Sverige har röstat ja till att godkänna trombin, ett nytt så kallat köttklister, inom EU. Det framställs av blod från ko eller gris och kan användas för att sätta samman olika köttdelar. - Det är en oroväckande utveckling att mat sminkas till något det inte är. Här finns det inga skäl att godkänna köttklister då det inte tillför någon konsumentnytta, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
I medier:
"Vi vill inte ha det här alls", generalsekreterare Jan Bertoft. TT-artikel i Svenska Dagbladet.
Produkten kallas Fibrimex och är tillverkad av blod från gris eller ko. Den består av två Trombin, som är ett nyckelenzym i blodets koagulation, och Fibrinogen, ett lösligt protein i blodplasma, som vid koagulation omvandlas till olösliga trådar av fibrin.
Klistret medför att man kan limma ihop bitar av kött, till exempel till hela filebitar. Dessa hoplimmade köttbitar skulle annars bli köttfärs eller korv. En fördel för industrin är att de kan använda mer kött än tidigare. Det finns inga fördelar för konsumenterna...
Kommitté för livsmedel och djurhälsa (SKLD) har röstat för förslaget, nästan inga länder var emot. Danmark var dock ett av få länder som röstade emot, men som fick igenom sitt krav av märkning av ihopklistrat kött. Även Sverige har föreslagit att Trombin ska vara en tillsats och därför måste produkterna säljas till slutkonsument. Ihopklistrat kött ska dock inte säljas i storkök, på restauranger eller användas av cateringföretag.
Beslutet ska skickas till ministerrådet och EU-parlamentet, som får tre månader på sig att komma med synpunkter. Därefter fattas EU-kommissionens slutgiltiga beslut och detta ska sedan bakas in i svensk lag, innan trombin blir tillåtet här.
Redan idag finns kött som pressas samman. Korv, skinka och blodpudding är några sådana produkter, man använder sig då av olika former av stärkelser. Men det är en stor skillnad när det gäller köttfiléer. Här förutsätter man att det ska vara en "riktig" filé man köper.
Detta är en konsekvens av den prispress som råder. Det finns ingen chans att upptäcka om köttet är limmat eller ej. Risk finns att man i framtiden köper mycket sämre kött. Förslaget ställer alltför stora krav på konsumenterna som ska lusläsa innehållsförteckningar och ifrågasätta märkning. Trots att restauranger och catering inte får använda köttklistret, är det inte säkert att en kontrollmekanism kan se till att lagen efterlevs. Restauranger kan lockas att köpa de billigare ihopsatta så kallade filéer, men utge sig för att sälja riktiga filéer för ett bra pris. Och var går gränsen för storkök? Får våra barn det på förskolor och äldre i vårdhem i framtiden? Tydligare gränser behövs med vad som menas med dessa definitioner.
Sveriges Konsumenters förhoppning är att de svenska köttproducenterna inte anammar det nya köttklistret. Det behövs dock en garanti från industrin. Ett löfte som de garanterar att hålla! Köttindustrin och producenterna måste tänka på trovärdigheten. Det går fort att rasera ett förtroende om det kommer fram att producenter använder detta. Vi på Sveriges Konsumenter kommer att hålla ögonen på industrin och se vilka som väljer att klistra kött i framtiden...10 februari 2010