My: "Min heliga plats var skogen"

Jag är medveten och engagerad kring det mesta som rör miljö och etik. Globala miljöfrågor började intressera mig när jag var femton år gammal och jag uttryckte min frustration via bloggar och hätska diskussioner på olika forum. Jag blev vegetarian och emellanåt åt jag endast vegankost för att visa andra hur man som individ kan minska sitt ekologiska fotavtryck. Jag drömde om att förändra världen och insåg att mitt starkaste vapen var min kunskap. Ändå hade jag ett undantag, ett område som jag nästan helt såg förbi, nämligen shopping. Att handla kläder och accessoarer var på något vis mitt sätt att fortfarande vara en i gänget och leva i nuet. Att shoppa var mitt undantag.

Mitt namn är My Björk och redan som liten tösabit (skånskt ord för flicka) såg jag naturen som något skört och vackert. Min heliga plats var skogen och när jag bjöd med kompisar till min koja fick de inte kasta skräp eller spotta ut tuggummi på marken. Jag förklarade för dem att fåglar kunde tro tuggummit var en mask, äta det och kvävas till döds. Skräp i naturen var länge en stor fiende och jag glömmer aldrig när min skola hade en "skräp-plockar-dag". Jag älskade den dagen! Varje skola i landet tävlade mot varandra om vilka som kunde plocka mest skräp i sin hemkommun. Jag drog med mig en kompis långt ut i träskmarken i skogen där vi hittade konservburkar, godispapper och annat plastskräp.

Sedan, på högstadiet, blev maten på tallriken istället det nya uppvaknandet. Var det verkligen bra för miljön och etiskt försvarbart att äta kött och dricka kalvarnas mjölk? Jag låg uppe många nätter och läste rapporter, såg hemska klipp på Youtube och sökte mig till forum med likasinnade. Jag började röra mig mot veganhållet och gillade att jag var mer upplyst om saker och ting än vad många av mina jämnåriga var. Att vinna diskussioner var enkelt, särskilt när mina klasskamrater endast kom med kommentaren att "kött är gott". När jag blev äldre, på gymnasiet, startade jag en miljöblogg som handlade om att ta reda på fakta om sådant jag var nyfiken på. Jag skrev om vad Svanen-märkning innebär, hur bomull odlas och vad golfströmmen har för betydelse för våra världshav. Jag minns att jag hade en gedigen läsarskara som gillade att jag samlade ihop snabb och enkel fakta om sådant som annars är tråkigt och tar lång tid att ta reda på. 

Trots att jag under mina tonår kände mig relativt upplyst om saker och ting var det en del av mitt liv som jag hade svårt att förändra; shopping. Jag var, trots mina åsikter, en helt normal tonårstjej som ville ha bekräftelse och må bra med sin kropp. Det enklaste sättet var att klä sig rätt. Smink var jag aldrig intresserad av, men kläder och accessoarer var min grej. Jag sparade alla mina pengar till att kunna köpa det nyaste och ibland även dyraste. Mitt favoritmärke var Tiger of Sweden men även kläder på H&M och Vero Moda lockade mig. Det var inte enkelt att hålla sig borta från affärerna då min gymnasieskola låg väldigt nära stan. På rasterna gick jag och mina kompisar jämt och shoppade. På helgerna åkte vi till Malmö och shoppade ännu mer. 

Nu när jag är ett par år äldre (23 år) har jag börjat bli mer medveten om mina shoppingvanor. Ändå är det svårt att shoppa med gott samvete. Jag älskar second hand och vintage, i Malmö där jag bodde i fler år är utbudet jättebra. Värre blir det i mindre städer att hitta bra butiker med hållbart utbud. Jag tror det beror på att hållbarhetstrenden som finns inom exempelvis matproduktion inte har spridit sig till klädmarknaden. För mat har det blivit populärt att gå tillbaka till det naturliga och rena. Medvetna konsumenter efterfrågar ekologiskt och gärna Fair trade. En matprodukt idag är ingenting utan sina märkningar och jag tycker det är en positiv trend när miljö och etik väger tyngre än lågt pris. Dock är det inte en trend som smittat av sig på klädmarknaden i samma utsträckning som mat. Det GÅR att hitta kläder som är gjorda av ekologisk bomull och som producerats under bra förhållanden. Däremot är sådana klädesplagg sällsynta i kommersiella affärer. För att shoppa med gott samvete måste en konsument på egen hand söka upp affärer med sådant utbud, alternativt kan en konsument handla på second hand. Dock när det gäller nyproduktion av kläder lyser miljö- och etikmärkningarna med sin frånvaro. 

Som utbildad miljövetare inriktat mot samhällsvetenskap vill jag ta tillfället i akt att genom mina blogginlägg rikta mig mot miljöattityder. Hur styr våra attityder våra shoppingvanor? Varför gillar vi det snabba modet? Kan moderna konsumenter ändra sina beteenden och vanor gällande shopping? Det är svåra frågor som inte har något enkelt svar, men genom att prata om vilka attityder som finns i samhället gällande hållbart mode kanske vi kan komma en bit på vägen. För innan ett beteende kan förändras måste man gräva djupare i människors attityder till problemet och attityd till att förändra sitt beteende. Hur kan jag veta att det är så? I dagsläget jobbar jag som miljöansvarig på ett företag som vill bli bättre med sitt miljöarbete. Jag kan ge företaget alla verktyg för att förändra sitt beteende, men det kommer ändå aldrig funka förrän de förändrar sin attityd gentemot miljöarbete. Om en person inte ser någon som helst mening med att sopsortera eller handla ekologiskt, kommer den personen antagligen inte ändra sitt beteende och sina vanor.