Emelie blir en bättre person av pyssel

Hej hopp!

Jag heter Emelie, är 26 år och bor i Malmö. I veckorna jobbar jag som bibliotekarie på ett folkbibliotek och som projektassistent på universitetet i Lund. Att sy, sticka, klippa, klistra, vika och så vidare är förmodligen mitt livs största passion.

Jag har också en stor förkärlek till kläder. Eftersom de är så frekvent återkommande i ens liv (håller en varm, sval, skyddar mot sol etc.) och finns i mängder kan de vara tacksamma att hantverka med. Jag gillar att låta nya och gamla material mötas, det blir en utmaning, något jag måste lösa. I mitt pysselskåp trängs därför mängder av sparade små ting, tygbitar, knappar, de där sidenbanden som sitter i koftor och tröjor, en pärla jag hittade i fickan en dag och en massa anant. De KAN komma till användning. Och de gör ofta det, till sist.

Min kreativitet är liksom mitt pysselskåp en mycket bred och spretig historia. Detta trots att min personliga smak och stil är en ganska återhållsam sådan. Den enda egentliga gemensamma nämnaren är att det rör sig om projekt i ganska liten skala, som inte kräver större apparater än symaskiner. Eller en dator.

När så kreativiteten slår till beter den sig ofta på ett av två följande sätt: Antingen vill jag göra något NU exakt den här sekunden och rafsar till mig det första jag hittar i pysselskåpet. Eller, så hittar jag en teknik jag vill prova men orkar inte alltid riktigt fundera ut hur jag ska implementera det i något jag själv eller någon annan kan använda. Båda dessa genererar en hel del projekt som visserligen hjälpt det tryckande kreativa behovet, men egentligen inte hjälper någon annan.

Jag är även lite otåligt lagd och besvärar mig sällan med att läsa igenom en beskrivning till 100 procent. Detta har visat sig primärt resultera i två saker: 

Att själv försöka knäcka koden till en ny teknik gör att jag har lärt mig flera olika sätt att nå målet. Kreativiteten växer således…

…men detta gör också att målet kan landa en bit ifrån vad jag egentligen tänkte.

Men poängen är liksom inte alltid att det ska bli perfekt. Det blir sällan det när jag hantverkar. Ibland vet jag i och för sig knappt vad poängen är, men sällan handlar det om perfektion och oftare handlar det om att få utlopp för något som verkade spännande. Det gör mig till en mer tillfreds person. 

Återbruk är alltså mitt huvudsakliga fokus när jag hantverkar. Jag hoppas här kunna dela med mig av några av de tankar, idéer och projekt jag tar mig för och att de kanske ska kunna inspirera någon på vägen!