Verksamhetsplan 2012

 

Sveriges Konsumenters verksamhet 2012

                     

 

1. Bakgrund

1.1 Våra uppgifter

Sveriges Konsumenter har till uppgift att:

  •  slå vakt om konsumenternas intressen vad gäller såväl offentligt som privat producerade varor och tjänster
  • verka för att människor ges ökad möjlighet att använda sin konsumentmakt
  • verka för varors och tjänsters tillgänglighet för alla
  • främja ekologiskt, ekonomiskt, socialt och etiskt hållbar utveckling
  • i samarbete med medlemsorganisationerna företräda Sveriges konsumenter i det europeiska och internationella samarbetet inom konsumentområdet och
  • stimulera konsumenter att gemensamt och enskilt använda sin konsumentmakt.


Sveriges Konsumenter är en paraplyorganisation, vars ändamål är att samla medlemsorganisationer och enskilda medlemmar för att stärka Sveriges konsumenters makt nationellt, inom EU och i övrigt internationellt. Det gör vi genom att representera konsumenterna i olika sammanhang, påverka beslutsfattare, sprida kunskap och väcka debatt i frågor som rör konsumenterna i deras dagliga liv.

Påverkansarbetet är en långsiktig process som kräver uthållighet, tydlig strategi samt kompetens. För att vara så effektiva som möjligt är vi representerade på högsta nivå i utvalda organ: BEUC:s styrelse, ESK, ECCG och ANEC:s styrelse till exempel. Men vi engagerar oss också i en lång rad andra organisationer, arbetsgrupper och nätverk (listning av dessa finns bland annat i 2010 års verksamhetsberättelse). I många sammanhang är vi ”den samlade svenska konsumentrösten”. Här ingår att driva grundläggande konsumentkrav utifrån hållbarhet, tillgänglighet, säkerhet, integritet med mera. Centralt är att tala för alla konsumenter, inte minst grupper som på något sätt är utsatta, i utanförskap.
 
Sveriges Konsumenter är en ideell, demokratiskt förankrad organisation, som också har två andra delar:
Den publicistiska delen som med tidningen och webbplatsen Råd & Rön sprider viktig information, oberoende testresultat och handfasta råd till konsumenter i hela landet.
Den rådgivande delen, som bistår konsumenter som har problem, men också utbildar företag i konsumenträtt.

De två senare ligger i separata, helägda aktiebolag – Råd & Rön AB och KonsumentCentrum AB – för att hålla ekonomierna åtskilda. De båda bolagen kommer under 2011 att fusioneras till ett aktiebolag.

Sveriges Konsumenters intressepolitiska arbete utgår från grundläggande demokratiska och medborgerliga rättigheter för alla. Allt arbete ska präglas av ett globalt, solidariskt, jämställt och icke-diskriminerande perspektiv.

Sveriges Konsumenters verksamhet bygger på konsumentens vardag – idag och i framtiden. Vi har flera kanaler för konsumentfrågor och vad som händer på marknaden:

  1. Våra 26 medlemsorganisationer – via styrelsen, regelbundna representantskapsmöten, arbetsgrupper, remissarbeten samt ad hoc-möten.
  2. Våra nordiska, europeiska och internationella samarbetsparter, inte minst inom europeiska ”paraplyet” BEUC.
  3. Råd & Röns 80 000 prenumeranter och övriga läsare som hör av sig via telefon, e-post och brev.
  4. Konsumentvägledarnas cirka 9 000 årliga kontakter med allmänheten via telefon och e-post samt den information som finns i Konsumentverkets intranät Portalen.
  5. Enskilda konsumenters interaktion på webb, facebook och blogg samt personliga möten och telefonsamtal.

Allt fler av besluten som berör konsumenterna tas på EU-nivå och i övrigt av internationella organ. EU har antagit en strategi för konsumentpolitiken 2007-2013. Bland annat finns det mål om att konsumenterna ska erbjudas säkra produkter, lägre priser, större mångfald och större tillgänglighet. Dessutom betonas vikten av att stärka konsumentorganisationerna. Ett arbete pågår med EUs nästa konsumentstrategi samt även en konsumentagenda som kommissionen förväntas presentera under 2012.

Sveriges Konsumenters handlingsplan 2007 - 2012 går in på sitt sista år. Visionen är medvetna konsumenter som kan dra nytta av globaliseringens fördelar, konsumenter som agerar för såväl hållbar utveckling som etisk konsumtion och produktion. De flesta av målen i den är uppfyllda. I många fall är också ett arbete igångsatt, bland annat med ökad medlemssamverkan och en konsumentpanel. Här har Sveriges Konsumenter genomfört en organisationsförändring med en arbetande ordförande som ska öka samverkan med befintliga medlemsorganisationer och arbeta strategiskt och praktiskt med rekryteringen av nya organisationer. 

En ny handlingsplan ska börja gälla från 2013. Arbetet med den kommer huvudsakligen att utföras under 2012.

 

1.2 Utmaningar 2012 och därefter

  
Konsumenterna möter idag stora förändringar, som innebär nya möjligheter men också svårigheter. Det gäller på såväl kort som lång sikt. Några exempel:

  • Hållbar konsumtion kommer allt mer i fokus, vilket lägger ett stort ansvar såväl på den enskilde konsumenten som på representationen av konsumenternas intressen. Konsumenternas roll förändras från medborgare till konsumenter, inte minst vad gäller offentliga tjänster. Privatiseringar och konkurrensutsättning av delar av marknaden gör att valen blir fler.
  • Finansiella tjänster blir allt mer komplexa, formerna för krediter förändras.
  • Reklam och annan kommersiell påverkan använder nya kanaler och blir allt svårare att skilja från redaktionellt innehåll.
  • Integritet och säkerhet hotas via tjänster på nätet som forum och grupper samt otillfredsställande tekniska och juridiska lösningar i den digitala världen. De allt fler avtalsvillkor vi tvingas godkänna, inte minst på nätet, innebär att det rättsliga skyddet riskerar att urholkas.

 

2012 innebär en lång rad händelser och tendenser som berör oss som konsumentorganisation. Här är några:

  • EU:s nya konsumentpolitiska strategi fortsätter att diskuteras, för att träda i kraft 2014. Detta sker parallellt med EU:s tillväxtstrategi Europe 2020, där det är viktigt att konsumenten/efterfrågesidan på den inre marknaden får en betydligt större tyngd.
  • EU-kommissionen utarbetar en konsumentagenda som förväntas presenteras av kommissionärerna Reding och Dalli under 2012, som ska stärka konsumenten på den inre marknaden och komplettera EUs inremarknadsstrategi.
  • FN:s klimatkonferens i Rio 2012 är en uppföljning av Köpenhamnsmötet som kommer att sätta frågorna på dagordningen. Consumers International kommer att vara där, vilket ger oss möjligheter att delta i samordnade aktioner.
  • Konsumenträttsdirektivet och Livsmedelsförordningen (två centrala regelverk inom EU som formats de senaste åren) har troligen slutgiltigt beslutats och ska nu implementeras och införlivas.
  • En ny kontraktslagstiftning kommer att arbetas fram inom EU.
  • Tvistlösning (ADR på engelska) kommer att vara en allt hetare EU-fråga.
  • Revidering av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, fortsätter. Den ska vara klar 2013.
  • Tjänstedirektivet är implementerat, men kan börja få större genomslag med mer tjänstehandel över gränserna.
  • En digital agenda arbetas fram i Sverige i år och under 2012 kommer initiativ under agendan att initieras. Mot bakgrund av regeringens tydlighet att integrera det civila samhället bör det finnas särskilda möjligheter att initiera projekt och mer långsiktig verksamhet som en del av eller i linje med ambitionerna i Sveriges Digitala agenda. EUs digitala agenda har fått en särskild betydelse då den är en av hörnstenarna i EUs tillväxtstrategi, Europe 2020.
  • Antibiotikaresistens har blivit en stor fråga, med anledning av larmrapporter både på djur- och humansidan. Sveriges Konsumenter har deltagit i offentliga seminarier och hearingar och ordnat ett eget kunskapsseminarium i januari 2011.
  • Offentlig upphandling av livsmedel. Tre miljoner måltider serveras varje dag i skola, vård och omsorg (inklusive frukostar, mellanmål och middagar). Detta är också en konsumentfråga eftersom brukarna saknar röst. Sveriges Konsumenter har drivit projektet ”Den goda maten” och ordnat interna och externa seminarier i Almedalen.
  • Kemikalier, nanoteknik, GMO blir allt större frågor som kräver bevakning, debatt och hävdandet av försiktighetsprincipen.
  • Apoteken håller på att bli en stor fråga, nu när de första åren gått och det blir tydligare att förändringen inte levererat fullt ut i termer av konsumentnytta.

 

Standardiseringen blir allt viktigare för att driva konsumentkrav. EU:s standardiseringsstrategi ska implementeras, Sveriges Standardiseringsråd, SSR, organiseras om vilket innebär att konsumentfrågorna kräver bevakning och utvecklingsarbete. Dessutom har Standarden för Socialt ansvarstagande, ISO 26 000, trätt i kraft och nu återstår arbetet att se till att den får genomslag.

Konsumentpolitiken utreds. ”Framtidens stöd till konsumenter” läggs fram 31 mars. Sveriges Konsumenter deltar som expert. Vilka följder detta får för konsumenterna och organisationen är oklart, men insatser kommer att behövas för att resultatet ska bli så bra som möjligt för konsumenter i Sverige.

Denna verksamhetsplan innehåller en lång rad planerade aktiviteter, styrda av såväl externa som interna faktorer. Eftersom konsumentområdet är rörligt och nya faktorer och oväntade händelser i omvärlden kan kräva insatser från Sveriges Konsumenter är det viktigt att i planen behålla flexibilitet och möjligheter till omprioriteringar och ”brandkårsutryckningar”.

En utmaning för konsumentrörelsen är också att engagera sig i nya områden, där det saknas en stark, legitim och demokratiskt förankrad konsumentröst. Många konsumentorganisationer i Europa arbetar sedan länge med energi – ett stort område som omfattar el, gas och fjärrvärme. Staten satsar enorma medel för energibesparing och styrning mot mer miljöanpassade energislag. Det berör alla konsumenter och debatten i många år har gällt allt från bristande konkurrens till praktiska problem som svårbegripliga räkningar till möjligheten att göra hållbara val. Här finns ett stort behov av en konsumentröst. Om vi väljer att engagera oss på detta område behövs medel från nya finansieringskällor, vilket för närvarande utreds.

En fri marknad med ökad konkurrens, fler valmöjligheter och öppna gränser för varor och tjänster kräver att konsumenterna är starka, medvetna och välinformerade. Här bidrar Sveriges Konsumenter tillsammans med sina medlemsorganisationer för ökad konsumentmakt, men har dessutom en stark ambition att använda internet för ökad kunskapsspridning och engagemang bland enskilda konsumenter. Här finns en enorm potential för att skapa ökad konsumentmakt genom informationsutbyte och nätverksuppbyggnad. Möjligheterna ligger i sociala nätverk, bloggar, recensioner av varor och tjänster och teknisk utveckling som att internet finns i mobilen.

1.3 Jubileums- och manifestationsår

2012 sker två stora jubileer – Sveriges Konsumenter fyller 20 år och BEUC fyller 50 år. Dessutom är 2012 ett jubileumsår för de åtta grundläggande konsumenträttigheterna. Det finns alltså stora möjligheter att använda 2012 för att manifestera och stärka konsumentpolitiken och driva grundläggande konsumentkrav. Grundtanken hos Sveriges Konsumenter och BEUC är de samma – att utnyttja tillfället och använda uppmärksamheten som en hävstång för just detta.

 

Sveriges Konsumenters 20-årsjubileum

Under 2012 har även de internationella konsumenträttigheterna 50-årsjubileum.

Dessa grundläggande rättigheter enligt FN är rätten till:

  1. Grundläggande behov
  2. Säkerhet
  3. Information
  4. Valfrihet
  5. Att bli hörd
  6. Gottgörelse
  7. Utbildning
  8. Hälsosam och hållbar miljö

Kännedomen om dessa är förmodligen låg. För att öka kännedomen planeras fyra aktiviteter kring fyra rättigheter på våren och fyra på hösten. Dessa aktiviteter kopplas till jubileet bland annat genom egen logotyp och kan utgå från undersökning, kampanj, seminarium, pressmeddelande, vykort och samarbete med medlemsorganisationerna. I aktiviteterna förs också fram bakgrundsinformation och krav kopplade till respektive rättighet.

Sveriges Konsumenter har också fått värdskapet för BEUC:s generalförsamling i november 2012. Detta blir en tvådagars konferens i Stockholm med gäster från hela Europa. Den första dagen ägnas helt åt de åtta konsumenträttigheterna med tydlig koppling till aktuella, rättsliga EU-frågor. Frågor är: Vad har uppnåtts hittills och vilka är utmaningarna inför framtiden. Medverkande är företrädare för regeringen, myndigheter, näringsliv och konsumentrörelsen.

Den andra dagen är BEUC:s ordinarie generalförsamling med diskussioner och föreläsningar kring aktuella teman, erfarenhetsutbyte mellan de 44 medlemsorganisationerna och val till styrelse m m.

Konferensen kopplas både till Sveriges Konsumenters 20–årsjubileum och BEUC:s 50-årsjubileum.

Under året tas även en jubileumsskrift fram med historik, vunna segrar, påverkan inom EU, minnen och politiska framgångar. Här samlas även de krav utifrån konsumenträttigheterna som framställts under året. I samband med middagen under Konsumentpriset 2012 i november blir det en middag och ceremoni för jubileumsåret.

Under jubileumsåret planeras en rapport om konsumentrörelsens arbete och framtid. Utgångspunkten är frågan ”Har konsumentmakten ökat?” och den ska skrivas ur ett folkrörelseperspektiv. Rapporten skulle kunna lanseras i samband med en jubileumsmanifestation men kan möjligen också bli en återkommande publikation från Sveriges Konsumenter.

BEUC:s 50-årsjubileum pågår alltså parallellt och där är en av huvudaktiviteterna en rapport om läget för konsumenterna i EU och utmaningarna framöver. Denna tunga ”state of the union-rapport” ska vara klar i maj till generalförsamlingen och då överlämnas till kommissionens ordförande Barosso i Bryssel. Sveriges Konsumenter gör samtidigt ett nationellt utspel kopplat till denna rapport.

 

2. Medlemmar

 

2.1 Medlemsorganisationer

Antalet medlemsorganisationer i Sveriges Konsumenter är idag 26. Här ingår lokala och regionala konsumentorganisationer, fackliga organisationer, kvinno-, invandrar-, pensionärs-, ungdoms- handikapp och miljöorganisationer. Nedan redovisas samtliga medlemmar:

  • ABF
  • Biodynamiska föreningen
  • Djurskyddet Sverige
  • Fritidsodlingens Riksorganisation
  • Aktiva Konsumenter i Halmstad
  • Föreningen Medvetna matval
  • Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
  • KILEN – Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa
  • Konsumentföreningen Väst
  • Konsumentgillenas Samrådsorgan
  • KonsumentGruppen i Nyköping
  • Konsumenter i Östersunds kommun
  • Konsumentvägledarnas Förening
  • LO
  • Medveten Konsumtion
  • PRO
  • Resenärsforum
  • Riksförbundet Goodgame
  • Riksförbundet Hem och Samhälle
  • Riksförbundet Hem och Skola
  • Svenska Kommunalpensionärers förbund
  • SIOS – Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige
  • Sveriges Pensionärsförbund
  • Unga Örnar
  • Reumatikerförbundet
  • Vi Konsumenter

 

2.2 Medlemsnytta för organisationerna

Sedan bildandet av organisationen 1992 har sammansättningen av medlemsorganisationer ändrats betydligt, styrelsen har kontinuerligt diskuterat ett mer aktivt förhållningsätt och behovet av att forma en strategi kring den framtida medlemsstrukturen.

Som ett resultat av en av styrelsen tillsatt organisationsutredning fick organisationen 2011 sin första arbetande och arvoderade ordförande. Ett av uppdragen är att fördjupa dialog och samverkan med medlemsorganisationerna. Som startpunkt för detta genomförs en organisationsoffensiv under hösten 2011 och våren 2012, där första steget är en inventering av organisationerna kring motiv för medlemskap samt värdet och nyttan av medlemskapet. Arbetet tar sin utgångspunkt i varje organisation unika behov och önskningar med syftet att bygga en plattform för utveckling av en enkel och flexibel form för inflytande och samverkan.

Sveriges Konsumenters ambition är att bättre kunna möta behov hos organisationerna, men också att ta tillvara den kunskap och det kontaktnät som finns i respektive organisation.

Arbetet omfattar hela det politiska påverkansarbetet men syftar också till ökad möjlighet till inflytande och delaktighet i organisationens växande utvecklings- och projektverksamhet.

2.3 Enskilt medlemskap

Sedan 2005 är det möjligt att ansluta sig som enskild medlem via medlemsföreningen Vi Konsumenter. De som direkt önskar stödja Sveriges Konsumenter erbjuds stödmedlemskap med Råd & Rön och nyhetsbrevet KonsumentMakt. Styrelsen kommer i samverkan med Vi Konsumenter att genomföra en översyn av hela konstruktionen under 2012.


3. Påverkam för ökad konsumentmakt

Sveriges Konsumenter arbetar med såväl nationell som internationell påverkan för att uppnå vårt mål. Arbetet på de olika nivåerna hänger intimt samman och samma fråga dyker ofta upp på flera olika nivåer. Vi försöker identifiera var i systemet en viss fråga befinner sig och när den bäst går att påverka. Eftersom många konsultationer kommer med kort varsel är det viktigt att hålla en hög beredskap och ha flexibilitet i organisationen.

3.1 Nationellt påverkansarbete

Nationellt strävar Sveriges Konsumenter efter att skapa långsiktiga relationer och påverkansvägar. Vi bedriver opinionsbildning och ett aktivt och öppet lobbyarbete. Vi representerar konsumenterna i många olika sammanhang. Representationsuppdragen sköts av kansliets personal och av representanter för våra medlemsorganisationer. Under 2012 kommer nedanstående uppdrag och arbetsuppgifter att prioriteras:

3.1.1 Regeringen

Konsumentfrågorna berör flera departement och inte mindre än 15 statsråd har delar av konsumentpolitiken som sitt område. Övergripande ansvar har EU-minister Birgitta Ohlsson. Vi har även sedan regeringstillträdet bland annat träffat finansmarknadsministern, jordbruksministern samt IT- och regionministern. Vi förväntar oss att bli kallade till flera samtal och hearingar under 2012 och kommer att uppvakta ledningen för andra viktiga departement. Vidare kommer Sveriges Konsumenter också att besvara remisser av särskilt intresse och på annat sätt ha kontakt med utredningar inom våra centrala områden.

3.1.2 Riksdagen

Sveriges Konsumenter träffar regelbundet ledamöter i utskott som behandlar konsumentfrågorna. Detta är viktigt i och med att riksdagen denna mandatperiod fått en starkare roll. Kontakterna med civilutskottet fortsätter. Andra utskott som är betydelsefulla i vårt arbete är miljö- och jordbruk, utbildning, näring och social.

3.1.3 Myndigheterna

Sveriges Konsumenter har regelbundna kontakter med flera myndigheter som på olika sätt har ansvar för konsumentfrågor. Vi deltar i utfrågningar, tillfälliga grupper och informationsmöten som berör våra kärnområden och möter tjänstemän för att påverka, samråda och diskutera konkreta åtgärder. Vi vill verka pådrivande för att myndigheter alltid arbetar med konsumenternas bästa för ögonen och värdera nyttan för konsumenterna i sin verksamhet.

Konsumentverket har ett insynsråd där Sveriges Konsumenter är representerat. Dessutom har vi regelbundna avstämningsmöten med denna centrala konsumentmyndighet. Vi deltar också i Konsumentverkets Handikappråd samt  Konsument Europas referensgrupp. Sveriges Konsumenter representerar konsumentintresset (tillsammans med Konsumentverket) inom samtliga avdelningar i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Sveriges Konsumenter är också representerat i ARN:s insynsråd.

De kommunala konsumentvägledarna är en viktig grupp, som vi kommer att ha fortsatt erfarenhetsutbyte och dialog med. Till det bidrar inte minst att Sveriges Konsumenter genom sitt dotterbolag bedriver egen konsumentvägledning, samt att Konsumentvägledarnas Förening är en av våra medlemmar.

Livsmedelsverket har en strategigrupp för konsumentfrågor där Sveriges Konsumenter har två platser. Arbetet förbereds av Sveriges Konsumenters egen rådgivande livsmedelsgrupp. Kontakterna med Jordbruksverket är väl upparbetade och där har Sveriges Konsumenter i många år verkat för att verket ska arbeta mer ”till nytta för konsumenterna”. Under 2011 har särskild strategigrupp bildats, efter mönster från Livsmedelsverket, där vi finns representerade.

Vi deltar också i Kemikalieinspektionens insynsråd.

Även andra myndigheter önskar närmare samarbete med Sveriges Konsumenter. Energimyndigheten, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket. Finansinspektionen och Konkurrensverket är fyra myndigheter som vi planerar att utveckla dialogen med.

3.1.4 Branscher och företag

Sveriges Konsumenter får ofta inbjudningar att hålla föredrag och delta i debatter inom våra prioriterade områden. Vi bjuds också in för en dialog med stora företag och branschorganisationer för att presentera ståndpunkter, antingen i dagsaktuella frågor eller kring den långsiktiga utvecklingen. I mån av tid och resurser kommer vi att bidra, främst genom kansliets personal men också med hjälp av representanter för våra medlemsorganisationer.

3.1.5 Konsumentdialog

Som största företrädare för konsumenterna har Sveriges Konsumenter tagit initiativ och startat en mer systematisk och regelbunden dialog om livsmedel, liknande den som pågår i EU:s ”sociala dialog”. Processen har fått namnet konsumentdialogen och involverar än så länge Lantbrukarnas Riksförbund, med vilka vi möts cirka fyra gånger per år. Under året planeras fokus i samarbetet främst ligga kring frågor kring hållbar produktion och konsumtion, bland annat ursprungsmärkning och offentlig upphandling av livsmedel.

3.2 Internationellt påverkansarbete

En huvuduppgift för Sveriges Konsumenter är att påverka konsumentpolitiken genom att aktivt delta i det nordiska, europeiska och internationella samarbetet. I det internationella arbetet ingår både representation, kommunikation och samordning, i synnerhet kring de prioriterade sakområdena. I nedanstående beskrivs inriktningen på det internationella arbetet under 2012:

3.2.1 Nordiskt arbete

Samarbetet mellan de nordiska konsumentorganisationerna sker informellt i det löpande europeiska och internationella arbetet. Cheferna för de nordiska organisationerna träffas regelbundet och ett möte är inplanerat under 2012 i september 2012, för vilket Sveriges Konsumenter står för värdskapet. Samarbetet kan förhoppningsvis även utvecklas i projektform. Dessutom samarbetar de nordiska konsumentorganisationerna och standardiseringsorganen i frågor runt standardisering.

3.2.2 Europeiskt arbete

En central del av Sveriges Konsumenters verksamhet är att påverka utvecklingen av EU:s konsumentpolitik. Vi koncentrerar våra insatser genom att samarbeta med och påverka den europeiska konsumentorganisationen BEUC, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), Europaparlamentet, Kommissionens konsultativa konsumentgrupp (ECCG) och den europeiska organisationen för konsumentrepresentation i standardiseringsfrågor (ANEC).

BEUC har genom sin effektiva organisation och starka ställning som den enade konsumentrösten i EU ofta kännedom om frågor som är på gång och nära insyn i den politiska processen. BEUCs kansli förbereder utkast till ställningstaganden som Sveriges Konsumenter som medlemsorganisation ger input till och synpunkter på. Detta snabba remissförfarande innebär att BEUC kan agera snabbt och med den europeiska konsumentrörelsen (44 organisationer) bakom sig.

EESK är ett rådgivande organ för det civila samhället indelat i tre olika grupper: Industri- och näringslivsintressen, fackföreningar samt en grupp bestående av konsument-, miljö- och jordbruksintressen samt handikapprörelsen och konsumentkooperationen.

ECCG är kommissionens rådgivande organ i konsumentfrågor. ECCG administreras av konsumentdirektoratet för folkhälsa och konsumentskydd (DG SANCO), men ECCG ger input i konsumentrelaterade frågor till hela kommissionens verksamhet. Arbetet sker numera även i arbetsgrupper om konkurrens och finansiella tjänster samt i ad-hoc grupper. Medlemsländerna och de europeiska konsumentorganisationerna har en representant vardera.

Det är viktigt att vara med tidigt i beslutsprocessen, helst innan en fråga har förts upp på den formella dagordningen. Således måste det representativa arbetet kompletteras med ett proaktivt arbetssätt. Sveriges Konsumenter har byggt upp ett nätverk av beslutsfattare som huvudsakligen verkar i Bryssel. Det omfattar särskilt de svenskar som arbetar med konsumentfrågor inom olika EU-organ och intresseorganisationer. Sveriges Konsumenter kommer att fortsätta att kommunicera och bedriva lobbying gentemot viktiga formella och informella beslutsfattare i Bryssel. Särskilt viktigt är det att underhålla och att fortsätta att utveckla kontakterna med de svenska EU-parlamentarikerna, i synnerhet de som arbetar i utskotten för inre marknaden och konsumentskydd, miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet samt rättsliga frågor.

Under 2011 har kommissionen slutfört ett arbete med indikatorer för en framgångsrik konsumentrörelse, ett arbete där Sveriges Konsumenter varit aktiva och som ska resultera i ett bättre statistiskt beslutsunderlag och kunskapsbas om konsumentrörelsen i de olika medlemsstaterna. Sveriges Konsumenter fortsätter att bevaka kommissionens arbete så att det utformas för att ge en så rättvisande bild som möjligt.

3.2.3 Övrigt internationellt arbete

Sveriges Konsumenter kommer att arbeta med konsumentfrågorna internationellt, företrädesvis genom den globala konsumentorganisationen Consumers International, CI. De frågor som prioriteras i CI blir allt mer gemensamma för länder i nord och syd, något som vi som medlemsorganisation har försökt påverka länge och som blev tydligt vid världskongressen i Hongkong i maj 2011. Att beslut i politik och näringsliv flyttas från europeisk till global nivå gör också att större fokus behöver läggas på det globala samarbetet. Viktiga frågor för fortsatt samarbete med CI är socialt ansvarstagande, etisk handel, internationell standardisering, hållbar utveckling och livsmedelsfrågor. Den nya standarden ISO 26 000 för socialt ansvarstagande kommer att öka fokusen på dessa aspekter av konsumtion och produktion och CI kommer att arbeta i hela världen för att företag ska använda standarden.

Ett annat viktigt organ för vårt internationella samarbete är den transatlantiska konsumentdialogen, (TACD). Vi prioriterar särskilt samarbetet om klimatfrågor, livsmedel, digitala rättigheter och fetma/överviktsproblematiken.

 

3.3. Standardisering

Det är nödvändigt att förstärka konsumentrepresentationen inom standardiseringen. De kommersiella intressena är oftast i klar majoritet i de tekniska kommittéerna och inte sällan saknas konsumentens röst. Sveriges Konsumenter driver ett övergripande arbete genom sitt engagemang i såväl ANEC som den internationella standardiseringens konsumentkommitté ISO COPOLCO. Dessutom arbetar vi nationellt och internationellt i tekniskt standardiseringsarbete inom ett flertal områden.

Vi har under flera år beviljats medel av SSR Konsumentråd för att kontinuerligt kunna identifiera konsumentrelevanta kommittéer och arbetsgrupper och rekrytera lämpliga företrädare till dessa. Vi kommer fortsatt att söka medel för detta från SRR Konsumentråd. Handikappförbunden har blivit mer aktiva inom standardiseringsområdet och former för effektivt samarbete i främjandearbetet bör sökas.

Sveriges Standardiseringsråd, SSR, kommer att läggas ner i slutet av 2011 och ett nytt standardiseringsförbund bildas. Det får konsekvenser för SSR Konsumentråds verksamhet som är central för konsumentinflytandet i standardiseringen. Sveriges Konsumenter avser att bidra till utvecklingen av ett nytt konsumentråd för standardisering inom det nya standardiseringsförbundet.

Brister i standardiseringens regelverk samt obalansen mellan olika intressenter tillsammans med bristen på resurser gör att konsumenterna inte hörs eller ibland blir nedröstade i kommittéer och arbetsgrupper. En angelägen uppgift är att utreda hur vi kan få en bättre balans mellan olika intressen i standardiseringen och ökat inflytande för brukarna. Vi vill kartlägga vilka verktyg som finns inom ramen för själva standardiseringsprocessen och standardiseringens kommittéarbete för att stärka konsumenternas ställning. Kartläggningen ger grund till hur konsumentinflytandet kan förbättras både i form av representation och genom regler som bättre tar tillvara underrepresenterade intressen i standardiseringsarbetet.

Barn- och ungdomssäkerhet är ett mycket viktigt område inom konsumentpolitiken. Här planerar vi att hålla en hög profil med flera representanter involverade i arbetet. Det nya leksaksdirektivet implementeras i svensk lagstiftning under 2011 och vår förhoppning är att det innebär en reell förstärkning av bl a lagstiftningens krav, myndigheternas marknadsövervakning samt lagens tillämpningsområde.

Standarden för Socialt Ansvarstagande – ISO 26000 – innebär ett omfattande strategiskt arbete med implementering av frågorna i den egna organisationen men även vad gäller olika initiativ för att sprida kunskap och kännedom om standarden. Sveriges Konsumenter deltar i det internationella arbetet med att följa upp och utvärdera användningen av ISO 26000 och Sveriges Konsumenter kommer även att vara aktiva i det nationella uppföljningsarbetet i nära samarbete med SIS och SIS Förlags arbete.

 

4. Centrala områden under 2012

Dagordningen för Sveriges Konsumenters arbete förändras med den konsumentpolitiska utvecklingen, inte minst till följd av beslutsprocesserna i EU. Men många frågor är desamma som tidigare år och är centrala för flertalet av Europas konsumentorganisationer.

 

Nedanstående områden är centrala, såväl nationellt och internationellt:

  • Matkvalitet. Målet är ett stort utbud av prisvärd mat, goda möjligheter att göra medvetna val och en tydlig märkning. Viktiga aspekter på dessa frågor är miljö inklusive klimat, hälsa, sociala produktionsvillkor och djurskydd. Fungerande märkningssystem, information och kunskapsspridning, ökat ansvar hos handel och producenter samt ökat hållbarhetsfokus i offentlig upphandling av livsmedel är särskilt viktiga krav i detta arbete.
  • Privatekonomi. Målet är bättre förutsättningar för konsumenter att ha en ordnad ekonomi och att ge tillgång till nödvändiga finansiella tjänster. Särskilda frågor att bevaka är etik, oberoende rådgivning, kreditinformation, snabba lån och hantverkstjänster.
  • Konsumenträttigheter. Målet är att upprätthålla nivån och bredden på konsumentskyddet, framför allt som uppföljning på föregående års beslut om EU:s konsumenträttsdirektiv. Kommissionens initiativ om EUs kontraktslagstiftning och modellkontrakt är särskilt prioriterade frågor. Men det handlar också allmänt om ett utökat rättsligt skydd för konsumenttjänster ­– såväl privata som offentliga.
  • Marknadsföring. Målet är ökat medvetande och debatt om marknadsföringens metoder och effekter på konsumenter. Målet är också ett ökat skydd mot kommersiell påverkan på barn, inte minst vad gäller nya tekniska lösningar och former som gör det svårt att skilja reklamen från redaktionellt innehåll. Ett särskilt viktigt område utöver detta är läkemedelsinformation.
  • Ny teknik. Målet är förbättrat skydd för konsumentens digitala rättigheter, bland annat på Internet. Detta inbegriper bra lagstiftning men också konsumentskyddande regler för teknisk tillgänglighet och integritet.

 

Genom dessa centrala frågor skär ett antal profilfrågor eller grundkrav och utgör därmed en plattform, ett ”raster” som vi applicerar på allt vårt arbete.

Hållbar utveckling är ett grundläggande krav – som kommer att få en allt större tyngd som profilfråga.

Övriga centrala profilfrågor är:

  • Etisk konsumtion
  • Tillgänglighet
  • Säkerhet
  • Integritet
  • Icke-diskriminering och jämställdhet

 

Arbetet inriktas på att ge konsumenter ökad möjlighet att genom sina konsumtionsval bidra till bland annat minskad miljöpåverkan, rimliga arbetsförhållanden, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet, design för alla och bättre djurskydd. Det inbegriper märkning och information, bättre regelverk samt säkra produkter genom lagstiftning och standarder för varor och tjänster.

Utöver vad som nämnts ovan förväntas – bland annat – följande specifika frågor att bli aktuella under 2012:

EU:s gemensamma livsmedelsmärkning. 2008 presenterade kommissionen ett förslag till harmoniserad lagstiftning (regulation) om livsmedelsmärkning. Efter en lång beslutsprocess lyckades parlamentet och rådet enas under 2011. Sveriges Konsumenter kommer fortsatt att arbeta med bland annat betydelsen av textstorlek vid märkning av livsmedel.

Finansiell utbildning. Sveriges Konsumenter kommer att arbeta för en förbättrad kunskap hos konsumenterna när det gäller lån, sparande, försäkringar och betalningar. Särskilt betydelsefullt är möjligheterna för konsumenten att välja etiska investeringar. Här har den stora överskuldsättningen hos bland annat unga visat på mycket stora behov. Sveriges Konsumenter kommer att arbeta nationellt och internationellt med denna fråga.

Produktsäkerhet och marknadskontroll. De senaste årens produktsäkerhetsskandaler tillsammans med förbättrad skaderapportering i Europa visar på behovet av förstärkt marknadskontroll. Nya resurser och förbättrade arbetsformer behövs för att se till att produkter är säkra. Sveriges Konsumenter deltar aktivt i säkerhetsarbetet, framför allt i standardiseringsarbetet.

Miljömärkning och miljödesign. Den europeiska miljömärkningen har reviderats och kommer att utvecklas och eco-designdirektivet ger mycket stora möjlighet att förändra utbudet av produkter på den europeiska marknaden i en hållbar riktning. Dessutom utökar det nya direktivet det antal områden som omfattas vilket ger direktivet väsentligt mer betydelse för resurs- och energianvändning i Europa. Den svenska miljömärkningen har utretts och en ny modell för ägarskapet av Misab kommer att behövas. Det är nödvändigt då nuvarande ägaren Sveriges Standardiseringsråd, SSR, förväntas avvecklas och ersättas av ett standardiseringsförbund. Vi har en viktig roll att bidra med svenska erfarenheter och att tillse att miljökrav är realistiska och inte går ut över betydelsefulla funktionskrav. Vi arbetar också med att införliva allt mer av klimataspekter i märkningarna.

GMO och kloning. Båda dessa frågor får en allt högre aktualitet och handlar både om makten över maten och om risker som inte är tillräckligt utredda. Vad gäller GMO är det framför allt framtida miljörisker som är ett hot. Sveriges Konsumenters ståndpunkt är att försiktighetsprincipen ska tillämpas, särskilt som man inte kan påvisa någon konsumentnytta. Här finns starka etiska aspekter på både djur- och växtområdena, samt avskräckande erfarenheter av marknadsdominans för ett fåtal multinationella företag. Vi arbetar särskilt med konsumentens rätt att välja kött som inte fötts upp på GMO-foder.

Nanopartiklar. Nanopartiklar innebär både stora möjligheter och potentiella hot. Frågan är horisontell och dyker upp i bl a kosmetik, livsmedel och läkemedel. Vi har en ny policy om nanoteknik och vi vill använda den för att ge stöd åt konsumentens rätt att kunna välja bort nano.

Betydligt fler frågor kommer att bli aktuella. Konsumentområdet är brett och händelserikt, inte minst beroende på snabba växlingar på marknaden med nya företag, produkter, marknadsföring och företeelser. Dessutom uppstår i massmedia ibland en kraftig efterfrågan på en legitim konsumentröst. Alla resurser på Sveriges Konsumenter kan därför inte vara uppknutna till planerade aktiviteter, en flexibilitet måste upprätthållas genom resurser att reagera på hastigt uppkomna konsumentproblem, hastigt inkallade konsultationer och hearings och ökad aktivitet från massmedia i någon fråga.

För varje centralt område finns en sakområdesansvarig på kansliet. Denne följer utvecklingen, etablerar och underhåller nätverk, ansvarar för remisser och ståndpunkter samt företräder Sveriges Konsumenter vid konferenser, kommittéer, arbetsgrupper m m nationellt och internationellt. Dessutom finns experter och representanter i de olika medlemsorganisationerna.

För att kunna bedriva ett framgångsrikt lobby-, förhandlings- och representationsarbete krävs en större kompetensbank och utredningskapacitet på specifika områden. Dagens personal och förtroendevalda arbetar mycket hårt med att möta ökade krav på att finnas med där viktiga beslut fattas, att hålla igång dialoger och att väcka opinion. Antalet förfrågningar om ståndpunkter, så kallade konsultationer, från olika delar av kommissionen ökar också kraftigt. Dagens resurser motsvarar därför inte på långa vägar behoven. Två nya handläggare med olika expertkompetens är ett minimum för att ge reella förutsättningar att kunna möta dessa utökade behov. Vår bedömning är att en livsmedelshandläggare och en jurist med EU-kompetens är nödvändigt för att bättre leva upp till de ökade förväntningarna.

5. Särskilda projekt

Vissa frågor kräver ett fördjupat arbetssätt och då arbetar vi med dem inom särskilda projekt. Projekten är också ett sätt att hitta finansiering för särskilt viktiga konsumentpolitiska frågor. Under 2011 har kansliet förstärkts för att Sveriges Konsumenter ska kunna utveckla sin verksamhet. I ett första skede ligger fokus på att få en bredare finansiering inom de områden som verksamhetsplanen prioriterar för att nå målen i Handlingsplan 2007-2012.

 

5.1 Beviljade projekt 2011

Flera projekt är beviljade innevarande år:

Konsumentinflytande i standardiseringen, är ett av dessa. Där har medel beviljats från SSR Konsumentråd för femte året i rad.  Detta för att utveckla former för att tidigt kunna identifiera kommittéer och arbetsgrupper och rekrytera lämpliga företrädare till dessa. Projektet, som utgör en del av SSR Konsumentråds främjandearbete, har varit framgångsrikt och erbjuder stöd, nätverk och kunskap för Sveriges Konsumenters ofta ideellt arbetande representanter i standardiseringen. För närvarande är Sveriges Konsumenter representerade med ett 20-tal representanter i standardiseringen och överväger ytterligare deltagande men utan att därmed avstå från att vårda relationerna med de engagerade representanterna i standardiseringsarbetet.

Dolceta är namnet på en EU-gemensam webbplats för utbildning av konsumenter i olika åldrar, från barn till äldre. Sveriges Konsumenter har sedan 2005 varit nationell part för översättning och anpassning av materialet till svenska förhållanden och har färdigställt åtta utbildningssektioner – konsumenträtt, finansiella tjänster, produktsäkerhet, hållbar utveckling, allmännyttiga tjänster, privatekonomi, livsmedelssäkerhet samt en lärarhandledning. Under 2011 har arbetet inneburit slutjusteringar, marknadsföring och uppdatering. Dolceta har varit föremål för en ny upphandling från kommissionen, men Sveriges Konsumenters roll i nya sektioner är ännu inte klarlagd.

Ingen blåser mig (webbdelen). Sveriges Konsumenter har sedan 2010 arbetat med att stärka engagemanget för målgruppen unga. Detta projekt är ett av resultaten av den förstudie som bekostats av LO. Målet är att skapa ett större program med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Detta projekt är en fristående del som ska förverkliga några av målen och skapa förutsättningar för den större satsningen. Medel har beviljats från Internetfonden .SE för att skapa en ny webbplats. Denna ska fungera som ett nav för konsumentinformation och inspirera och stärka unga till att bli mer medvetna konsumenter. I synnerhet unga människor behöver kunskap för att kunna göra alla de val som allt högre utsträckning läggs på den enskilda individen. Genom sin kontakt med projektet ska unga människor bli mer självsäkra och börja fundera över sina konsumtionsmönster och sig själva i förhållande till marknaden. Sveriges Konsumenter kommunicerar allt mer via webb och sociala medier där unga rör sig och projektet utgår hela tiden från ungas behov genom en kontinuerlig dialog med ungdomar och samarbeten med ungdomsorganisationer. Projektet påbörjades i maj 2011 och webbplatsen lanseras i januari 2012.

Unga aktiva konsumenter. Projektet är ett metodutvecklingsprojekt som ska ta fram verktyg för konsumentvägledare i Sveriges kommuner att skapa engagerande processer för unga i konsumentfrågor. Tanken är att tillsammans med fyra kommuner skapa aktiva paneler för unga där de kan organisera sig själva kring det behov av inflytande och kunskap de själva upplever.

Målet med att skapa detta projekt är att få ett ökat utrymme att prioritera området privatekonomi samt att förbättra verksamheten i KonsumentCentrum. Projektet har också fokus på etisk konsumtion, integritet, icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet samt miljö- och hållbarhetsaspekter i sitt utförande. Det ingår också i satsningen att på ett bättre sätt mobilisera målgruppen unga. Projektet påbörjades i september 2011 och ska pågå till februari 2012.

Den goda maten är ett projekt som uppmärksammar den offentliga måltiden inom sjuk- och äldrevård. Det övergripande syftet är att förbättra matupplevelsen inom sjuk- och äldrevård och att detta ska öka matglädjen hos äldre och sjuka. Projektet tar fram kunskap och goda exempel kring måltidssituationen och maten som serveras, samt lyfter upp aspekter som upphandlare av livsmedel och måltider ska tänka på.

Projektet genomförs i samarbete med såväl rikstäckande som lokala medlemsorganisationer samt med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Projektet är verksamt i följande sex regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland, Stockholm och Västerbotten.  Jordbruksverket står för finansieringen.

I varje region har det bildats smakpaneler som provsmakar ett antal luncher som serveras på sjukhus och äldreboenden.  Förutom själva maten dokumenteras måltidsmiljön och serverings- och kökspersonal intervjuas. Varje region har sin egen smakpanel. Inom projektet har även en enkät skickats ut till de ansvariga upphandlarna i de sex regionerna.

Vid slutet av året arrangeras ett nationellt seminarium i Stockholm och ytterligare fem med regional prägel på de andra platserna. Till seminarierna bjuds de medverkande, politiker, tjänstemän, leverantörer, intresseorganisationer med flera. Vid seminarierna diskuteras projektets resultat samt dagens och morgondagens utmaningar för att förbättra den offentliga måltiden.

Projektet startades i mars 2011 och avslutas vid årets slut.

 

5.2. Det fortsatta projekt- och utvecklingsarbetet

Sveriges Konsumenter måste fortsätta utvecklas i takt med att behoven av en stark konsumentrörelse växer inom allt fler områden. Det förändringsarbete som inletts under 2010-2011 ska fortsätta och förstärkas. Det som återstår i handlingsplanen 2007-2012 ska genomföras och utvecklas, bland annat genom att nya projekt med extern finansiering skapas. En ny handlingsplan för de kommande åren ska processas fram och vara en karta för det fortsatta utvecklingsarbetet.

För att kunna utvecklas i takt med de stora behoven krävs både kort- och långsiktiga insatser. Projektutvecklingen ska under året arbeta med en långsiktig plan för finansiering av Sveriges Konsumenters kärnverksamheter och samtidigt bygga in flexibilitet för att kunna ta till vara de projektfinansieringsmöjligheter som uppstår under året.

Det största projektområdet under året kommer att vara den ungdomssatsning som planerades under 2010, som har inletts under 2011 och som planeras att drivas med medel från Arvsfonden under 2012-2014. Även satsningen på mat, inom jordbruks- och livsmedelsverkets uppdrag att satsa på Matlandet Sverige, kommer att fortsätta.

Utöver projekt som söks från Konsumentverket och som fokuserar på privatekonomi (el), hållbar utveckling (detaljhandeln) samt konsumentsäkerhet (nano), ska utvecklingsarbetet också leda till en fortsatt breddad projektfinansiering. Målet är att lämna en ny ansökan och en fortsättningsansökan till Arvsfonden, minst en ny ansökan till en EU-fond, en ansökan på nordisk nivå och ytterligare minst tre ansökningar genom olika nationella utlysningar.

Slutligen ska utvecklingsarbetet också syfta till att stärka medlemssamverkan inom Sveriges Konsumenter. Målet är att stärka den arena för engagemang som paraplyet har alla förutsättningar att vara. Detta ska göras genom en tydlig koppling mellan medlemsorganisationerna och allt utvecklingsarbete som genomförs, samt genom att formerna för samverkan och möten ses över. Detta ska också vara en del av arbetet med den nya handlingsplanen.

6. Kommunikation och opinionsbildning


Sveriges Konsumenters primära målgrupper är:

  • Medlemsorganisationer 
  • Opinionsbildare 
  • Beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter
  •  Massmedier

Sekundära målgrupper är medlemsorganisationernas medlemmar och allmänheten.

Vi verkar för att målgruppens kännedom om Sveriges Konsumenter och våra ståndpunkter ska öka, och att de har respekt för vårt arbete och en positiv uppfattning om betydelsen av en stark svensk konsumentröst.

Sveriges Konsumenter ska verka för att bilda opinion och påverka målgrupperna att diskutera våra frågor och gärna framföra våra förslag – på så sätt kan vi trots knappa resurser få stort inflytande. Sveriges Konsumenter ska både agera och reagera. Det innebär att kommunikationsaktiviteterna både ska ske som egna planerade initiativ och som snabba reaktioner på händelserna i omvärlden. Dessutom måste Sveriges Konsumenter finnas med på de arenor där konsumentfrågor diskuteras och där konsumentpolitiken beslutas. Vi ska ta ställning och bli erkända som starka parter i frågor som vi väljer att engagera oss i. Det lokala perspektivet och konkretisering av frågorna utifrån ett ”köksbordsperspektiv” ska vara vägledande. Det opinionsbildande arbetet ska, där det är lämpligt och möjligt, samlas i kampanjer som samordnas mellan kansliet, medlemsorganisationerna och Råd & Rön.

Fem huvudsakliga kommunikationskanaler finns för Sveriges Konsumenter:

  • Webbplatsen är på väg att utvecklas till att bli ett nav i konsumentengagemanget, både hos dem som tillhör Sveriges Konsumenters medlemsorganisationer och övriga. Webbplatsen, som genomgick en rejäl ansiktslyftning 2010, behöver bli än mer funktionell så att den i högre utsträckning kan fungera som såväl informationsdatabas som mötesplats för medlemsorganisationerna.
  • Sociala medier. Sveriges Konsumenter har sedan 2010 satsat på att utveckla olika sociala medier genom fasta och mer kampanjinriktade sidor på Facebook. Twitter och blogg har också använts och dessa tre har kombinerats på olika sätt. Potentialen att skapa ett engagemang hos nya grupper är enorm, särskilt med en oberoende konsumentorganisation som mobiliserande kraft. Arbetet med sociala medier fortsätter och intensifieras för att snabbt väcka opinion, nå nya grupper och skapa nätverk. Det gäller inte minst inom projekt och i kampanjarbete. Olika samverkan av sociala medier och samarbeten med aktörer innanför och utanför organisationen kommer också att utvecklas.
  • Tidningar, radio och tv har ett stort intresse för våra frågor och vår organisation som ”konsumentens röst”. Intresset tenderar att bli accelererande när vi omnämns och citeras mycket. Här ska stor energi läggas på pressutskick, kampanjer, debattartiklar och att skapa och underhålla goda kontakter med medierna. En grupp av särskilt intresse är medlemsorganisationernas tidningar.
  • Råd & Rön har en redaktionellt självständig ställning och ska vara finansiellt självbärande. I samverkan med Sveriges Konsumenter och medlemsorganisationer får tidningen ett inflöde av idéer och fakta som ger spännande artiklar för läsarna.  Råd & Rön har också ett eget nyhetsbrev.
  • KonsumentMakt är Sveriges Konsumenters månatliga, kostnadsfria nyhetsbrev. Vi kommer att fortsätta med utgivningen och sprida intressant information till våra målgrupper och försöka få fler att prenumerera.

 

Som nämns i avsnitt 2.2 behöver samarbetet med medlemsorganisationerna utvecklas. Det handlar om att:

  • Förbättra och effektivisera vägarna för att föra ut aktuella frågor till medlemsorganisationer. Inte minst gäller det i EU-frågorna där vi har unik kunskap. En väg är det regelbundna nyhetsbrevet KonsumentMakt och planerade seminarium om EU.
  • Skapa kontaktvägar som ger oss möjlighet att använda organisationernas kunskaper i påverkansarbete, representation samt i uttalanden, debattartiklar och medverkan i projekt etc.
  • I övrigt skapa en bredare kommunikation med medlemsorganisationerna och en bredare förståelse för konsumentrollen och möjligheten att använda konsumentmakten i medlemsorganisationerna (se avsnitt 2.2)

En speciell aktivitet som planeras är politikerveckan i Almedalen i juli, även om de ökade kostnaderna för medverkan har gjort det svårt att utnyttja de möjligheter som finns och svårt att arrangera mer än ett seminarium. Sveriges Konsumenter kommer att medverka och samverka med såväl medlemsorganisationer som externa aktörer för att optimera effekten av arbetet.

Konsumentpriset Blåslampan är en annan specifik aktivitet för att lyfta konsumentfrågorna och inspirera fler att engagera sig. Under 2010 ordnades ett framtidsseminarium tillsammans med Råd & Rön i anslutning till prisutdelningen med en större publik. Detta blev en stor framgång, ett liknande arrangemang ordnas i november 2011 och planeras också till november 2012.

 

7. Finansiering

Sveriges Konsumenter har idag tre källor för finansiering av verksamheten: statsbidrag, medlemsavgifter samt projektmedel. Medlemsavgifterna beräknas inte kunna öka som en följd av många ideella organisationers allt svårare ekonomiska läge.

För att Sveriges Konsumenters verksamhet ska kunna utvidgas och i större utsträckning möta de faktiska behoven krävs ökade resurser. Ytterligare medel kommer förhoppningsvis att tillskjutas från staten för att på en fri och öppnare marknad säkerställa att det finns kraftfull, demokratiskt förankrad konsumentrepresentation och för ett opinionsbildande arbete. Det behövs förstärkning av flera viktiga funktioner på Sveriges Konsumenter – specialkompetens, omvärldsbevakning, samverkan med olika externa parter nationellt och internationellt m m. Till stor del handlar det om att utöka personalstyrkan.

En stor satsning görs från 2011 att söka projektmedel från delvis nya bidragsgivare. Detta kräver tid och kompetens, men ger en förstärkning längre fram. Målet är att etablera ett antal fleråriga projekt som kan stärka och utveckla verksamheten väsentligt, i enlighet med handlingsplanen.

Ett problem härvidlag är att flertalet potentiella finansieringskällor till stor del kräver egenfinansiering.

På sikt behöver Sveriges Konsumenters finansieringsbas breddas än mer, vilket fastslås i handlingsplanen. Dotterbolagen – som nu fusioneras – beräknas inte under överskådlig tid att kunna bidra genom aktieutdelning etc.

Kraven på alla alternativa finansieringskällor är att dessa ska kombinera konsument-nytta med intäkter samt att de på intet sätt skadar trovärdigheten och oberoendet hos Sveriges Konsumenter. Att t ex ta emot sponsorpengar från företag är svårt med tanke på detta. En fortlöpande diskussion och analys i dessa frågor pågår inom organisationen.