Julen börjar sakta märkas i skyltfönster och annonser.
Snart kommer Black Friday. Eller Black Week som det expanderats till. Och ”Årets julklapp”.

Sex veckor återstår till själva julafton och jag funderar över hur denna kombinerade frids- och köphögtid ska gestalta sig just detta år.

Hittills har varken covid, krig eller klimatkris satt särskilt djupa spår i hur vi spenderar dagarna runt 24 december – och framför allt inte hur vi spenderar våra pengar. Det har varit en glittrig köpfest av prylar i full rulle och man frågar sig vad som ska till för att rucka på det.

Visserligen har årets julklapp blivit något mer hållbara. De senaste sex åren har det varit (kronologiskt): elcykeln, det återvunna plagget, mobillådan, stormköket, evenemangsbiljetten och det hemstickade plagget. Frånsett mobillådan, som blev ganska förlöjligad, har det varit en bra trend att faktiskt uppmärksamma mer hållbara alternativ till de hysteriska nyprylsköp som reklamen vill locka oss till. Ofta till lånade pengar dessutom, via avbetalningsköp etc.

Julhandeln, inklusive dess "uppsnack" som Black Friday eller Black Week, brukar ha en touch av desperation från handelns sida, någon sorts Nu-eller-aldrig-attityd där man för att kompensera för sparsamhet från kundernas sida vräker på med rätt saftiga överdrifter.

Fuskreorna har retat upp många och är oacceptabla. Sedan förra året gäller förbud mot oskicket att höja precis innan rean. Nu är det i stället priset de senaste 30 dagarna som ska visas. Vi får se hur efterlevnaden blir av detta förbud, det krävs ju både alerta konsumenter och alerta myndigheter.

Vi får också se hur aggressiv reklamen kommer vara för ”köp nu – betala senare”. Vi vet att det leder många rätt in i skuldfällan, där vissa kan få spendera årtionden av ökenvandring. Ingen fråntar den enskilde ansvar för vad hen gör, men de som pushar utsatta att göra något som kan bli destruktivt har också ett ansvar.

Årets Blåslampa gick till Ulf Mazur, Matpriskollen, som med oförtröttlig energi säger vad han tycker om matprisernas utveckling. ”Inte heller väjer han för att hålla livsmedelsjättarna ansvariga för en prissättning som missgynnar butikernas ekologiska och vegetariska sortiment”, som det står i motiveringen.

Det sista är viktigt, inte minst inför mathelgen Julen. Allt är inte pris. Konsumenter i dag vill ta ett miljöansvar – också – och de måste få en chans. Därför måste annat än pris kommuniceras av matkedjorna, till exempel ekologisk, vegetariskt, grönt, klimateffekter, djurvälfärd och liknande. Det handlar om hur de marknadsför sig. Det handlar om exponering i butiken, utbud – och prissättning. Här behövs det en större debatt, inte minst var butikerna väljer att göra sina minsta och största påslag.

Det är visserligen tidigt, men här är min önskelista på handeln inför julen:

1. Pusha för hållbara alternativ, även från stora detaljhandelskedjor: Second hand, hyra, reparationstjänster, kombinera en enkel produkt och kommande upplevelser (till exempel friluftsliv och avkoppling).

2. Var ärliga vad gäller reor. Fall inte för frestelsen att ljuga/vilseleda om hur stor prissänkningen och fynd-faktorn faktiskt är; ge kunden har en ärlig chans.

3. Låna inte ut hej vilt genom avbetalningsköp och olika krediter. Ta ett ansvar för att det inte är problemfritt att köpa något nu och sedan få en räkning på hundra- eller tusenlappar för det köpet i åratal framöver.

4. Skylta med hållbar mat i jul. Gör den lättare att hitta, mer inspirerande och hållbart prissatt.

5. Tänk över era påslag. Finansiererar – eller ”subventionerar” – hälsosamma och hållbara varugrupper det ohållbara, som vi borde minska? Hur är det med till exempel julskinkan?

Till sist – kan inte låta bli att dela en sång av en av mina favoriter: den amerikanske satirikern Tom Lehrer. Den visar att frågan om julhandelns excesser och julens mening var under diskussion redan på 60-talet. Kolla här!