Sidans innehåll

    Antibiotika

    Antibiotika måste användas rätt för att rädda liv. Överanvändning av antibiotika, som resultat av dålig djurhållning, dålig hygien, kosmetiska operationer och mer allmän överförskrivning inom vården riskerar att i grunden förändra våra möjligheter att bota infektioner. Ett exempel är att en allt större andel av det kött som konsumeras i Sverige importeras från andra länder, oftast med långt sämre uppfödningskrav än i Sverige. Genom import/köp av utländskt kött medverkar vi generellt till ett sämre djurskydd samt högre antibiotikaförbrukning än om vi väljer svenskt kött. En av mänsklighetens viktigaste hållbarhetsfrågor är att vi även i fortsättningen kan bota sjuka människor och djur med antibiotika. Friska djur behöver inte antibiotika. 

    Skärp reglerna för användning av antibiotika i djurhållningen och minska behovet av antibiotika genom ett förbättrat djurskydd. Antibiotika i förebyggande syfte måste stoppas omedelbart. 

    Apotek

    Apoteksmarknaden har omreglerats i Sverige. Förändringen innebar att nya apotek har startats och många apotek som tidigare ägdes av Apoteket AB drivs nu av privata företag. Apoteksreformen har inneburit att apoteken har blivit fler, men att det har blivit svårare att få ut sin medicin i tid.

    Se över apoteksreformen och gör förändringar som skapar reell konsumentnytta i synnerhet för patienter som är beroende av receptbelagd medicin. Se till att 24-timmarsregeln för receptbelagd medicin fungerar.

    Gör det möjligt att enkelt jämföra priser på läkemedel utanför läkemedelsförmånen. Full transparens är nödvändig och prisjämförelser för både läkare och konsumenter på läkemedel utanför förmånen.

    Avtalsvillkor 

    Sveriges Konsumenter har uppmärksammat att många företags avtalsvillkor är både långa och krångliga och innehåller ofta friskrivningar samt oskäliga villkor. Det är orimligt att förvänta sig att konsumenter läser och kan ta till sig all information både gällande villkoren för tjänsten och sekretessvillkoren när villkoren utformas på det sätt som vi har funnit hos vissa företag. Detta får till följd att vi som konsumenter avtalar bort viktiga rättigheter som finns reglerade både i dataskyddsdirektivet, personuppgiftslagen och andra konsumentskyddande lagar utan att ens vara medvetna om att det är just vad vi gör bara genom att använda vissa tjänster.

    Stärk konsumentskyddet i EU för oskäliga avtalsvillkor på nätet. Konsumenter måste kunna förstå vad de avtalar genom rimliga avtalsvillkor. Avtalen bör endast behandla väsentliga avtalsvillkor. Friskrivningar och onödiga villkor skall anses oskäliga.

    Ställ tvingande krav på en sammanfattning av avtalsvillkor på internet så att konsumenten snabbt kan få en begriplig bild av kostnader, omfattning, avtalstid, hantering av personuppgifter på ett samlat och lättillgängligt sätt.

    Standardisera grundläggande information och avtalsvillkor för digitala tjänster. Det underlättar förståelse och jämförbarheten mellan tjänster för konsumenten.

    Avtal bör vara lätta att förstå och det finns även ett behov av att sammanfatta avtalsvillkorens huvudsakliga innebörd på lättläst svenska. 

    Banker och finansiella tjänster

    Bankerna ska tillhandahålla ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter till rimliga priser. Informationen till konsumenterna ska vara vederhäftig, relevant, begriplig och tydlig. Det krävs stark konkurrens med många oberoende aktörer som sätter press på de stora bolagen i branschen och det ska vara lätt att byta mellan aktörerna. Bankernas tjänster ska utgå från konsumenternas behov och inte utnyttja kundens kunskapsunderläge, vilket sker idag. Sveriges Konsumenter kräver banktjänster med hög konsumentnytta som är prisvärda och långsiktigt hållbara. Konsumenter ska enkelt kunna använda den bank som de tycker ger de bästa villkoren.

    De sju största bankerna i Sverige förvaltar och investerar idag över 10 000 miljarder kronor, pengar som till stor del består av enskildas besparingar. Bankerna investerar många gånger i företag och verksamheter runt om i världen som motverkar internationella klimatmål och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Genom att istället styra investeringarna mot hållbara företag och verksamheter kan bankerna främja en hållbar utveckling. På webbsidan FairFinanceGuide.se kan du se om din bank kan tänka sig att investera i till exempel barnarbete, landminor och kolkraft. Där kan du också påverka utvecklingen genom att skicka mail till din bank och be dem investera dina sparpengar mer hållbart. Läs vår finansiella strategi.

    Inför krav på att informera om hållbarhetsaspekter vid finansiell försäljning och rådgivning till konsumenter. Sparprodukter som hävdar särskilda hållbarhetshänsyn ska deklarera dessa på ett standardiserat sätt och informationen ska ha verifierats av tredje part.

    Inför nummerportabilitet vid bankbyte – det vill säga möjligheten att ta med sig kontonumret till en annan bank. Det skulle göra att autogiro, stående överföringar med mera automatiskt skulle följa med och skulle locka fler att byta bank och därmed öka konkurrensen.

    Tillgång till kontanter

    Ett efter ett slutar bankkontoren att hantera kontanter. Färre än tre av tio bankkontor har idag kvar sin kontanthantering. Bankomaterna blir färre och färre. När en så grundläggande samhällstjänst som att tillhandahålla kontanter försvinner blir följderna dramatiska. Butiker kan inte sätta in sina dagskassor, äldre människor upplever otrygghet när de måste lämna över sina betalkort och koder till hemtjänstpersonal för att göra inköp, barn kan inte sätta in sina sparpengar, föreningslivets verksamheter försvåras. Allt detta leder till att lokalsamhället utarmas. Det är knappast en önskvärd situation i kommuner som redan slåss med problem som försämrad service och utflyttning. Det finns och kommer att finnas ett behov av kontanter under en överskådlig framtid.

    Bankerna äger kortföretagen och om kontanterna försvinner skulle bankerna kunna höja kortavgifter, börja ta insättnings- och uttagsavgifter och motivera det med höjda kostnader (som inte behöver redovisas eftersom banker inte är offentliga verksamheter). Det sätter hela maktbalansen mellan konsument och leverantör ur spel och väcker också en rad frågor som rör integritet och säkerhet. Betalning med kontanter måste också kvarstå för exempelvis enkla tjänster såsom lokal kollektivtrafik. 

    Inför lagkrav på bankerna att tillhandahålla kontanter på ett enkelt, säkert och smidigt sätt, så att vardagen fungerar på ett tillfredställande sätt för konsumenter och företag i glesbygden och i hela sverige.

    Ställ krav vid offentlig upphandling av banktjänster att banker som vill teckna avtal med kommunen ska till invånarna och företagen i kommunen tillhandahålla och ta emot kontanter.

    Bredband 

    Avtal med bindningstider har en ”inlåsande” effekt så länge avtalet gäller. Det är idag fortfarande vanligt med långa bindningstider (upp till två år) på bredbandstjänster. Konsumenten har med ett sådant abonnemang inga möjligheter att på kort sikt svara mot andra operatörers ändringar i tjänsteutbud och priser. Priser för roaming (då man, oftast automatiskt, i utlandet kopplas om från en operatörs nät till en annans) är alldeles för högt idag och måste sänkas. Vidare måste alla konsumenter garanteras bredbandshastigheter som möjliggör deltagande i IT-samhället oavsett bostadsort.

    Avskaffa roamingavgifter för telefoni och bredband, då dessa avgifter inte står i proportion till kostnaderna för roaming och dessutom står i vägen för bredbandsutvecklingen och därmed den digitala utvecklingen i Europa. 

    Budget- och skuldrådgivning

    Budget- och skuldrådgivning är en lagstadgad kommunal service där man kan få rådgivning om sin ekonomi. Men köerna är långa. En rapport från Konsumentverket 2013 visade att väntetiden för att komma i kontakt med budget- och skuldrådgivning i en del kommuner kan vara uppemot ett år. Medelväntetiden bland de 287 kommuner som har budget- och skuldrådgivning är nästan sex veckor.

    Korta köerna till kommunernas budget- och skuldrådgivare. Ingen ska behöva vänta längre än fyra veckor från den första kontakten.

    Utred möjligheten till saneringslån för hushåll med betalningssvårigheter, exempelvis utifrån den modell som skapats i Finland.

    Dagligvaruhandel

    Marknadskoncentrationen inom dagligvaruhandeln är för stor. Studier behövs av hur dominerande aktörer påverkar tillgänglighet och priser för konsumenter. Dagligvaruhandeln, liksom all handel, har ett stort ansvar för en hållbar utveckling. Sveriges Konsumenter anser att de kan göra mycket mer för en hälsosam och miljöriktig konsumtion genom utbud, exponering, marknadsföring, prissättning med mera.

    Handeln måste ta ett betydligt större ansvar för en hållbar utveckling bland annat genom att främja en hållbar livsstil hos sina kunder genom utbud, exponering och marknadsföring.

    Öka konkurrensen inom dagligvaruhandeln och genomför åtgärder för att minska marknadskoncentrationen. Åtgärder bör genomföras för att minska dominerande aktörers påverkan på tillgänglighet och priser.

    Hejda butiksdöden genom glesbygdsstöd, i synnerhet till innovativa livsmedelsföretagare, så att mindre orter kan behålla sin livsmedelsbutik och de kringtjänster många handlare tillhandahåller.

    Digitala tjänster

    Väl utformade IT-tjänster och tillgång till internet är grundläggande rättigheter i ett modernt samhälle. Alla måste erbjudas digitala tjänster som utformas utifrån konsumenternas förutsättningar. Konsumenternas beroende av dessa tjänster gör att samhället måste ställa höga krav och om nödvändigt reglera hur digitala tjänster och IT-struktur erbjuds.

    Sveriges Konsumenter menar att reglerna för personuppgifter och konsumentens integritet behöver stärkas. Det måste säkerställas att konsumenten alltid kan radera och ta med sig sina personuppgifter från digitala tjänster som samlar information om användaren. Dessa uppgifter ska inte kunna användas fortsättningsvis och konsumenten ska kunna använda den samlade informationen för eget bruk eller hos en ny tjänsteleverantör. 

    Diskriminering

    Alla konsumenter ska ha möjlighet att göra medvetna val och att agera aktivt på marknaden. Utsatta konsumenter ska ha sina konsumenträttigheter tillgodosedda, därigenom tillgodoses alla. Inga konsumenter ska diskrimineras på grund av socioekonomisk situation, funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning, kön och könsidentitet, sexuell läggning, ålder eller etnicitet. Implementering av rättigheter ska göras med ett normkritiskt perspektiv.

    Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Men, alla småföretag med mindre än tio anställda undantas när det gäller varor och tjänster. Med det undantaget kommer stora delar av servicenäringen att vara undantagen och där tillåter man alltså fortsatt diskriminering, vilket inte är acceptabelt.

    Se över och bredda lagen om otillgänglighet som diskrimineringsgrund. Alla konsumenter ska ha rätt att handla varor och tjänster oavsett funktionsvariation. Säkerställ i synnerhet att konsumenternas rätt till information baseras på tillgänglighet.

    Djurskydd

    Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. De ska ha tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur samt hägn ska ge djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Vid transport av djur ska transportmedlet vara lämpligt för ändamålet och ge djuret skydd mot värme och köld samt mot stötar, skavning och liknande.

    Det finns ett viktigt samband mellan djurskydd och antibiotikaanvändning. Sverige har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning per kilo kött. Andelen antibiotikaresistenta bakterier hos svenska djur är i ett internationellt perspektiv mycket låg. Dålig djurvälfärd i ofta högintensiva system täcks över med antibiotika i många länder i och utanför EU, som exporterar kött till Sverige. Kött ska vara producerat med hög grad av livsmedelsäkerhet, ska främja och beakta god djuromsorg och främja friska djur samt bidra till ökad biologisk mångfald. Sveriges Konsumenter vill inte att svenska bönder nedmonterar svenskt djurskydd. Efterfrågan på svenska livsmedel med svenska mervärden och svenska ekologiska livsmedel ökar och bör användas i kommunikationen med konsumenterna.

    Skärp reglerna för användning av antibiotika i djurhållningen och minska behovet av antibiotika genom ett förbättrat djurskydd. Antibiotika i förebyggande syfte måste stoppas omedelbart.

    Främja produktion av hälsosam och hållbart producerad mat som produceras utifrån höga etiska krav och djurskyddskrav genom lagstiftning, ekonomiska stöd samt skattejusteringar.

    Ifrågasätt och förändra köttproduktionen. Hälsa, klimat, biologisk mångfald och djurskydd ska vara utgångspunkter för en förändring av köttproduktionen.

    Stärk möjligheterna att ställa miljö-, etiska-, arbetsrättsliga-, djurskydds- och hälsokrav i offentlig upphandling för till exempel skolor, sjukhus och äldreomsorg.  Underlätta för miljömärkt och ekologiskt som svar på upphandlingens kravställning. 

    Energi

    Tillgång till energi är en grundläggande konsumenträttighet. I Sverige har kostnaden för energi som andel av hushållens budget ökat. Avregleringen av elmarknaden har inneburit att konsumenter, som inte är aktiva, riskerar att betala för mycket. De konsumenter som inte gjort ett aktivt val riskerar allt för höga kostnader för energi. Därför kräver Sveriges Konsumenter att ett obligatoriskt informationskrav på fakturor införs där konsumenten får information om möjlighet att byta elavtal. De som inte aktivt valt en leverantör eller flyttat, kan hamna i ett så kallat anvisningsavtal för el (”tillsvidarepris”), som är dyrare än det som kunden aktivt valt. Oroväckande rapporter visar att skillnaderna ökar mellan dessa två typer av pris.

    Allt fler konsumenter vill vara energismarta. Många vill kunna efterfråga förnyelsebar energi. Vi menar att det endast är genom långsiktiga spelregler på energimarknaden som efterfrågan på förnyelsebar energi kan säkerställas.

    Det långsiktiga och övergripande målet för Sveriges Konsumenters arbete med energifrågor är att energimarknaden ska erbjuda tjänster som står i samklang med konsumenternas önskemål genom att erbjuda ny kunskap till marknadens aktörer om konsumentens syn och vilja att agera. Det handlar till exempel om att underlätta för energiföretag att utforma moderna tariffer för konsumenterna, och att ge politiker, myndigheter och energibolag ökad kunskap om konsumenters problem och behov.

    Skärp regleringen av elnätspriserna för att stoppa kraftiga höjningar av elnätspriserna. Konsumenternas behov av prisvärda eltjänster kommer före elnätsbolagens vinstintresse.

    Revidera energimärkningen så att den går tillbaka till grundmodellen ”A-G” samt med en tydlig angivelse av en relevant absolut energiangivelse. Energimärkning är ett viktigt instrument för konsumentens möjlighet att välja energismart.

    Ge konsumenter stöd och information i den omställning av konsumtionsmönster som krävs för att minska kostnaderna för energi och för att uppnå fastställda klimatambitioner.

    Inför ett obligatoriskt informationskrav på fakturor om möjlighet att byta elavtal samt samordna fakturering av elnät med elhandelsfakturan. Med god information om bytesmöjlighet och den verkliga elkostnaden på en faktura stimuleras konsumentens rörlighet på elmarknaden.

    Låt nettodebitering av egen el innefatta alla hushåll. Det oavsett om man bor i lägenhet eller i villa. 

    Estetiska behandlingar

    Branschen för skönhetsoperationer och andra estetiska behandlingar växer explosionsartat. Samhället måste ställa hårdare krav på de verksamheter som utför estetiska behandlingar och skönhetsoperationer. Konsumenttjänstlagen bör även omfatta kroppsbehandlingar. Sveriges Konsumenter deltog som expert i SOU 2015:100.

    Ställ hårdare krav på de verksamheter som utför skönhetsoperationer, med tillståndskrav och sanktionsmöjligheter i enlighet med SOU 2015:100.

    Finansiella tjänster

    Konsumentskydd på de finansiella marknaderna är eftersatt. Konsumenten befinner sig i ett underläge i val av både enkla och mer komplicerade finansiella tjänster. Lagstiftningen bör utvecklas för att ge ett tillräckligt skydd vid investeringar i finansiella produkter och tjänster. 

    Den finansiella marknaden med sina många produkter har blivit allt mer komplex. Kraven  har vuxit på konsumenterna att fatta välavvägda finansiella beslut, exempelvis om förvaltningen av premie- och avtalspension och om sitt boende. Den rådgivning som finns att tillgå är oftast inte oberoende utan i praktiken en insäljning av finansföretagens egna produkter. En konsuments kunskapsunderläge kan göra denne beroende av rådgivning, utlämnad till marknadsaktörer, ibland oseriösa sådana, vars rådgivning präglas av intressekonflikter och inte sätter konsumentens bästa i fokus. Detta hämmar konkurrensen i branschen och leder till onödigt höga avgifter och dåliga finansiella produkter på marknaden.

    Det ska finnas ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter till rimliga priser med hög konsumentnytta, vilka är långsiktigt hållbara ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Informationen till konsumenterna ska vara vederhäftig, relevant, begriplig och tydlig.

    Den finansiella sektorn har en nyckelroll, i den svenska ekonomin och omställning till en mer hållbar utveckling. Sektorn måste därmed ta sitt ansvar i hållbarhetsfrågor. Arbetet med att integrera kärnverksamheten och de ekonomiska frågorna med etiskt och socialt ansvar måste utvecklas. Många konsumenter investerar i fonder, aktier och annat sparande utifrån de råd de får av sin bank eller annan finansiell aktör. Sveriges Konsumenters undersökning visar att endast en av fem kunder som fått rådgivning har blivit erbjudna etiska alternativ. Därför bör de värsta alternativen rensas bort från ett ansvarsfullt företags utbud av finansiella tjänster och konsumenten ska få möjlighet att välja bland etiska alternativ. Hållbarhet bör genomsyra hela den finansiella sektorn och utbudet bestå av produkter som utgår från konsumenters och i slutändan samhällsmedborgares övertygelse i etiska frågor.

    Inför krav på att informera om hållbarhetsaspekter vid finansiell försäljning och rådgivning till konsumenter. Sparprodukter som hävdar särskilda hållbarhetshänsyn ska deklarera dessa på ett standardiserat sätt och informationen ska ha verifierats av tredje part.

    Skärp tillsynen och inför tillståndsplikt för all rådgivning, marknadsföring och försäljning av finansiella tjänster. Det är för billigt och riskfritt idag att vilseleda konsumenter att satsa på dyra och dåliga finansiella produkter.

    Inför ett förbud mot provisioner vid finansiell rådgivning och förbjud säljare av finansiella produkter att kalla sig rådgivare då egna produkter ingår i utbudet. 

    Ge alla konsumenter tillgång till grundläggande oberoende finansiell rådgivning och goda möjligheter till tvistlösning. Ge centrala myndigheter i uppdrag att lägga fram en plan för genomförande och utred särskilt möjligheten genom kommunernas budget- och skuldrådgivning.

     Läs vår strategi för finansiella tjänster.

    Finansiell rådgivning

    Konsumenter har en särskilt svag ställning inom finansiella tjänster då produkterna ofta är komplexa och de flesta konsumenter saknar kunskap på området. Samtidigt växer kraven på konsumenterna att fatta kloka finansiella beslut, varav flera kan ha stor inverkan på den framtida privata ekonomin. Konsumenternas kunskapsunderläge gör dem beroende av rådgivning men idag är de utlämnade till marknadsaktörer, ibland oseriösa sådana, vars rådgivning präglas av intressekonflikter och inte sätter konsumenternas bästa i fokus. Exempel på detta är de provisioner som säljarna erhåller. Det är orimligt att dessa säljare får kalla sig ”rådgivare” när egna produkter ingår i utbudet. Sveriges Konsumenter menar att det är helt nödvändigt att alla konsumenter ges tillgång till grundläggande oberoende finansiell rådgivning för att skapa en större rättvisa och undvika framtida ökande ekonomiska klyftor bland konsumenter. Läs mer om finansiell rådgivning.

    Skärp tillsynen och inför tillståndsplikt för all rådgivning, marknadsföring och försäljning av finansiella tjänster. Det är för billigt och riskfritt idag att vilseleda konsumenter att satsa på dyra och dåliga finansiella produkter.

    Inför ett förbud mot provisioner vid finansiell rådgivning och förbjud säljare av finansiella produkter att kalla sig rådgivare då egna produkter ingår i utbudet. 

    Ge alla konsumenter tillgång till grundläggande oberoende finansiell rådgivning och goda möjligheter till tvistlösning. Ge centrala myndigheter i uppdrag att lägga fram en plan för genomförande och utred särskilt möjligheten genom kommunernas budget- och skuldrådgivning.

    Inför krav på att informera om hållbarhetsaspekter vid finansiell försäljning och rådgivning till konsumenter. Sparprodukter som hävdar särskilda hållbarhetshänsyn ska deklarera dessa på ett standardiserat sätt och informationen ska ha verifierats av tredje part.

    Läs mer om ful finansiell rådgivning

    Folkhälsa

    En god och hälsosam kost kombinerat med motion bidrar till ökad hälsa, färre sjukskrivningar och lägre kostnader för samhället. Detta kräver att hälso- och sjukvården, politiker, myndigheter, handeln och livsmedelsindustrin tar ett större ansvar för folkhälsan och en rättvis vård i Sverige. Det viktiga förebyggande arbetet måste prioriteras. Ett effektivt folkhälsoarbete kopplat till konsumentpolitiska prioriteringar kan bidra till ökad välfärd och minska framtida vårdkostnader. Reklam för ohälsosam mat till unga bidrar till övervikt och fetma, som ett omfattande problem i stora delar av världen. Läs mer om skräpmat och reklam till barn.

    Skapa en nationell handlingsplan för folkhälsa, med krafttag för en mer hälsosam kost. Den kan bland annat utgå från de breda åtgärder som föreslogs i Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets 79-punktsprogram från 2005.

    Förbjud marknadsföring för ohälsosam mat och dryck till barn. Reklamen bidrar till en ohälsosam livsstil och motverkar vuxnas möjligheter att ge barnen sunda matvanor. Förbud bör genomföras på EU-nivå, då i synnerhet marknadsföring på internet och viss TV-reklam inte kan regleras och kontrolleras nationellt.

    En mångsidig och balanserad kost stimuleras med breda samhällsinsatser. Övervikt är vårt största folkhälsoproblem och en god matkultur samt förebyggande hälsoarbete en förutsättning för att vända ohälsotalen. Ökningen av välfärdssjukdomar hos barn och unga är särskilt alarmerande. Läs mer om skräpmat och reklam till barn

    Forskning

    Forskningen bedrivs ofta utifrån ett makro- och företagsperspektiv men behöver i större utsträckning fokusera på brukarna. Områdets karaktär av tvärvetenskap bidrar också till bristande resurser. Det behövs även mer pengar till forskningen för att ta fram teknologiska metoder för återvinning och återanvändning.

    Prioritera den idag underdimensionerade konsumentforskningen genom nya eller omfördelade forskningsresurser. Det gäller i synnerhet för framtidens stora utmaningar såsom klimatförändringar, antibiotikaresistens, övervikt och en åldrande befolkning. Utöver kollektiva erfarenheter behövs vetenskaplig grund för hur konsumenternas förutsättningar påverkar konsumtionsbeslut och beteenden påverkar marknader.

    Satsa på forskning för nya återvinningstekniker av textil. Det behövs nya tekniska metoder för återvinning av textilfibrer som kan skalas upp i större skala.

    Fasa ut högfluorerade ämnen och prioritera forskning kring alternativen. Högfluorerade ämnen är extremt långlivade och kan mycket allvarliga effekter för hälsa och miljö. Delar av branschen arbetar för att fasa ut dessa ämnen och vi vill se ett arbete för att få fler att fasa ut. Parallellt måste forskning prioriteras på de ersättare som finns idag. Utgå från försiktighetsprincipen och satsa på forskning för att hitta alternativ som är belagt ofarliga. 

    GDA

    GDA är en märkning som står för Guidance Daily Amount och som visar hur mycket fett, mättat fett, salt, socker och energi en portion av livsmedlet innehåller. Dessutom har många företag valt att lägga till antal kalorier. Märkningen visar hur stor av det dagliga behovet som livsmedlet tillför, dels i gram, dels i procent. Syftet med märkningen är att konsumenten i butik lättare ska kunna välja en produkt som är mer hälsosam. Sveriges Konsumenter anser dock att denna märkning snarare förvirrar än förenklar. 

    Genteknik (GMO)

    Att ändra arvsmassan i en växt, ett djur eller att ta patent på ett liv väcker etiska frågor och engagerar många konsumenter. I en genetiskt modifierad organism (GMO) har det genetiska materialet eller arvsmassan ändrats med genteknik och inte traditionell växtförädling. Den vanligaste metoden är att använda sig av ett virus eller en bakterie som överför ett nytt genetisk material till en annan organism. Detta kan även göras mekaniskt eller genom cellfusion. Genteknik kan användas för att utveckla nya växter för kommersiell storskalig odling eller göra dem motståndskraftiga mot vissa insekter eller bekämpningsmedel. Forskningen har hittills främst syftat till att få fram sorter med högre avkastning eller med annan näringssammansättning men några sådana produkter finns ännu inte på marknaden.

    Sveriges Konsumenter anser att risker och faktiska problem för miljö och jordbruk idag är så stora och frånvaron av nytta för konsumenterna så uppenbar att vi helt ifrågasätter GMO vid livsmedelsproduktion. Om GMO används vid livsmedelsproduktion ska konsumenterna kunna välja bort livsmedel genom tydlig märkning.

    Ett fåtal multinationella företag producerar och har tagit patent på dessa GMO-grödor. Patenten avser de tillsatta gensekvenserna, med resultat att patent och äganderätt följer med i de producerade grödorna, eftersom de också innehåller dessa gensekvenser. Resultatet för GMO-bönderna är att de måste skriva på ett kontrakt med företagen, som bl.a. innebär att bönder inte får spara av sin produktion och använda den som utsäde. Patenträtten är därmed starkare än bondens rätt. Detta behöver ändras om bondens möjlighet att odla fritt inte allvarligt ska inskränkas.

    Konsumenten har rätt till information om GMO.

    Dagens tillämpning av genteknik på grödor är inte lösningen i en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion, det gäller även GMO i foder. 

    Hantverkstjänster

    Hantverkstjänster tillhör de vanligaste klagomål som kommer in till konsumentvägledningen. Ofta handlar det om att arbetet blev dyrare, tog längre tid eller blev inte utfört på det sätt som konsumenten ansåg var överenskommet. Problemet är komplext och handlar mycket om missförstånd, oklarheter om vad som avtalats, ovilja från hantverkare att skriva ett fullständigt avtal och svårigheterna för den enskilde att hävda sin rätt. Ett skriftligt avtal reglerar vilken omfattning arbetet har, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. Det är även viktigt att avtal reglerar tilläggsarbeten som kan uppstå under arbetets gång.

    Inför krav på skriftliga avtal vid hantverkstjänster. Trots att konsumenten anses ha tolkningsföreträde vid ett muntligt avtal är tvister för hantverkstjänster vanligt, mot denna bakgrund och att det ofta handlar om relativt stora belopp bör skriftliga avtal införas snarast.

    Hållbar utveckling

    Hållbar utveckling är ett grundläggande krav och genomsyrar hela Sveriges Konsumenters verksamhet. Målet är att konsumenten ska ha möjlighet att bidra till minskad miljöpåverkan, rimliga arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och bättre djurskydd. Viljan att göra en insats är stor hos dagens konsumenter. Samtidigt är det viktigt att inte lämna över allt ansvar till konsumenterna. Märkning och andra åtgärder får aldrig bli ett alibi för att politikerna och företag ska slippa fatta tuffa beslut.

    Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Här har konsumentrörelsen en viktig roll att spela. Som konsument kan man göra en hel del. Vi kan på olika sätt minska energianvändningen och vi kan efterfråga hållbara produkter och tjänster. Vad gäller livsmedel kan vi genom att köpa ekologiska och i övrigt miljöanpassade produkter bidra bland annat till minskad användning av besprutningsmedel och konstgödsel. Vi kan också välja mat efter säsong, äta mindre nötkött, slänga mindre mat och återvinna hushållsavfallet. Våra val kan påverka företagen att ge anställda rimliga arbetsvillkor. Vi kan välja produkter med etiska märkningar, som visar att produkterna har tillverkats under goda förhållanden. Vi kan även ställa krav på företag genom att fråga hur deras produkter produceras. Det är samtidigt mycket viktigt att understryka att för mycket ansvar inte kan läggas på den enskilde. Man måste ha förutsättningar att välja hållbart. Här har politiker och företag ett gemensamt ta ansvar för att säkra en hållbar utveckling, för både människor och miljö.

    Använd styrmedel för att underlätta för konsumenter att göra enkla och hållbara val och se till att dessa är ekonomiskt fördelaktiga för den enskilde.

    Ge civilsamhället rollen och resurserna för att stärka konsumenterna att göra medvetna och hållbara val. 

    Hälsopåståenden

    Allt fler livsmedel marknadsförs utifrån ett hälsoperspektiv. En utveckling som i huvudsak är positiv men som samtidigt riskerar att vara vilseledande och ta fokus från betydelsen av en balanserad och omväxlande kost. Att reklamen och påstående som görs utnyttjar konsumentens oro för sin hälsa är helt oacceptabelt.

    Hälsopåståenden som tar fasta på konsumentens oro för sin hälsa och bör regleras effektivt. Allt fler livsmedel marknadsförs utifrån ett hälsoperspektiv. En utveckling som har positiva element men som samtidigt riskerar att vara vilseledande och ta fokus från betydelsen av en balanserad och omväxlande kost. 

    Inomhusmiljö

    Ren inomhusluft är en konsumenträttighet. Kvalitén på inomhusluften måste leva upp till högt ställda krav för att minska allergier och andra sjukdomar.

    Komplettera den obligatoriska ventilationskontrollen med mätning av partiklar och farliga kemikalier i inomhusluften. Ren inomhusluft är en konsumenträttighet. Kvaliteten på inomhusluften måste leva upp till högt ställda krav för att minska allergier och andra sjukdomar orsakade av bristfällig inomhusmiljö.

    Internet

    Väl utformade IT-tjänster och tillgång till internet är en grundläggande rättighet i ett modernt samhälle. Alla måste erbjudas digitala tjänster som utformas utifrån konsumenternas förutsättningar. Konsumentens beroende av dessa tjänster gör att samhället måste ställa höga krav och om nödvändigt reglera hur digitala tjänster och IT-struktur erbjuds. Sveriges Konsumenter menar att det är viktigt att internetleverantörer inte har direkt ägande och inflytande över innehåll och tjänster. Om det inte garanteras skapas en skev konkurrenssituation som kan riskera att internt blockeras eller begränsas för konsumenterna.

    Konsumentskyddet för digitala tjänster och produkter måste moderniseras och kompletteras för att ge konsumenten ett gott skydd. Konsumentens särskilda utsatthet på nätet måste beaktas. Vi tycker också att breda konsumenttjänster av allmännyttig karaktär bör regleras särskilt i EU-lag och dessutom prioriteras i marknadskontrollen. Det gäller inte minst dominerande aktörers tjänster som exempelvis Google eller Facebook. Användarens integritet behöver säkerställas. Konsumenter måste också kunna förstå och ges rimliga avtalsvillkor för tjänster på nätet. Friskrivningar och för tjänsten inte nödvändiga villkor måste anses som oskäliga. Otillbörliga metoder och oskäliga avtalsvillkor på nätet måste stävjas genom en effektiv marknadskontroll. Tjänster på nätet är snabbrörliga och behöver en särskild uppmärksamhet av marknadskontrollerande myndigheter. Internet måste också göras tillgängligt för funktionshindrade och underlätta för mindre vana användare. 

    Integritet

    Regelverket för konsumenternas personuppgifter och integritet måste förstärkas. Konsumenter ska inte behöva uppge mer än nödvändiga uppgifter vid handel på nätet och uppgifterna ska skyddas mot intrång och försäljning till tredje part. Konsumenter måste alltid kunna radera och ta med sig sina personuppgifter från digitala tjänster som samlar information om användaren. Dessa uppgifter ska inte kunna användas fortsättningsvis och konsumenten ska kunna använda den samlade informationen för eget bruk eller hos en ny leverantör. Läs mer om integritet på nätet.

    Jordbruksstöd

    Sveriges Konsumenter anser att EUs jordbruksstöd (CAP) tydligt måste inriktas på hållbar jordbruksproduktion och ha ett tydligare konsumentperspektiv genom successivt stärkta kriterier.

    EU:s jordbruksstöd (CAP) måste tydligt inriktas på hållbar jordbruksproduktion och ha ett tydligare konsumentperspektiv genom successivt stärkta kriterier. Ett stöd till kollektiva nyttigheter som miljöåtgärder, biologisk mångfald och ekologisk produktion med utgångspunkt i ett hållbart jordbruk är den enda försvarbara användningen av skattemedel till jordbruk.  

    Kemikalier

    Sveriges Konsumenter kräver att det införs en kemikalielagstiftning som effektivt stoppar farliga och riskabla ämnen i vår vardag. Det gäller även kemikalier i kläder, både för slutkonsumentens hälsa vid hudkontakt och för textilarbetarnas hälsa och miljön. Vi menar att man måste utgå från försiktighetsprincipen. Hormonstörande ämnen bör förbjudas i alla produkter för barn samt de produkter som kommer i kontakt med livsmedel. Dessa ämnen är ett stort hot mot vår hälsa och långsiktiga överlevnad. Det behöver också satsas betydligt mer forskningsmedel på riskerna med kombinationseffekter vad gäller kemikalier. Riskkemikalier måste kunna stoppas snabbt. Värnandet av liv och hälsa kräver ett snabbspår i EU, som självfallet utgår från försiktighetsprincipen. Vi vill också att regeringen satsar på en ökad myndighetstillsyn.

    Inför kemikalielagstiftning som effektivt stoppar farliga eller riskabla ämnen i vår vardag som utgår från försiktighetsprincipen.

    Satsa betydligt mer forskningsmedel på riskerna med kombinationseffekter ("cocktaileffekter") vad gäller kemikalier.

    Revidera kemikalielagstiftningen till att bättre hantera mindre volymer och nanopartiklar. Till dess att lagstiftningen förbättras är SIN-listan ett viktigt instrument för ansvarstagande företag.

    Nanopartiklar i konsumentprodukter bör förbjudas om de inte har bevisat en väsentlig konsumentnytta och denna nytta inte kan åstadkommas med beprövat säker teknik.

    Ett nanoregister måste införas, helst på EU-nivå, för att dokumentera all användning av nanopartiklar i konsumentprodukter. Det för att kunna värdera nanopartiklars långsiktiga säkerhet.

    Hormonstörande ämnen måste förbjudas då de utgör ett akut hälsoproblem i synnerhet för vår möjlighet till fortplantning. 

    Klimathotet

    Sveriges Konsumenter tycker att utbildning och folkbildning i klimatfrågor måste prioriteras. Det kan handla om att undvika onödig energianvändning i bostäder, att resa kollektivt eller att uppmuntra klimatsmart livsmedelskonsumtion. Livsmedelsföretag bör klimatanpassa hela kedjan från jord till bord och skattesystemet får inte missgynna en klimatsmart livsmedelskonsumtion. Kollektivtrafik bör premieras. Bilföretag och politiker bör stimulera bästa möjliga köp av miljöbil. Dessutom måste hela transportsystemen anpassas för att underlätta klimateffektiva transporter.

    Bostadsföretag och byggherrar bör klimatanpassa nya och befintliga bostäder. Staten bör stimulera klimatinriktade investeringar i bostäder. Klimatkriterier ska ingå i de etablerade och oberoende märkningarna och inte vara en egen märkning. Företags sortiment bör miljöanpassas till högt uppsatta märkningskrav. Offentlig verksamhet bör upphandla miljömärkta produkter och tjänster. Bristerna i handeln med utsläppsrätter måste uppmärksammas. Industrin måste acceptera minskade utsläppsrätter. Staten bör förändra utsläppsrättsystemet och utveckla systemet med koldioxidskatter, helst på global nivå.

    Kloning

    Sveriges Konsumenter anser att livsmedel från klonade djur eller dess avkomma inte tillför konsumenterna någon extra nytta och bör därmed inte användas. Om kloning blir verklighet i EU och inte går att hindra är märkning ett absolut krav. Det finns faror förknippade med användningen av ett begränsat antal avelslinjer i intensiv djurhållning, vilket kan påverka den biologiska mångfalden hos livsmedelsproducerande djur. Vi vill framhålla behovet av att skydda och värna den biologiska mångfalden och begränsa inavel hos djur för livsmedelsändamål så långt det är möjligt för att undvika risken att de drabbas av globala epidemier. En djurpopulation med stor genetisk variation klarar bättre förändringar i miljö, sjukdomshot m.m. Spårbarhet och märkning är viktigt för att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val.

    I dag finns inget bindande regelverk för kloning i EU, men EU har lagstiftning om avelsarbete, djurskydd och nya livsmedel. Danmark har regler som begränsar kloning till forsknings- och biomedicinska ändamål. Den svenska djurskyddslagen går ofta längre än EU:s motsvarighet. En möjlighet är att kloning kan regleras i EU-direktiv om nya livsmedel. Det är viktigt att betona faran med global handel med kött från klonade djur, där ett villkor måste vara tillräcklig dokumentation liknande den vid import av kött som innehåller hormoner. Läs mer om kloning. 

    Kollaborativ konsumtion 

    Som ordet ”kollaborativ” avslöjar handlar det om samarbete. När du driver ett kooperativt företag tillsammans med andra, delar ni på ansvaret. När du håller en studiecirkel eller utvecklar öppen mjukvara ger du av din kunskap. Om du får skjuts till jobbet ena dagen, byter kläder på en bytesgarderob den andra dagen, och går till biblioteket den tredje, har du delat, lånat, fått, gett och bytt och på så vis tillämpat kollaborativ ekonomi.

    I Sverige är delat ägande, fri kunskap och delat ansvar över vår vardag och miljö något som sitter i folksjälen. Principerna är gamla och traditionella: vi har bibliotek, vägföreningar, allmänningar, idrottsföreningar, fackföreningar, kooperativ. Listan på traditionellt delat ägande kan göras lång. Listan på modernt delande blir ännu längre.

    Idag finns en uppsjö av företag och organisationer som inte säljer produkter, utan istället erbjuder tjänster som gör det lätt för dig att dela. Till exempel kan du hitta din perfekta träningspartner, ett unikt (och billigt) semesterboende eller en bandsåg till låns. Och ingen har väl missat att det finns ett otal skjutsgrupper landet över? Här och där poppar det också upp nya sorters “bibliotek”, som leksaksbibliotek, klädotek och verktygsutlåning. Flera gåvonätverk och bytesnätverk har funnits i flera år, och klädbytardagarna börjar bli lika vanliga som loppisarna. Samtidigt gör universitet och studieförbund det enklare än någonsin att dela och ta del av kunskap. Många av tjänsterna är helt gratis.

    Säkerställ att konsumentskyddet utvecklas så att konsumenten även kan känna sig trygg i kollaborativ konsumtion. I dagsläget är konsumentlagstiftningen utformad för köp som sker mellan en professionell handlare/företag och en privatperson. När det gäller kollaborativ konsumtion eller delandets ekonomi delas, hyrs eller köps varorna ofta privatpersoner emellan. För sådana konsumentavtal är konsumentskyddet idag begränsat.

    Skärp regler och utöka tillsynen när det gäller marknadsföring som använder sharewash. Följderna måste bli kännbara för de företag som strider mot reglerna genom sanktioner. 

    Kollektivtrafik

    Kollektivtrafiken måste utformas för att underlätta omställningen till en hållbar utveckling och miljömässigt smarta transportlösningar. Synnerligen betydelsefullt är ”hela resan”-perspektivet (hållbart från dörr till dörr och fungerande kopplingar när man byter trafikslag) och tillgänglighet till fungerande bokningssystem. Kollektivtrafik måste göras tillgänglig för alla konsumenter och i synnerhet för utsatta grupper.

    Betalsystemet i kollektivtrafiken ska vara enkelt och välkomnande även för spontana resenärer. Biljettsystemen i hela Sverige måste standardiseras - det ska vara lätt att köpa rätt biljett. Ett gemensamt betalsystem gynnar konkurrensen och därmed också resenärerna.

    Resenärerna ska enkelt och fritt kunna kombinera olika trafikslag och operatörer på hela sträckan - i ett köp. Byten är den svagaste länken och måste därför fungera både enkelt och ”sömlöst”. Skyltning vid trafiknoder ska vara tydlig och samordnad mellan bolagen och information ska även ges via digitala medier.

    Vid störningar ska information och stöd för ombokning, alternativa resvägar mm erbjudas inom 20 min. Information ska gå till alla, inte bara till datoranvändare. Skyltning och löpande information, helst i realtid, ska finnas där resenären behöver den. Kontaktinformation till ansvariga ska finnas på varje station eller hållplats.

    Konsumenträttigheter

    FN:s riktlinjer för konsumentskydd är den viktigaste internationella basen för konsumentens grundläggande rättigheter. FN:s generalförsamling antog riktlinjerna i konsensus 1985. 1999 utvidgades de med stadgar om hälsosam miljö. Riktlinjerna uppmanar stater att skydda konsumenter mot hälso- och säkerhetsrisker, främja och skydda konsumenternas ekonomiska intressen, möjliggöra för konsumenter att göra välinformerade val, ge konsumentupplysning, tillhandahålla tvistlösning till konsumenter, främja hållbara konsumtionsmönster och garantera friheten att bilda konsumentgrupper. Följande är de åtta internationella konsumenträttigheterna:

    Rätten att få basbehov tillfredsställda – tillgång till nödvändiga varor och tjänster som mat, kläder, husrum, sjukvård, utbildning, samhällsservice, vatten och sanitet.

    Rätten till säkerhet – att få skydd mot produkter, produktionsprocesser och tjänster som är farliga för hälsa eller liv.

    Rätten till information – att få de fakta som behövs för att göra ett medvetet och informerat val samt att skyddas mot vilseledande information, marknadsföring och märkning.

    Rätten att välja – att kunna välja i ett utbud av produkter och tjänster som erbjuds till konkurrenskraftiga priser och god kvalitet.

    Rätten att bli hörd – att konsumenternas intressen representeras i beslutsfattandet och genomförandet av regeringens politik, och i utvecklingen av produkter och tjänster. Och att därmed skapa reell konsumentmakt.

    Rätt till upprättelse – att få en rättvis lösning av tvister med näringsidkare, vilket innebär bland annat ersättning för vilseledande, slarviga varor eller otillfredsställande tjänster.

    Rätten till konsumentutbildning – att få kunskaper och färdigheter som behövs för att göra välgrundade, säkra val av varor och tjänster, vilket innebär bland annat vetskap om grundläggande rättigheter och skyldigheter.

    Rätten till hälsosam miljö – att leva och arbeta i en miljö som inte hotar välbefinnandet för dagens och framtidens generationer.

    EU och Sverige

    EU och nationella regeringarna har det största ansvaret för att dessa rättigheter ska bli verklighet. Nästan all konsumenträttslig lagstiftning som påverkar oss i Sverige beslutas på EU-nivå. Den beslutas av parlamentet och ministerrådet som direktiv och förordningar och införs (implementeras) sedan i Sverige och de andra 27 medlemsländerna. En av Sveriges Konsumenters viktigaste uppgifter är att påverka lagstiftningen så att den tar tillräckligt stor hänsyn till de grundläggande rättigheterna som alla konsumenter har.

    Stärk möjligheten för konsumenten att göra välinformerade val. För detta krävs en kombination av ett starkt konsumentskydd, tillgång till lokal konsumentvägledning av god kvalitet och tillgänglighet, utbildning och tillgång till tydlig och relevant information.

    Försvaga inte det konsumentskydd som utvecklats under årtionden inom EU. Revideringen och regelförenklingen av konsumentlagstiftning i EU genom Refit måste bevara och i vissa fall även utöka konsumentens skydd.

    Konsumentundervisning

    Efter genomgången grundskoleutbildning har eleven fått minst 6 785 undervisningstimmar, varav hem- och konsumentkunskap står för 118 timmar. Under dessa 118 timmar ska eleverna fått utvecklade kunskaper om och intresse för hemmets arbete, ekonomi och konsumtion. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Att vara konsument blir allt mer komplext och kraven på att man är välinformerad har ökat. Inte minst när det gäller det lättillgängliga krediter – snabblån, ”räntefria” avbetalningar etc.

    Utöka och förstärk konsumentundervisningen i grundskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan samt satsa på grund- och vidareutbildning av lärare i alla ämnen som berör konsumentfrågor, bland annat privatekonomi, livsmedel, konsumenträttigheter och hållbar konsumtion.

    Förstärk skolundervisningen i privatekonomi för att motverka konsumenternas kunskapsunderläge.

    Satsa också på andra utbildnings- och informationsinsatser i konsumentfrågor genom folkbildning.

    Konsumentvägledning

    Det är kommunernas uppgift att ge konsumentvägledning till konsumenter, men det är en frivillig uppgift. Av landets 290 kommuner erbjöd 259 stycken konsumentvägledning 2016. Men resurserna är ofta knappa. Sveriges Konsumenter kräver att alla konsumenter ska ha tillgång till konsumentvägledning minst via telefon och e-post och gärna genom möjligheten till ett personligt möte. Den ska uppfylla höga krav på kvalitet, tillgång och tillgänglighet. Konsumentvägledningen ska dessutom öka kännedomen om att servicen finns, så att fler kan få hjälp. Det gäller även utsatta grupper, funktionshindrade och att det finns möjlighet att få vägledning på  på fler språk.

    Sveriges Konsumenter har tillsammans med Konsumentvägledarnas förening tagit fram normer för tillgänglig vägledning och också satt en undre ”skamgräns” där vi anser att servicen blivit oacceptabelt bristfällig. Den förebyggande verksamheten är viktig - där kan konsumentvägledningen öka kunskaperna hos konsumenter så att de slipper råka illa ut. Tyvärr har den förebyggande arbetet minskat. Genom att prata i skolor, på arbetsplatser etc kan många av kommande problem för konsumenterna förhindras.

    Konsumentverket lanserade våren 2015 ”Hallå konsument” som är en nationell vägledningstjänst dit man ska kunna ringa eller mejla för att få råd och stöd samt en webb med samlad konsumentinformation från en rad myndigheter. Sveriges Konsumenter välkomnade den nya tjänsten men varnade också för att den kan bli ett argument för att lägga ner kommunernas konsumentvägledning. Vid delutvärderingen våren 2016 kunde konstateras att 14 kommuner under 2015 minskat sina resurser till konsumentverksamheten och elva kommuner har beslutat att lägga ned sin verksamhet. Totalt sett har 24 kommuner ändrat sin organisation för konsumentvägledning genom att istället köpa, sälja, driva i egen regi eller att inte längre erbjuda någon vägledning alls. Sex kommuner som tidigare köpte konsumentvägledningstjänster har under 2015 slutat att göra det och lagt ned verksamheten. Istället hänvisar de till Hallå konsument.

    Ge alla konsumenter tillgång till konsumentvägledning, utifrån sina förutsättningar. För utsatta grupper, vissa personer med funktionsnedsättning och utlandsfödda är det särskilt viktigt att kunna få stöd genom personligt möte. Stärk också kommunernas förebyggande arbete med uppsökande verksamhet.

    Köttkonsumtion

    Enligt Jordbruksverket har köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 1990-talet. En ökande köttkonsumtion har negativ inverkan på klimatet och på vår hälsa. Olika köttslag har olika inverkan på klimatet, på miljön och på andra hållbarhetsfrågor vi står inför nu och i framtiden. Konsumenter behöver få ökad möjlighet att göra informerade val genom märkning och information, som gör oss motiverade att agera för klimatet, miljön, djurskyddet och hälsan. I dag är det svårt att göra det som enskild konsument. Sveriges Konsumenter anser att det är hög tid att aktörer i hela livsmedelskedjan – dagligvaruhandeln, besöksnäringen, offentliga upphandlare, livsmedelsföretagen och lantbruksnäringen – tar sin del av det gemensamma ansvaret och verkar för ett mer hållbart samhälle när det gäller köttkonsumtionen.

    Vi uppmanar handeln att anta utmaningar som att sluta använda kött som lockvara, inte sälja anonymt kött, samt att ställa miljö- och djurskyddskrav när man köper in kött till butikerna. Alla som köper in kött, såväl till den offentliga måltiden som till restaurangbranschen, måste ställa miljö- och djurskyddskrav. Det är också angeläget att minska mängden kött i menyer och i portioner. Vi uppmanar de svenska djuruppfödarna att anta utmaningar som att minska sitt beroende av importerad soja som fodermedel. Den soja som används ska vara ansvarsfullt producerad och certifierad. Vi förväntar oss att livsmedelsindustri, handel och offentlig upphandling stimulerar ekologisk köttproduktion och betande djur som bidrar till biologisk mångfald. Vi förväntar oss även att respektive bransch sätter upp konkreta mål för hur man aktivt kan bidra till en minskad köttkonsumtion.

    Stimulera övergång till en mer hållbar, gärna ekologisk, konsumtion av kött och konsumtion av klimat och säsongsanpassad vegetarisk kost genom exempelvis undervisning i skolorna och kampanjer.

    Ifrågasätt och förändra köttproduktionen. Hälsa, klimat, biologisk mångfald och djurskydd ska vara utgångspunkter för en förändring av köttproduktionen.

    Leksaker

    Barn tillhör våra mest sårbara konsumenter och har inte förmåga att kalkylera risker och skydda sig själva. De är beroende av att de produkter som är tillverkade för dem inte kan skada dem utan är så säkra som möjligt. De är ofta också beroende av vårdnadshavaren, som förväntar sig att produkter är säkra och ofta uppfattar att CE-märkta leksaker är testade och så säkert konstruerade som möjligt. Märkningen är dock på intet sätt någon garanti för att leksaken är säker, utan ett intyg från tillverkaren att den uppfyller kraven. Det är ett absolut krav att tillverkare ser till att en leksak är säkert utformad och konstruerad.

    Stärk marknadskontrollen av leksaker och skärp sanktionsmöjligheterna så att konsumentskyddande regler följs. 

    Livsmedel 

    Alla konsumenter ska ha tillgång till ett stort utbud av prisvärda livsmedel med klar och tydlig information om innehåll och märkning som inte är vilseledande. Sveriges Konsumenters livsmedelsstrategi kräver säkra, prisvärda och hållbart producerade livsmedel. Oavsett förutsättningar ska alla även ha tillgång till livsmedel som producerats hållbart ur miljö- och hälsomässiga samt ur sociala, ekonomiska och djuretiska perspektiv. Ekologisk produktion är den enda långsiktigt hållbara livsmedelsproduktionen och bör premieras med lägre skatt än den reguljära produktionen. Vi anser också att samhället ska uppmuntra produktionen av hälsosam, hållbart producerad mat som producerats utifrån höga etiska och djurskyddskrav genom lagstiftning, nationellt ekonomiskt stöd och skattemässiga justeringar.

    Nuvarande utveckling av köttproduktion och köttkonsumtion måste förändras. Politiska initiativ krävs för en bättre resurshållning och för att uppmuntra åtgärder som minskar matsvinn. Sveriges Konsumenter uppmanar regeringen att verkställa det beslut som riksdagen har fattat om att förbjuda tillsatta transfetter. I nuläget dumpas livsmedelsprodukter innehållande transfetter på den svenska marknaden. Läs vår strategi för livsmedel.

    Livsmedelskontroll

    Sveriges Konsumenter anser att det behöver skapas en effektivare och likvärdig livsmedelskontroll. Detta kan underlättas genom att ansvaret överförs från kommunerna till staten. System, incitament och medel måste utformas så att kontrollen blir effektiv.

    Skapa en effektivare och likvärdig livsmedelskontroll genom att ansvaret överförs från kommunerna till staten. Därmed behandlas livsmedels- och djurskyddskontrollerna lika. Brott, fusk och slarv ska förebyggas genom hårdare straff och sanktioner.

    Livsmedelsmärkning

    Livsmedelsmärkningen måste vara tydlig och ärlig. Idag finns exempelvis krav på viss teckenstorlek, ursprungsmärkning för kött från ett flertal djurslag, att allergener ska anges tydligare, infrysningsdatum för kött och fisk, obligatorisk näringsdeklaration i märkningen för de allra flesta livsmedel, information om oförpackade livsmedel. Kraven på allergeninformation har skärpts, det vill säga information om maten innehåll de ingredienser som det är vanligast att vara allergisk eller överkänslig mot. Den som äter på restaurang, exempelvis, ska alltid få information om vad maten innehåller vilket är ett självklart krav, men särskilt viktigt för landets överkänsliga och allergiker. För de 14 ingredienser/livsmedelsgrupper som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner finns det särskilda märknings- och informationskrav. Näringsdeklaration kommer att bli obligatorisk från och med den 13 december 2016..

    Ursprungsmärkning är viktig och efterfrågad för att konsumenterna ska kunna välja och välja bort. Europaparlamentet vill nu ha en utökad märkning av kött och har uppmanat EU-kommissionen att ta fram en lagstiftning om märkning av köttets ursprungsland även på sammansatta produkter som korv, köttbullar och lasagne.

    Ge konsumenterna relevant, trovärdig och lättillgänglig information om livsmedel, bland annat fullständig innehållsdeklaration och ursprungsmärkning.

    Utvidga informationskravet om ursprung till restauranger och storkök när det gäller kött, fisk, fågel, mjölkprodukter och inför fullständig innehållsdeklaration på oförpackade livsmedel. Konsumenten har rätt att veta vad den äter och utsatta konsumentgrupper såsom allergiker har särskilda krav på tillförlitlig innehållsdeklaration. 

    Marknadsföring

    Det kommersiella trycket ökar på både vuxna och barn. Idag är det i många fall närmast omöjligt att undvika reklam även om man vill det. Varje dag utsätts barn för tusentals kommersiella budskap. Många av dem handlar om mat, ofta ohälsosamma livsmedel som godis, snacks och läsk. Reklam riktad till barn under tolv år på internet måste förbjudas på samma sätt som idag gäller för reklam i TV. Läs mer om marknadsföring och unga. Vad gäller snabblån inriktas ofta marknadsföringen mycket aktivt mot grupper med svag ekonomi och generellt bidrar snabblånen till ett kortsiktigt tänkande.

    Sveriges Konsumenter kräver att reklam för krediter ska vara måttlig och återhållsam.

    Sveriges Konsumenter kräver också skärpta regler och utökad tillsyn när det gäller marknadsföring som använder greenwash/ bluewash/ sharewash. Greenwash innebär att den som bedriver miljöförstörande verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänlig genom bland annat marknadsföring. Bluewash används för att beskriva företag som inte lever upp till mänskliga rättigheter men som i sin marknadskommunikation skapar en bild av ansvarstagande i dessa frågor. Sharewash är när traditionella vinstdrivande företag vill marknadsföra sig som en del av den kollaborativa ekonomin.

    Skärp regler och utöka tillsynen när det gäller marknadsföring som använder greenwash, bluewash eller sharewash. Följderna måste bli kännbara för de företag som strider mot reglerna genom sanktioner.

    Förbjud reklam riktad direkt till barn under tolv år på internet, på samma sätt som idag gäller för reklam i TV. Det ska omfatta även dold reklam i bloggar, chattforum med mera.

    Garantera barn och unga ett särskilt starkt skydd mot reklam och köpuppmaningar även i så kallade freemiumtjänster, tjänster som är reklamfinansierade och som kan uppgraderas till en betald premiumtjänst. I enlighet med barnkonventionen ska stater skydda barn från skadlig marknadskommunikation, särskilt sådan som påverkar deras hälsa och självbild.

    Inför regler som tydligt skyddar konsumentens utsatthet när det gäller beteendeorienterad marknadsföring, baserad på konsumentens aktiviteter och agerande på nätet. Läs mer om marknadsföring och unga

    Matkvalitet

    Alla ska ha tillgång till ett varierat utbud av säkra livsmedel av hög kvalitet. När Sveriges Konsumenter pratar om matkvalitet menar vi att maten är fri från hälsofarliga ämnen eller farliga mikroorganismer. Det handlar även om produktegenskaper som näringsinnehåll, färg, arom, smak eller textur. Dessutom är graden av färskhet en viktig aspekt att beakta i begreppet matkvalitet. Sveriges Konsumenter vill särskilt framhålla betydelsen av ekologiska, hälsosamma och socialt rättvisa produkter. Matkvalitet är särskilt betydelsefullt inom omsorg, vård, skola, äldreomsorg osv. Upphandling och inköp måste garantera en god kvalitet på den mat som erbjuds.  Läs mer om maten i vården och äldreomsorgen.

    Miljömärkningar

    Sveriges Konsumenter stödjer oberoende och tydlig miljömärkning som lyfter fram produkter med särskilda miljöfördelar. Vi har arbetat länge för en sådan ska finnas och utvecklas nationellt och i EU. Vi är representerade i Svenska Miljömärkningsnämnden, som beslutar om produktgrupper och kriterier för miljömärkningen Svanen och EU-blomman. Svanen är Nordens officiella miljömärke och Miljömärkning Sverige ägs av regeringen, utan bransch- eller vinstintresse. EU-blomman är Europas gemensamma miljömärkning. Båda är frivilliga, positiva märkningar av varor och tjänster. De är till för att hjälpa konsumenter att välja de miljöbästa produkterna och tjänsterna. KRAV och EU-ekologiskt följer EU:s bestämmelser för hur ekologisk mat ska produceras. Bestämmelserna för ekologisk produktion reglerar till exempel hur djuren behandlas och att inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Reglerna begränsar också användningen av olika tillsatser.

    Det finns också energimärkning, hållbarhetscertifiering av IT-produkter och miljömärkning av kläder och textil, certifierat hållbart fiske samt riktlinjer för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. För att konkurrera om konsumentens önskan om miljömärkta, ekologiska och Fairtrade-märkta produkter har dagligvaruhandeln skapat egna produktlinjer med hållbarhetsprofil. Garant Eko, Änglamark, I Love ECO och Skona är exempel på varumärkesnamn för sådana produktlinjer.

    Sveriges Konsumenter har i sitt projekt Stilmedveten gjort en sammanställning över textilmärkningarna.

    Mobiltelefoni

    Avtal med bindningstider finns inom teleområdet och har av naturen en inlåsande effekt under den tid avtalet gäller. Det är idag exempelvis vanligt med långa bindningstider (upp till två år) på mobiltelefonabonnemang. Konsumenten har med ett sådant abonnemang inga möjligheter att på kort sikt svara mot andra operatörers ändringar i tjänsteutbud och priser, vilket skapar tydliga inlåsningseffekter. Företag måste dock idag påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad i förväg. Den nya lagen började gälla 2015.

    Vi menar också att priser för roaming (då man, oftast automatiskt, kopplas om från en operatörs nät till en annans) är oacceptabelt höga.

    Avskaffa roamingavgifter för telefoni och bredband, då dessa avgifter inte står i proportion till kostnaderna för roaming och dessutom står i vägen för bredbandsutvecklingen och därmed den digitala utvecklingen i Europa. 

    Nanoteknik

    Nanoteknik används allt mer inom livsmedelssektorn, inte minst i förpackningar och redskap men också i den mat vi äter. Stora globala aktörer i livsmedelssektorn har redan börjat undersöka möjligheterna att utveckla nya produkter med hjälp av nanoteknologi. Utvecklingen går snabbt och reglering saknas för hur nanomaterial får användas inom livsmedelssektorn. Nanopartiklar kan exempelvis göra att mat får en kraftigare färg och smak, beläggningar i olika köksredskap får en bakteriedödande yta och förpackningar ändrar färg om innehållet blir gammalt. De kan användas i klara och genomskinliga produkter utan att ge upphov till grumlighet. Svårlösliga substanser kan lättare tas upp i kroppen om de utformas som nanopartiklar. Dessa partiklar kan också utsöndra aktiva substanser när de utsätts för vissa särskilda förhållanden, till exempel en förändring av temperatur eller ljus. Helt nya kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel utvecklas också med hjälp av nanoteknik. Flera produkter säljs redan idag och sprids ut i naturen trots att effekterna av utsläpp av nanopartiklar i miljön inte är utredda.

    Att få information om vad maten innehåller är en förutsättning för att kunna göra medvetna val. Idag finns det ingen reglering för hur nanotekniken måste märkas. Flera organisationer, bland annat den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) har börjat titta på de potentiella risker som kan finnas när nanotekniken används allt mer. Sveriges Konsumenter kräver att riskerna med nanoteknikfrågan lyfts fram och noterar att industrin idag styr utvecklingen utan större insyn. Innan nanoteknikens effekter är klarlagda så bör försiktighetsprincipen råda. Konsumenten har rätt att veta om maten som köps innehåller nanopartiklar eller har tagits fram med hjälp av nanoteknik. Ett bra regelverk baserat på en ordentlig riskvärdering måste tas fram på livsmedelsområdet. Mer kunskap och forskning behövs för att övergripande bedöma om nanoteknik är förenligt med en hållbar utveckling.

    Ge konsumenterna relevant, trovärdig och lättillgänglig information om livsmedel, bland annat fullständig innehållsdeklaration och ursprungsmärkning.

    Revidera kemikalielagstiftningen till att bättre hantera mindre volymer och nanopartiklar. Till dess att lagstiftningen förbättras är SIN-listan ett viktigt instrument för ansvarstagande företag.

    Nanopartiklar i konsumentprodukter bör förbjudas om de inte har bevisat en väsentlig konsumentnytta och denna nytta inte kan åstadkommas med beprövat säker teknik.

    Ett nanoregister måste införas, helst på EU-nivå, för att dokumentera all användning av nanopartiklar i konsumentprodukter. Det för att kunna värdera nanopartiklars långsiktiga säkerhet.

    NIX-Telefon

    NIX-Telefon, även kallat "Nix-registret" eller NIX, är ett privatägt svenskt register i vilket konsumenter kan spärra sina telefonnummer mot oönskade telefonsamtal i försäljnings-, marknadsförings- och insamlingssyfte. Enligt marknadsföringsreglerna är en marknadsförare skyldig – med vissa undantag – att kontrollera om en privatpersons telefonnummer finns i NIX-Telefon. Från 2014 är det inte längre förbjudet att ringa säljsamtal till mobiltelefoner, utan även här krävs att konsumenterna ”nixar sig” för att slippa telefonförsäljare.

    Från 2015 har reglerna hos Föreningen NIX skärpts. När samtycken till telefonkontakt inhämtas via exempelvis tävlingar eller enkäter på webben, måste det nu klart och tydligt framgå om avsändaren avser förmedla personuppgifter till andra företag i syfte att de ska kunna kontakta konsumenten. Det ska också finnas en möjlighet att avstå från att så sker, annars ska NIX gälla ändå. Men det räcker inte. Sveriges Konsumenter menar, trots skärpningen av NIX, att konsumenterna inte ska behöva göra ett aktivt val för att slippa telefonförsäljare.

    Kräv godkännande på förhand från konsumenterna för att kunna ringa upp som telefonförsäljare
    (opt-in). 

    Närproducerad mat

    Sveriges Konsumenter är kritiskt till användningen av begrepp som ”närproducerad” och andra begrepp med liknande innebörd. Det beror dels på att konsumenter lägger in olika betydelser i begreppen. Dels på att närproducerat, enligt konsumentstudier, ibland kan uppfattas som ekologiskt. Det enda begreppen säger om miljön är att avståndet mellan producenten av slutprodukten och konsumenten, alltså om transporten i sista ledet. Det säger ingenting om produktionsmetoderna på något sätt är miljöanpassade och heller ingenting om var insatsvarorna till produkten kommer ifrån, exempelvis om fodret till djuren. Begreppen lokal eller regional är ur dessa perspektiv enklare, eftersom här inte finns samma grad av missuppfattning hos konsumenterna om ekologisk produktion. Däremot är det svårt att definiera dem, särskilt ”lokalt”. En modell är att det ska vara producerat inom samma kommun, men här finns problemet att vissa kommuner är oerhört stora till ytan. 

    Offentliga måltider

    Sveriges Konsumenter anser att konsumenter av måltider i vård, skola och omsorg ska ha en reell möjlighet att påverka antingen direkt eller indirekt, via anhöriga. Maten ska vara av god kvalitet och leva upp till högt ställda krav på hållbar produktion och i möjligaste mån lagas nära konsumenten. Dessutom bör olika alternativ erbjudas där man tar hänsyn till konsumentens krav. Alla konsumenter, oavsett förutsättningar, måste ha tillgång till hälsosamma livsmedel som producerats på ett hållbart sätt – ur miljömässigt, socialt, ekonomiskt och djuretiskt perspektiv. För att uppnå detta krävs att alla offentliga måltider utformas efter politiska beslut i form av mål eller policy som beslutas för respektive kommun, landsting, myndighet. De politiskt antagna målen ska omfatta såväl hälso- och miljöaspekter på livsmedel och måltider som etiska och djuretiska perspektiv. Tydliga krav och uppföljning av dessa ska även riktas mot företag som levererar offentliga måltider. Måltidsupplevelsen och gästens preferens måste alltid vara i fokus för en god måltid. Det gäller inte minst inom sjukvård och äldreomsorg. 

    Skapa konsumentmakt för offentliga måltider. Konsumenter av måltider i vård skola och omsorg ska ha en reell möjlighet att påverka antingen direkt och indirekt, via anhöriga. Maten ska i möjligaste mån lagas nära konsumenten och det ska erbjudas olika alternativ där man tar hänsyn till konsumentens krav.

    Förbättra informationen om innehåll och ursprung om färdigmat på restauranger, i livsmedelsbutiker och i matsalar inom vård, omsorg och skola.

    Stärk möjligheterna att ställa miljö-, etiska-, arbetsrättsliga-, djurskydds- och hälsokrav i offentlig upphandling för till exempel skolor, sjukhus och äldreomsorg.  Underlätta för miljömärkt och ekologiskt som svar på upphandlingens kravställning. Läs mer om maten i vården och äldreomsorgen.

    Prisjämförelse

    Sveriges Konsumenter kräver att det alltid ska vara möjligt att jämföra priser genom att ett angett totalpris och genom att de lagar om jämförelsepriser som finns upprätthålls. Prisinformationslagen, som säger att konsumenten alltid ska kunna se priset på en vara, exempelvis i skyltfönstret, följs inte och vi kräver en kraftigt förbättrad efterlevnad.

    Privatkopieringsersättning

    Privatkopieringsersättningen gör det möjligt att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovsmän vars arbete kopieras kompenseras för detta. I Sverige är det CopySwede som administrerar systemet för privatkopieringsersättning. Enkelt uttryckt tar CopySwede in ersättningen och fördelar den till de kulturskapare och andra rättighetshavare vars arbete kopieras, till exempel sångare, musiker, skådespelare och manusförfattare. Sveriges Konsumenter anser att man måste begränsa CopySwedes möjlighet att ta ut oskäliga avgifter för kopieringsundantaget, det vill säga konsumentens rätt att göra kopior av upphovsskyddat material. Marknaden har ändrats och de medier som åläggs avgift används i allt mindre utsträckning för enskild kopiering, jämför till exempel kassettband med smarta telefoner.

    Begränsa upphovsrättsinnehavarnas (CopySwede) möjlighet att ta ut oskäliga avgifter för kopieringsundantaget. Trots att användning av lagringsmedia har ändrats utnyttjar CopySwede sin dominerande ställning gentemot tillverkarna och detaljhandeln med stora ekonomiska konsekvenser för konsumenten.

    Reklam riktad till barn

    Det kommersiella trycket ökar på både vuxna och barn. I många fall är det idag närmast omöjligt att undvika reklam om man vill det. De flesta vuxna har dock fortfarande förmågan och möjligheten att urskilja reklam som just reklam och kan därför indirekt undvika denna. Barn har normalt sett inte det. Samtidigt har barn idag större ekonomiska resurser än någonsin tidigare och är också väldigt aktiva konsumenter, inte minst på Internet där ett köp aldrig är längre bort än en knapptryckning. Den internationella Handelskammaren, ICC, har bland annat tagit fram särskilda aktsamhetsregler när det gäller reklam som riktas till barn. På senare tid även regler gällande marknadsföring på Internet. Läs mer om skräpmat och reklam till barn.

    Förbjud reklam riktad direkt till barn under tolv år på internet, på samma sätt som idag gäller för reklam i TV. Det ska omfatta även dold reklam i bloggar, chattforum med mera.

    Garantera barn och unga ett särskilt starkt skydd mot reklam och köpuppmaningar även i så kallade freemiumtjänster. I enlighet med barnkonventionen ska stater skydda barn från skadlig marknadskommunikation, särskilt sådan som påverkar deras hälsa och självbild.

    Förbjud marknadsföring för ohälsosam mat och dryck till barn. Reklamen bidrar till en ohälsosam livsstil och motverkar vuxnas möjligheter att ge barnen sunda matvanor. Förbud bör genomföras på EU-nivå, då i synnerhet marknadsföring på internet och viss TV-reklam kan regleras och kontrolleras nationellt. Läs mer om skräpmat och reklam till barn.

    Reklamationsrätten

    Du har rätt att reklamera en vara i tre år efter att du tagit emot den. Det står i konsumentköplagen. Varan kan ha en garanti som ibland är kortare än tre år, men det förkortar inte reklamationstiden. Om felet är ursprungligt, det vill säga fanns där från början har du rätt att få varan reparerad eller utbytt. Om säljaren inte håller med dig om hur felet uppstått är det han eller hon som måste bevisa att felet inte är ursprungligt under det första halvåret. När det har gått mer än sex månader efter köpet är det i stället du som köpare som måste bevisa att felet är ursprungligt. Det finns en frivillig garanti inom handeln som innebär att säljaren ansvarar för att varan fungerar och behåller kvaliteten under en viss tid. Det vanligaste är att garantin gäller för en viss tid, till exempel ett år. Den frivilliga garantin kan också vara utformad så att en viss egenskap hos varan garanteras.

    Den 3-åriga reklamationsrätten behöver förstärkas genom att utöka den omvända bevisbördan för ursprungliga fel till den fulla reklamationstiden, från idag 6 månader.  Den 3 åriga reklamationstiden fungerar dåligt efter de första 6 månaderna och en förstärkning är nödvändigt för att stimulera att produkter håller längre och därmed bidrar till hållbar konsumtion.

    Representation

    Rätten att höras – att konsumentintressena är representerade i samhällets beslutande organ – är en av åtta konsumenträttigheter enligt FN:s riktlinjer för konsumenträttigheter. Förutsättningarna för en effektiv representation av konsumenternas företrädare måste långsiktigt förbättras, genom ökat stöd till oberoende konsumentorganisationer och transparens som möjliggör representation.

    Garantera konsumentens röst i viktiga kommittéer, organ och utredningar på ett långsiktigt sätt. Förutsättningarna för en effektiv representation av konsumenternas företrädare måste förbättras, genom ökat stöd till oberoende konsumentorganisationer.

    Säkerställ konsumentens röst i standardisering. I synnerhet när det gäller harmoniserade standarder som specificerar övergripande lagstiftning.

    Skapa goda förutsättningar för att involvera konsumenter med olika behov och förutsättningar i tjänsteutveckling och standardisering. Brukarmedverkan och brukarpaneler är ofta nödvändigt för att utveckla digitala tjänster som fungerar för alla och i synnerhet för konsumenters olika kognitiva förutsättningar. 

    Snabblån

    Snabblån, snabbkrediter eller korttidskrediter kan också kallas för exempelvis mikrolån eller sms-lån. Du lånar i allmänhet via internet eller mobiltelefonen och vanligtvis ska du betala tillbaka inom 30 dagar. Det är därför en kortsiktig lösning som kan bli mycket dyrbar. Kostnaderna växer väldigt snabbt om du inte har möjlighet att betala tillbaka inom en månad. Dessutom ska du betala de extra kostnader som tillkommer i form av avgifter och ränta. Snabblånen kom till Sverige omkring 2006. Idag utgör de en liten del av den totala utlåningen men det handlar om många människor och är inte sällan inkörsporten till överskuldsättning.

    Trots politiska åtgärder i olika steg de senaste åren händer relativt lite. Utsatta konsumenter fortsätter att hamna i skuldfällan i oacceptabelt stora tal. Att i storleksordningen 50 000 nya ärenden inkommer till Kronofogden per år visar att samhället måste agera kraftfullt och snabbt och på allvar måste ifrågasätta om inte snabblånen ställer till betydligt mer skada än nytta. Med tanke på de förödande följderna av överskuldsättning, inte minst tidigt i livet, är det nu hög tid för effektiva krafttag.

    Begränsa snabblånens och konsumentkrediternas skadliga verkningar genom en kombination av räntetak, kostnadstak och hårdare regler för marknadsföringen. Affärsverksamhet som utnyttjar överskuldsatta genom att förlänga lån måste stoppas.

    Standardisering

    En standard är ett regelverk för hur en speciell produkt, tjänst eller process ska vara utformad – framtaget av berörda parter. Förenklat kan man säga att en standard garanterar en hög kvalitet, oavsett om det gäller en vara, tjänst eller process. Standarden är frivillig och står inte över lagen, men den är tvingande för de parter som bestämmer sig för att följa den. Syftet med standardisering är att åstadkomma gemensamma regler och förenkla verksamheter i samhället. Det förutsätter därför samarbete och samförstånd mellan företrädare för producenter, konsumenter, handel och olika samhällsintressen. Det förutsätter också att dessa deltar aktivt i arbetet genom att satsa resurser och kunnande samt har erfarenhet och internationell överblick inom sina respektive fackområden.

    Vid standardisering vägs tekniska, sociala, ekonomiska och andra aspekter samman så att resultatet blir lösningar som stärker konkurrenskraft, öppnar marknader, främjar kvalitet och säkerhet och erbjuder olika parter en gemensam bas för vidare utveckling. Rätten att höras – att konsumentintressena är representerade i samhällets beslutande organ och vid utveckling av varor och tjänster – är en av åtta konsumenträttigheter enligt FN:s riktlinjer för konsumenträttigheter.

    Skapa goda förutsättningar för att involvera konsumenter med olika behov och förutsättningar i tjänsteutveckling och standardisering. Brukarmedverkan och brukarpaneler är ofta nödvändigt för att utveckla digitala tjänster som fungerar för alla och i synnerhet för konsumenters olika kognitiva förutsättningar.  Läs mer om standardisering

    Säljmetoder

    Övertygande säljare i gallerian, trevliga röster i telefon och ett fantastiskt erbjudande som kanske aldrig återkommer. Påträngande och ibland rent ohederlig marknadsföring och försäljning blir allt vanligare. Vår tidning Råd & Rön har flera gånger berättat om konsumenter som trott att de har gått med på en provprodukt men i själva verket tecknat ett abonnemang. Dåliga försäljningsmetoder är så vanliga att det blivit ett begrepp – ”fulsälj”.

    Kräv godkännande på förhand från konsumenterna för att kunna ringa upp som telefonförsäljare (opt-in).

    Inför krav på avtalsbekräftelse vid telefonförsäljning. Det skall ske genom skriftlig eller jämförbar bekräftelse från konsumenten efter säljsamtalets avslut.  Läs mer om fulsälj

    Taxibranschen

    Prissättningen för taxiresor är fri men taxibilarna ska ha uppgift om jämförpriser både utanpå och inuti bilen. Sedan 1 januari 2015 är föraren skyldig att redogöra för priset redan när du beställer en resa, men bara om företaget tillämpar ett jämförpris över 500 kr. Jämförpris är priset inklusive moms för en 10 kilometer lång transport som varar i 15 minuter inklusive eventuell grundavgift. Jämförpriserna ska anges i kronor med svart text mot gul bakgrund. Sveriges Konsumenter anser att dagens informationskrav inte räcker. Konsumenter luras ofta på stora summor av oseriösa aktörer. Tillsynen över taxibranschen måste därför ökas och kännbara sanktioner införas vid oskäligt höga priser. 

    Telefoni, TV och bredband

    Avtal med bindningstider finns inom både tele-, internet- och TV-området, och har en inlåsande effekt under den tid avtalet gäller. Det är idag exempelvis fortfarande vanligt med långa bindningstider (upp till två år) på mobiltelefonabonnemang. Konsumenten har med ett sådant abonnemang inga möjligheter att på kort sikt utnyttja andra operatörers tjänsteutbud och priser. Företag måste dock idag påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad i förväg. Den nya lagen började gälla 2015. Priser för roaming (då man, oftast automatiskt, kopplas om från en operatörs nät till en annans) är oacceptabelt dyrt.

    Avskaffa roamingavgifter för telefoni och bredband, då dessa avgifter inte står i proportion till kostnaderna för roaming och dessutom står i vägen för bredbandsutvecklingen och därmed den digitala utvecklingen i Europa. 

    Telefonförsäljning

    Många ringer konsumentvägledare och är förtvivlade över att de har blivit pålurade dyra abonnemang som ofta löper så länge som 24 månader. Det finns de som sitter med en uppsjö abonnemang som de inte visste att de hade accepterat. Konsumentverkets rapport från 2014, liksom mängder av vittnesmål från konsumentvägledare och Sveriges Konsumenters medlemsorganisationer visar på stora problem med telefonförsäljning. Telefonförsäljningen lär också öka ytterligare sedan branschorganisationerna ensidigt hävt förbjudet att ringa till mobiltelefoner. Sveriges Konsumenter kräver ett stopp för ”fulsäljet” genom ett krav på skriftlig avtalsbekräftelse vid telefonförsäljning. Det innebär att avtalet inte ska anses gälla förrän köparen mottagit, godkänt och återbördat en skriftlig kopia, ett e-postmeddelande eller ett sms som säljaren måste skicka till konsumenten efter säljsamtalet. Idag måste säljaren endast skicka en bekräftelse på avtalet och information om ångerrätten som gäller i 14 dagar. Läs mer om telefonförsäljning.

    Kräv godkännande på förhand från konsumenterna för att kunna ringa upp som telefonförsäljare (opt-in).

    Inför krav på avtalsbekräftelse vid telefonförsäljning. Det skall ske genom skriftlig eller jämförbar bekräftelse från konsumenten efter säljsamtalets avslut.

    Textil och hållbarhet

    Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent under det senaste decenniet i Sverige, vilket medför miljöproblem både här och i tillverkningsländerna. Produktion av textilier är resurskrävande och kräver mycket vatten och energi. Dessutom används stora mängder farliga ämnen som kan skada både människor och miljö i tillverkningslandet. Flera farliga ämnen kan finnas kvar i produkterna när de säljs på den svenska marknaden. Att handla ett plagg i andra hand sparar i snitt 97 procent energi. Att tillverka ett nytt plagg innebär istället en avsevärd påverkan både på miljö och människor. Produktionen sker dessutom ofta i länder där arbetskraft utnyttjas utan rättigheter.

    Det finns plagg som är miljövänliga och som har tillverkats under schyssta förhållanden. Då har de en miljömärkning. Märkningarna kan betyda lite olika saker - att kläderna är gjorda av ekologiska material, att det inte använts kemikalier vid tillverkningen eller att arbetsvillkoren för de som jobbat med plagget har varit schyssta. Idag förbränns största delen av det textilavfall som genereras i Sverige. Detta trots att textilier är en värdefull resurs och miljövinsten vid återanvändning och återvinning är stor jämfört med förbränning. Endast 20 procent av all textil återanvänds och en mycket liten andel går till materialåtervinning. 

    Sänk momsen från 25 till 12 procent för skomakare och skräddare. Det stimulerar till en mer hållbar konsumtion och ökar incitamentet för att köpa färre plagg av bättre kvalitet som går att laga.

    Inför ett system för producentansvar för återvinning av textil. Det är det mest effektiva sättet att öka andelen insamlade kläder och minska miljömässiga skador.

    Satsa på forskning för nya återvinningstekniker av textil. Det behövs nya tekniska metoder för återvinning av textilfibrer som kan skalas upp i större skala.

     Läs mer om textil och hållbarhet

    Textil och kemikalier

    Vanliga t-shirts kan vara kemikaliebomber. Det visar vår tidning Råd & Röns test av vanliga plagg från stora klädkedjor och flera andra kartläggningar genom åren. Konsumenterna borde inte behöva oroa sig. Det ska vara lätt att välja miljömedvetet.  Klädbranschen och politiken kan göra mycket mer. Kläder står för en stor miljöbelastning, både genom köp och släng-mentalitet som branschen uppmuntrar till och genom de stora mängder kemikalier som används vid klädtillverkning. Det leder till ökad risk för allergier och till en ökad risk för fosterskador och cancer. Många tror att de kläder som säljs i svenska butiker är säkra. Kemikalieinspektionens senaste rapport visar dock att över 350 hälso- eller miljöfarliga ämnen finns i de textilier vi köper. Endast 53 av dem är i dag förbjudna inom EU.

    Genom projektet Stilmedveten vill Sveriges Konsumenter inspirera unga till ett hållbart mode och informera om modets baksidor. Vi hoppas att detta blir en hjälp på vägen för konsumenterna, men det krävs mer. Sverige borde bli ett föregångsland för övriga Europa.

    Fasa ut högfluorerade ämnen och prioritera forskning kring alternativen. Högfluorerade ämnen är extremt långlivade och kan mycket allvarliga effekter för hälsa och miljö. Delar av branschen arbetar för att fasa ut dessa ämnen och vi vill se ett arbete för att få fler att fasa ut. Parallellt måste forskning prioriteras på de ersättare som finns idag. Utgå från försiktighetsprincipen och satsa på forskning för att hitta alternativ som är belagt ofarliga.

    Förbjud biocider i textil. I kläder används biocider, som är ett slags bekämpningsmedel, exempelvis för att minska svettlukt. Men antibakteriella ämnen riskerar att bidra till antibiotikaresistens och är en potentiell risk för hälsa och miljö. Samtidigt är effektiviteten och nyttan tveksam. Sverige bör vara ett föregångsland i EU och enligt försiktighetsprincipen förbjuda biocider. 

    Tillgänglighet 

    Alla konsumenter ska ha möjlighet att göra medvetna val och att agera aktivt på marknaden. Att kunna delta i samhället oavsett funktionsförmåga är en grundläggande mänsklig rättighet. Flera konventioner och andra internationella åtaganden ställer krav på tillgänglighet som en mänsklig rättighet. Mest aktuell i den här frågan är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett otillgängligt samhälle leder till att människor med funktionsnedsättning utestängs. Det kan handla om att inte kunna delta på lektionerna i skolan, att inte komma in i en butik, eller att inte få tillgång till myndighetsinformation. Det handlar också om att internets tjänster finns tillgängliga för funktionshindrade och att man underlättar för mindre vara användare.

    Säkerställ att konsumenternas rätt till information baseras på tillgänglighet. Detta måste infrias i lagstiftning och i alla branscher för att nå konsumenten oavsett dennes tekniska möjligheter eller kunskaper.

    Gör webinnehåll tillgängligt för personer med funktionsvariationer och underlätta för mindre vana användare och personer med nedsatt kognitiv förmåga genom att lagstifta om tillgängliga IT-lösningar med ett tydligt tillsynsansvar. Det måste omfatta produkter och tjänster såsom banker, betalningstjänster, transporter, utbildning, hälso- och sjukvård, medietjänster samt e-handel.

    Skärp kraven på de större bolagens hållbarhetsrapportering så att denna även inkluderar strategiskt arbete med tillgänglighetsperspektiv och universell design så att en produkt eller en miljö utformas för att fungera för så många som möjligt utan särskilda anpassningar.

    TTIP

    EU och USA förhandlar om ett frihandelsavtal, Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, TTIP, som utformas för att underlätta handel mellan världens två största ekonomier. Huvudmålet är att minska kostnaderna för företagen genom att ta bort handelshinder. Sveriges Konsumenter stöder frihandel eftersom det generellt gynnar konsumenten genom lägre priser och ett större utbud. Men det finns en rad förbehåll. Det handlar om frågor som kan komma att försämra konsumentskyddet. Frågor som immateriella rättigheter, dataskydd, livsmedelssäkerhet, reglering av kosmetika, kemikalier och finansiella tjänster.

    Tydligast och mest uppmärksammat har livsmedelsfrågorna varit där skillnaderna mellan EU:s och USA:s säkerhetssystem och produktionsmetoder är mer än uppenbara. Klortvättningen av kyckling är ett exempel. Bruket av antibiotika i djuruppfödningen är ett annat. Det finns ett mångårigt förbud i EU mot förebyggande användning men det måste också efterlevas. I USA används veterinärmedicinska läkemedel mycket frekvent och även i tillväxtfrämjande syfte. En sänkning eller eliminering av roamingavgifter för telekommunikation borde vara ett logiskt steg för förhandlarna i sin ambition att skapa en transatlantisk inre marknad. Läs mer om fördelarna och nackdelarna med TTIP.

    Det transatlantiska frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, måste garantera konsumenterna en fortsatt hög skyddsnivå. En förutsättning för detta är att förhandlingar sker så öppet som möjligt och i nära dialog med konsumentrörelsen. Läs mer om fördelarna och nackdelarna med TTIP.

    Tvistlösning

    Ett starkt rättsligt skydd är viktig grund i konsumentpolitiken. I Sverige prövas tvister mellan konsument och företag om köp av varor och tjänster av olika slag av Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Sveriges Konsumenter menar att det behövs ett mer heltäckande och effektivare fungerande tvistlösningssystem både för köp inom Sverige och utom landet. Det handlar bland annat om befogenheter och resurser till ARN men också om strikta regler för europeisk utomrättslig tvistlösning. Nya EU regler genomförs för närvarande som förbättrar situationen och möjliggör en europeisk tvistlösning. Det är dock långt till en väl fungerande tvistlösning för Europas konsumenter.

    Förbättra stödet till konsumenter vid tvister eftersom kunskapsunderläget vid finansiella tjänster gör det svårt att ta tvisten vidare till ARN.

    Säkerställ att EU:s nya tvistlösningssystem lever upp till konsumentens krav på effektiv och oberoende tvistlösning. En väl fungerande tvistlösning i EU är en förutsättning för att på allvar stärka konsumentens förtroende för att handla över nationsgränserna.

    Upphandling

    Vid upphandling, i synnerhet offentlig upphandling, måste viktiga konsumentkrav som miljö och tillgänglighet tillvaratas. Sveriges Konsumenter anser att betydelsen av upphandling som drivkraft för en hållbar samhällsutveckling är central och i vissa fall nödvändig för att tillse konsumenternas intressen.

    Stärk möjligheterna att ställa etiska, arbetsrättsliga samt miljö-, -, djurskydds- och hälsokrav i offentlig upphandling för till exempel skolor, sjukhus och äldreomsorg.  Underlätta för miljömärkt och ekologiskt som svar på upphandlingens kravställning. 

    Val av tjänster

    Sveriges Konsumenter kräver samma skydd och samma rättigheter för en tjänst oavsett om den tillhandahålls av en privat aktör eller om den kommer från det allmänna. Vid avreglering av en marknad är det avgörande att en omfattande analys görs utifrån konsumentintresset och att konsumentrörelsen har inflytande när reglerna utformas. Myndigheterna ska fortlöpande följa utvecklingen, få resurser till en effektiv marknadskontroll och ha en fortlöpande dialog med konsumentrörelsen.

    Alla tjänster ska vara av god kvalitet, ha hög nivå av säkerhet och pålitlighet, ha god tillgång till en rimlig kostnad, rättvis konkurrens mellan olika utförare, reella valmöjligheter mellan olika tjänster, komplett och tillförlitlig information om till exempel pris, betalningsvillkor med mera, väl utformade regler med oberoende marknadskontroll och med sanktionsmöjligheter vid överträdelser samt möjlighet till reklamation och tvistlösning.

    Sveriges Konsumenter anser att alla konsumenter ska ges en rimlig möjlighet att, utifrån sina förutsättningar, välja nödvändiga tjänster som el, tele, vård, skola och omsorg.

    Ge alla konsumenter en rimlig möjlighet att utifrån sina förutsättningar välja nödvändiga tjänster som vård, skola och omsorg. T ex genom att utarbeta lättillgängliga guider. Ge dem som inte kan eller vill välja ett högkvalitativt grundalternativ.

    Vård och omsorg

    Alla konsumenter måste få tillgång till information inom vård och omsorg så att patienten lätt kan byta till ny vårdgivare. Sveriges Konsumenter anser att det borde införas ett förbud mot strikta timreglerade system inom äldreomsorgen. Fokusera istället på modeller som på ett flexibelt och värdigt sätt tar tillvara på äldres faktiska omsorgsbehov. Det måste också bli lättare att få upprättelse och ersättning vid felaktig behandling eller bemötande i vård och omsorg.

    Långsiktiga satsningar behövs för utvecklandet av samordnade användarvänliga digitala tjänster i hälso- och sjukvården. För att leva upp till konsumenter och patienters högt ställda krav på hälso- och sjukvårdstjänster vad gäller bl a tillgänglighet, enkelhet, interoperabilitet och integritet krävs nytänkande och nysatsningar inom befintliga tjänster och för utvecklade moderna e-hälsotjänster.

    Förbättra systemen för patientinformationen så att konsumenten får tillgång till sin information inom vård och omsorg så att patienten lätt kan byta till en ny vårdgivare.

    Gör det lättare att få ersättning vid felaktig behandling eller bemötande i vård och omsorg.

    Inför en gemensam lagstiftning och ett huvudmannaskap inom äldrepolitiken.

    Inför förbud mot strikt timreglerade system inom äldreomsorg, fokusera istället på modeller som på ett flexibelt och värdigt sätt tar tillvara på äldres faktiska omsorgsbehov.

    Gör det möjligt att enkelt jämföra priser på läkemedel utanför läkemedelsförmånen. Full transparens är nödvändig och prisjämförelser för både läkare och konsumenter på läkemedel utanför förmånen.

    Vid reklamation av tandvård måste patienten även få med sig det statliga bidraget till ny utförare.

    Inför obligatoriskt krav på att tandläkare är försäkrade mot felbehandlingar.

    Inför krav om garanti på tandvårdsbehandlingar.

    Skapa en prisjämförelsetjänst för tandvård baserad på Försäkringskassans uppgifter om faktiskt debiterade priser. Tjänsten ska också innehålla bra och enkel information om hela tandvårdssystemet.

    Överskuldsättning

    Utsatta konsumenter fortsätter att hamna i skuldfällan i oacceptabelt stora tal. Med tanke på de förödande följderna av överskuldsättning, inte minst tidigt i livet, är det nu hög tid för politiska krafttag. Det är dags för riksdagen att genomföra förslaget om ny skuldsaneringslag för att underlätta för de svårast skuldsatta. Det behövs också en bortre gräns för skulder, en lag om absolut preskription för att inte överskuldsatta konsumenter ska behöva leva på existensminimum livet ut. Samhället måste agera kraftfullt och snabbt och på allvar överväga om inte snabblånen ställer till betydligt mer skada än nytta.

    Begränsa snabblånens och konsumentkrediternas skadliga verkningar genom en kombination av räntetak, kostnadstak och hårdare regler för marknadsföringen. Affärsverksamhet som utnyttjar överskuldsatta genom att förlänga lån måste stoppas.

    Inför en lag om absolut preskription för att inte överskuldsatta konsumenter ska behöva leva på existensminimum livet ur. Det behövs en bortre gräns för skulder, i enlighet med förslag i SOU 2013:78 ”Överskuldsättning i kreditsamhället?"

    Korta köerna till kommunernas budget- och skuldrådgivare. Ingen ska behöva vänta längre än fyra veckor från den första kontakten.

    Utred möjligheten till saneringslån för hushåll med betalningssvårigheter, exempelvis utifrån den modell som skapats i Finland.