När du har tröttnat

Att vi köper så himla mycket kläder leder till stora problem för miljön både när de tillverkas, när vi använder dem och när vi tröttnat. I Sverige köper vi ungefär 13 kilo textil per person och år, samtidigt som vi slänger ungefär åtta kilo i soptunnan. Av de åtta kilona är 60 procent helt och rent och behöver alltså inte alls slängas. Detta är ett stort slöseri med resurser.

Men det finns annat vi kan göra när vi tröttnat på ett plagg. Ett sätt att tänka kring det här med vad vi ska göra av plaggen är som att vi står överst i en trappa, en avfallstrappa, och där ska vi stå kvar så länge som möjligt. 

Avfallstrappan, eller avfallshierarkin, är ett direktiv från EU som styr hur vårt avfall ska tas om hand. Hierarkin har fem nivåer och målet är att vi ska hålla oss så högt upp på trappan som det bara går och slänga så lite som möjligt för att istället återanvända det vi redan har. Det viktigaste är att vi ser till att kläderna får ett så långt liv som möjligt innan de kasseras och det finns mycket vi kan göra!

Avfallstrappan

Förebygga

Det viktigaste av allt är att skapa så lite avfall som möjligt. Det gör vi genom att producera på ett resurssnålt sätt och konsumera så lite kläder som möjligt. När du står inför att köpa något nytt kan du tänka: Behöver jag den här tröjan? Kommer jag kunna använda den länge? Måste jag äga den eller kan jag låna eller hyra den istället? Kanske kan jag byta till mig en tröja från någon annan mot något som jag inte använder längre?

Återanvända

Det är lätt att blanda ihop begreppen återanvända och återvinna. Återanvända gör vi högre upp i avfallshierarkin när till exempel en t-shirt används flera gånger och fyller samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Ungefär en femtedel av alla kläder vi importerar samlas in för återanvändning. 

Det händer ganska ofta att vi tröttnar på kläder som skulle kunna användas mer. För att ge dem ett längre liv kan du lämna dem till second hand, göra om till något annat eller sälja dem på loppis eller internet. Ett annat bra sätt att aktivera sin garderob är att delta i eller själv ordna ett klädbyte. 

Materialåtervinna

Återvinning blir aktuellt först när t-shirten inte kan användas längre. Då kan den komma till nytta genom att till exempel bli isolering eller stoppning. Idag har vi inget fungerande system för att återvinna insamlad textil till nya kläder i stor skala, därför är det en försvinnande liten del av den textil som samlas in i Sverige som återvinns på det sättet. Ofta är problemet att textilfibrerna är för slitna och att kvaliteten blir för dålig, det gäller bland annat bomull. PET-flaskor är ett exempel på något som faktiskt går att återvinna till tyg. Zlatans gamla lag Paris Saint-Germain har till exempel matchkläder som är gjorda i polyester av återvunna plastflaskor. 

Men det forskas mycket på området och förhoppningsvis kommer det snart vara lika självklart att återvinna kläder som att återvinna plast, papper och glas. Svenska forskare försöker till exempel utveckla en automatisk sortering som ska sortera kläderna beroende på material. Detta skulle kunna möjliggöra återvinning i större skala, särskilt om materialvalet redan vid tillverkningen görs med återvinningen i åtanke. 

Energiåtervinna

Är det som händer när vi slänger kläder i soporna. De bränns helt enkelt upp och energiåtervinns. Det betyder att de till exempel blir till värme i hus.

Deponera

Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi) eller helt enkelt gräva ned det i jorden. Det här kan vi som konsumenter oftast inte påverka, men här hamnar till exempel oljeindränkta tygtrasor från sjöfarten och annat som inte kan brännas. Deponering är den sista lösningen och det sämsta alternativet. I Sverige görs det bara när inga andra alternativ är möjliga. När textil deponeras kan kemikalier och andra skadliga ämnen läcka ut i marken och det finns risk att dessa når grundvattnet och därmed dricksvattnet.