Många konsumenter har på grund av snabblån (även kallat högkostnadskrediter) dragits in i en skuldspiral, på grund av de höga räntorna. Överskuldsättning är ett stort samhällsproblem. En studie visar på över 400 000 överskuldsatta i Sverige 2015, med samhällskostnader på många miljarder. Trots att Finansinspektionen 2014 fick ökad befogenhet att granska och pröva kreditbolag som säljer snabblån så ökar snabblånen i Sverige. Likaså ökar ärendena hos Kronofogden för obetalda snabblån, 2015 inkom 62 000 ärenden. En stor andel av dessa rör unga personer.

Överskuldsatta är extremt överrepresenterade vad gäller många ohälsotal såsom depression, ångest, psykisk sjukdom och hjärt- och kärlsjukdomar. Var sjätte överskuldsatt har försökt ta sitt liv. Marknadsföringen av snabblån har varit särskilt riktat in sig mot grupper med svag ekonomi och lockat med tillgång till snabba krediter utan att de totala kostnaderna har varit tydliga. Genom riktad reklam har de matats med en förskönande bild av snabblån som mer fördelaktiga och mindre riskfyllda än vad de egentligen är. Kreditprövningar har varit bristfälliga och många gånger har den effektiva krediträntan (den totala kostnaden) överstigit 1000 procent.

Det viktigaste som nu beslutats av Riksdagen är:

  • Ett räntetak och ett kostnadstak för högkostnadskrediter. Kredit- och dröjsmålsränta får inte överstiga en ränta som är 40 procent högre än referensräntan (Riksbankens ränta, som nu ligger på – 0,5 procent).
  • De totala kostnaderna för högkostnadskrediter får inte överstiga det ursprungliga kreditbeloppet. Alltså har du lånat 5000 kronor, ska du aldrig behöva betala tillbaka mer än 10 000.
  • Marknadsföringen måste vara måttfull. Det betyder att innehållet ska ge en "saklig, balanserad och vederhäftig presentation av den marknadsförda krediten". Till exempel skulle en reklam som starkt framhäver en liten månadskostnad, när lånen ska betalas över en lång tid, kunna anses inte vara måttfull.

Ränte- och kostnadstaket innebär att det finns en gräns för skuldtillväxten, vilket minskar risken för att utsatta konsumenters skulder skenar iväg okontrollerat. En effekt kan bli att kreditgivare då ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden tidigare, vilket kan göra att vissa konsumenter, som inte betalar sin skuld i tid, löper större risk att få en betalningsanmärkning. Därför tycker Sveriges Konsumenter att det också bör det bli lättare att få hjälp med skulder i ett tidigt stadium. Vi tycker ändå att ett kostnadstak är ett stort framsteg för de personer som hamnat i skuldfällor på grund av snabblån.

Sveriges Konsumenter kommer fortsatt att titta på andra tjänster med oskäliga räntor. Snabblån är en stor del av problematiken med överskuldsättning, men även kreditköp och delbetalningar med höga räntor tillhör samma problematik. Dessa riktas också mot personer med svag ekonomi och riskerar att locka in konsumenter i en situation med växande skulder som tillslut inte går att betala tillbaka. Ränte- och kostnadstak för dessa krediter borde vara lika självklart som för snabblån. Att utnyttja ekonomiskt utsatta konsumenters önskan och behov av mer pengar att röra sig med för att sätta dessa i en sämre situation ska inte kunna vara en affärsidé. Konsumtionskrediter uppmanar till mindre eftertanke och överkonsumtion på lånade pengar, vilket motverkar en hållbar utveckling både ekologiskt och ekonomiskt.