Nej. Grunden till vår konsumentpolitik är fortfarande aktuell i vårt konsumentprogram från 2006 ”Hej konsument!”.
Ja. Redan i tidig ålder bör eleverna lära sig vilka val man som konsument kan göra för att påverka utbudet. Vi vill införa konsumentkunskap som en del av undervisningen i grundskolan. Ämnet bör ta upp frågor som bl.a. rör privatekonomi och miljömärkning av varor/tjänster.
Ökad handel med både varor och tjänster ställer krav på en samordning av internationella miljömärkningar. Vi arbetar för att Sverige inom EU ställer krav på att miljömärkningen harmoniseras inom EU för att un¬derlätta konsumenternas miljöval. Att varor miljömärks är en förutsättning för att konsumenterna ska bli delaktiga i hållbarhetsarbetet.
Ja. Idag är många offentliga tjänster undantagna från konsumentskyddet vilket medför att människor som vill framföra synpunkter till offentliga serviceorgan befinner sig i underläge. För att stärka konsumenternas ställning bör samtliga varor och tjänster avsedda för konsumenter omfattas av konsumentskyddet. Detta oavsett vem som producerar dem.
Nej. Många livsmedelsföretagare vittnar idag om brister och variationer i de livsmedelskontroller som genomförs. Detta skapar osäkerhet och förvirring för sektorn. Vi ser lösningen i att livsmedelskontrollanternas utbildningsnivå höjs. Kontrollerna måste också bli mer likvärdiga så att rättssäkerheten för företagen inte påverkas av i vilken kommun man verkar. I vilken utsträckning staten eller kommunen ska har ansvaret ska bestämmas utifrån en riskbaserad kontroll. Redan idag utförs kontrollen av en rad olika myndigheter på lokal, regional och central nivå beroende på variationen hos kommunerna.
Det kan innebära problem om bankerna missbrukar sitt kunskapsövertag. Efterfrågan på oberoende information finns och är nödvändig som motvikt till kommersiella aktörer. Inom ramen för hur kommunerna sköter sin konsumentvägledning bör finansiell rådgivning ingå. Det är också effektivt att ge sig direkt på källan till problemet. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter reglerar ex. hur företag ska göra när de ger råd om hur konsumenten placerar sina pengar.
Ja. Långvarig överskuldsättning skapar sociala problem och utanförskap, vilket i sin tur leder till kostnader för samhället. Därför är det angeläget att lagstiftningen har den samhällsekonomiskt mest effektiva utformningen.
Ett mycket rimligt krav. Förlängda kötider förvärrar oftast situationen för den enskilde då det kan hända mycket på kort tid. Det bör ligga i kommunernas egetintresse att hitta former för att kunna prioritera den första kontakten.
Det finns inget som tyder på att konsumenten skulle bli mer gynnad på en reglerad marknad. I alla branscher där endast en försäljare av en vara eller tjänst förekommer blir konsumenten lidande i form av sämre service och högre priser. Detsamma gäller när en marknad domineras av ett fåtal aktörer som kan göra upp sinsemellan för att hålla priserna uppe. Genom en kraftfull konkurrenslagstiftning som skapar förutsättningar för en sund konkurrens är ett villkor för att konsumenterna ska kunna göra verkliga val som gör skillnad.
Kunniga konsumenter är en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi.Konsumentens trygghet och makt baseras främst på möjligheten att göra aktiva val där kunskap och tydlig information är a och o. Professionell konsumentvägledning är upp till varje kommun att frivilligt tillhandahålla. Vi ser positivt på att kommuner samarbetar om konsumentvägledning vilket har lett till att fler kommuner kan erbjuda sina invånare konsumentvägledning. Utöver den kommunala konsumentverksamheten har olika självständiga rådgivningsbyråer inrättats på nationell nivå där staten deltar som en av huvudmännen. Rätten till konsumentvägledning bör inte lagregleras då detta blir ytterligare en inskränkning i det lokala självstyret.
Blåslampan