Sveriges Konsumenter har suttit med som expert i denna utredning och har fått möjlighet att yttra sig om betänkandet.

Sveriges Konsumenter välkomnar att utredningen har gjorts. Det har länge funnits stora behov att belysa det nya ”reklamlandskapet” och de nya förutsättningar det skapar för såväl konsumenter som tillsynsmyndigheter och där utvecklingen gör det nödvändigt med nya åtgärder.

Vi anser att utredningen har gjort ett mycket gott arbete i att kartlägga kanaler och metoder inom marknadsföringen och vi delar synsättet att det i huvudsak är de digitala marknadsföringskanalerna som är problematiska ur konsumentsynpunkt.

Vad gäller utredningens förslag till åtgärder instämmer Sveriges Konsumenter i huvudsak. Vi önskar att de skyndsamt omsätts i praktiken.

Vi utvecklar våra synpunkter på de olika avsnitten nedan.

7.5.6 Problemet med sökmotorer (sid 176) hade kunnat utvecklas ytterligare. Här finns stora potentiella faror för styrd information som konsumenterna inte har en möjlighet att skilja från ”objektiva” resultat. Konsumentorganisationen BEUC har i många år drivit frågan om Google, som systematiskt gynnar sina egna tjänster vid sökningar, vilket vi gärna hade sett utvecklat i problembeskrivningen.

7.5.12 Sakernas Internet kommer att bli en ökande marknadsföringskanal i framtiden, och innebär problem med både integriteten, säkerheten och dold reklam. Det är viktigt att utvecklingen på detta område följs och eventuellt blir föremål för ytterligare kartläggningar och åtgärder.

7.10 Sveriges Konsumenter tycker utredningen har gjort ett utmärkt arbete i att försöka kartlägga vart den tekniska utvecklingen bär. Vi vill också särskilt understryka de reflektioner som görs under rubriken ”Avsaknad av fristad…” där det är viktigt att vid framtida politiska bedömningar låta konsumentnyttan och rimlighet i konsumentens vardag väga mycket tungt och inte se företagens möjlighet att nå oss som den självklara utgångspunkten.

7.11 Sveriges Konsumenter instämmer i att det är de digitala marknadsföringskanalerna som är mest problematiska idag och att svårigheterna främst kretsar kring personifierad och dold reklam, liksom att det är extra problematiskt för sårbara konsumenter. Det är viktigt att poängtera att följderna av detta inte inskränker sig till att människor köper varar och tjänster de inte behöver utan det har också stora effekter på folkhälsan (till exempel genom marknadsföring via sociala medier som Youtube för så kallad skräpmat till barn). WHO har i flera rapporter och åtgärdsprogram poängterat vikten av att begränsa denna reklam. Följderna är naturligtvis också svåra när spel, alkohol, mediciner och krediter marknadsförs mot sårbara grupper.

8.3.3 samt 8.4.3 Utredningen poängterar på flera ställen vikten av utbildning och information av konsumenter, liksom också behov av ökad kännedom om riktlinjer för influencers och andra aktörer. Det är bra, där behövs mer. Men vår erfarenhet av utbildning i konsumenträtt och liknande är att företagen överlag är obenägna att avsätta tid för utbildning, även om den är kostnadsfri. Och konsumentvägledarna ute i kommunerna blir färre och färre och får mindre och mindre tid och mandat att arbeta förebyggande med utbildning. Enbart riktlinjer räcker inte heller, de måste kombineras med vägledande domstolsavgöranden och ökat ansvarstagande där initiativen och drivkraften kommer från branschen.

Vad gäller konsumenternas medvetande kan vi och andra konsumentorganisationer, reklamombudsman och annonsörer göra en del men för reellt verkande kunskapslyft behövs tid, engagemang och extra resurser. De ideella opinionsbildarna, som konsumentrörelsen, har också möjlighet att på ett annat sätt än myndigheter mobilisera inom de egna medlemsleden och dessutom också friare och tydligare utmana marknadsföringen och agera motkraft. Ska det bli någon påtaglig effekt av detta krävs det tillskjutande av särskilda och riktade medel för fleråriga projekt. Medvetande om att ”du är varan på nätet”, ”ingenting är gratis” är en megauppgift bara den, inte minst bland sårbara konsumenter. En ännu större utmaning för vanliga konsumenter är att förstå exakt hur deras persondata utnyttjas och hur nya affärsmodeller fungerar. ”Vem tjänar? Och hur?” blir allt viktigare frågor, men eftersom svaren blir allt mer komplexa behövs det pedagogiska förklaringsmodeller.

Antalet hem- och konsumentkunskapstimmar är som påpekas än så länge ytterst få (sid 250) och som utredningen är inne på bör en utvidgning övervägas. Sveriges Konsumenter har i många år ansett att en utvidgning är absolut nödvändig och för att skapa mer rättvisa och jämlika förutsättningar för alla konsumenter. Vi poängterar att denna fråga inte får tappas bort vid den fortsatta hanteringen av detta betänkande utan leder till faktiskt förändring av timfördelningen i läroplanen. 

8.5.3 Gemensam märkning av betalda inlägg skulle göra det lättare för konsumenterna. Det bör inskränka sig till ett eller två allmängiltiga begrepp, på svenska. Helst ”reklam” eller ”annons” som alla förstår. Det är skillnad mellan hur generationer tolkar och förstår, men strävan och målet måste vara att ha det enkelt och att så många som möjligt (om än inte alla) ska förstå att det är ett kommersiellt styrt budskap. I inläggen på internet bör också märkningen föregås av en hashtag (#) för att skapa större möjligheter att hitta och sortera i flödena.

8.7.2 Vi vill här lyfta fram problemet att det bara är direkta köpuppmaningar som inte är tillåtet gentemot barn. Även icke direkta köpuppmaningar kan påverka barn att köpa eller tjata på föräldrar att köpa eller uppgradera spel och appar. Till exempel symboler eller när spelet blir långsamt eller meningslöst om man inte köper till eller uppgraderar. Icke direkta köpuppmaningar kan fungera som dold reklam särskilt för barn och sårbara konsumentgrupper.

8.9 Mellanhänders ansvar anser vi vara för lite uppmärksammat i utredningen. Här kommer problemen snarare att öka än minska och vi ansluter till den uppfattning som ges i Konsumentverkets yttrande. Frågan behöver utredas ytterligare.

9.8 samt 10.4.3 Sveriges Konsumenter tillstyrker samtliga förslag om att ge Konsumentverket mer kraftfulla verktyg för att utöva tillsyn, som ”mystery shopping”, möjlighet att begära ut uppgifter vid vite direkt, möjligheter att begära ut uppgifter från t ex plattformar, undanröjande av nödvändiga sekretesshinder, möjlighet att bevilja KO-biträde i patent- och marknadsdomstolen, möjlighet till kvarstad. Dessutom anser vi att anslagen för tillsyn från Konsumentverkets sida bör öka, så att vi kommer upp mer jämbördes med de EU-länder som ligger långt före Sverige. Utöver dessa förslag bör Konsumentverket som föreslås i 9.8.7 hålla sig väl underrättade om utvecklingen av digitaliserade, automatiska tillsynsverktyg, d v s robotar som söker igenom nätet och vid behov föreslå att sådana kan tillämpas. Det är viktigt att Konsumentverket hela tiden omprövar sina vägar att effektivt utöva tillsyn i det nya ”reklamlandskapet” i en strävan att försöka hålla jämna steg med dem som använder dold reklam eller på andra sätt bryter mot regler och lagar.

Vad gäller sanktioner anser vi att det är mycket viktigt att dessa är avskräckande. Idag är det för billigt och riskfritt att lura konsumenterna. Marknadsstörningsavgiftens storlek bör ökas, och ansluter oss här till Konsumentverkets argumentation, liksom att införa en möjlighet att belägga en fysisk person med näringsförbud vid systematiska och grova överträdelser av marknadsföringslagen. 

Stockholm dag som ovan

Jan Bertoft
Generalsekreterare