att civilsamhället med sin snabbhet, kreativitet, nätverk och medlemskontakter är helt avgörande för en grön omställning och blir extra viktig nu när lågkonjunkturen gör att konsumenterna behöver extra stöd.