Djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll

Yttrande över frågor från utredaren angående utredningen (Jo 2009:02) översyn av djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll.

Utredaren har skickat ett antal frågor med anledningen av utredningen till myndigheter, branscher och intresseorganisationer. Sveriges Konsumenter har beretts möjlighet att besvara utredarens frågor. 

Fråga 1: Vad är enligt er åsikt de största problemen i nuvarande djurskyddslagstiftning?

Sveriges Konsumenter bedömer att värderingarna från djurskyddslagen 1988:534 har starkt stöd hos medvetna svenska konsumenter och därför bör vara grundprinciperna i lagstiftningen även i fortsättningen. Men det kan finnas goda skäl för att införa ny kunskap och beprövad erfarenhet i regelverket och göra en total översyn.

Fråga 2a: Vad finns det för problem/motsättningar mellan direktivens krav på modernisering och förenkling å ena sidan och å andra sidan kraven på minst samma nivå, förebyggande arbete, utgå från behoven etc och vad finns det enligt er för möjliga lösningar?

Sveriges Konsumenter stöder den grundläggande ambitionen att lagstiftningen i första hand ska syfta till att förebygga djurskyddsproblem. Det är viktigt att med hjälp av kunskap och erfarenhet ha en lagstiftning som främjar att stallar och andra djurmiljöer utformas så att djurhälso – och djurskyddsproblem minimeras. Ökad inriktning mot flexibilitet och målstyrning skulle kunna ge större utrymme för nya djurvänliga lösningar. En sådan utveckling bör stimuleras, men ändå säkerställa en god basnivå avseende djurens välfärd.

Fråga 2b: Hur skulle det i praktiken fungera om detaljeringsgraden minskades i djurskyddslagstiftningen? Vilka konsekvenser kan förväntas? Vad finns det för lösningar till de eventuella nackdelar som en sådan förändring kan medföra?

Svensk djurskyddslagstiftning måste anpassas till EU:s djurskyddsförordningar/direktiv och Europarådets konventioner. Dessa bygger på principen att djurskyddsproblem ska förebyggas genom kriterier på djurens miljö och skötsel. I grunden ligger en gemensam kunskapsbas d v s forskning och beprövad erfarenhet kring djur som hålls i fångenskap. EU:s myndighet EFSA gör utvärderingar av djurvälfärdsrisker inom respektive husdjurshållning. Det innebär att det blir svårt för Sverige att avvika från gällande principer för EU:s lagstiftning och Europarådets konventioner.

En minskad detaljeringsgrad i svensk djurskyddslagstiftning och en harmonisering till EU:s miniminivå skulle kraftigt försämra svenskt djurskydd. Detta ifrågasätts av Sveriges Konsumenter och dess medlemsorganisationer. Det är inte rimligt att konsumenter och marknad ska ta ett kraftigt ökat ansvar för att främja ett acceptabelt djurskydd för alla livsmedelsproducerande djur i Sverige. Att hänvisa till konsumentmakten, att konsumenten i butiken ska välja mellan köttprodukter från djur som mår bra och djur som mår dåligt är orimligt. De flesta konsumenter förväntar sig att samhället fastställer en rimlig basnivå för hur djuren ska skötas. Och att samhället tillhandahåller en fungerande kontroll av att reglerna efterlevs.

En fungerande ursprungsmärkning för alla animalieprodukter skulle ge svenska konsumenter en möjlighet att göra medvetna val.

Minskar samhällelig reglering skulle sannolikt frivilliga tredjepartscertifierade kvalitetssäkringssystem öka. Handel och industri skulle kunna också utveckla egna standarder med djuromsorgskrav, första- och andrapartscertifierade. För konsumenterna skulle detta i och för sig innebära ökad valfrihet av produkter, men det finns också stora risker för att mängden av nya märkningar, utfästelser och ”certifieringar” både förvirrar och vilseleder.

Dessutom skulle prisskillnaderna öka på marknaden, vilket skulle innebära att konsumenternas intresse och betalningsvilja i ökad omfattning skulle styra djurvälfärden för svenska djur. Konsumenter med låg betalningsförmåga kan få begränsad möjlighet att välja en acceptabel djurskyddsnivå.

 

Sveriges Konsumenter avstår från att besvara övriga frågor


Jan Bertoft
generalsekreterare