Ehec står för Enterohemorragisk E. coli-infektion och har varit känd sedan 1977. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa.
I Sverige rapporteras cirka 300 fall bland människor varje år och av dessa är ungefär hälften smittade i Sverige. Den vanligaste åldersgruppen bland fallen är barn under fem år. Ehec-fallen rapporteras med en geografisk skillnad, med flest fall från länen i södra Sverige. Flest inhemska fall anmäls under sommarmånaderna.
I studier där man provtagit nötkreatur på slakterier under 2005-2009 hade cirka tre procent VTEC O157.
Ehec producerar ett gift som svarar för många av sjukdomssymtomen och den vanligaste är blodig diarré.
Smittan kan spridas via kontakt med dessa nötkreatur eller kontakt med deras gödsel, men också via förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott har beskrivits från många olika typer av livsmedel, som opastöriserad mjölk, opastöriserad äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff och hamburgare. Människor har också insjuknat efter friluftsbad i förorenat vatten eller efter att ha druckit smittat kommunalt vatten. Även smitta från person till person förekommer. Inkubationstiden är vanligen tre till fyra dygn (ett till åtta dygn).
Sjukdomen har främst associerats till en blödande grovtarmsinflammation med oblodiga eller blodiga diarréer, sönderfall av de röda blodkropparna och njursvikt (hemolytiskt uremiskt syndrom – Hus), andra koagulations- och blödningsrubbningar samt neurologiska symtom. Man kan vara bärare av Ehec utan att ha symptom.
Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma. Efter två till tre dygn kan diarrén bli blodig. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Hos cirka fem procent av patienterna (framför allt barn under fem år och gamla) utvecklas Hus, som uppträder inom två till 14 dygn. Njurarna skadas med njursvikt som följd. Trombocyterna, "blodplättarna", kan sjunka så lågt att blödningar uppträder. Hus kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys.
Diagnosen ställs genom odling från avföringsprov och PCR-teknik. EHEC-bakterien finns i hela världen. Relativt stora utbrott har förekommit i Kanada, USA, England, Tyskland, Japan och i Sverige.
Antibiotikabehandling rekommenderas inte vid EHEC-infektion.
Allmänt förebyggande åtgärder
För att undvika att bli smittad är god hand- och livsmedelshygien viktig. Smitta från person till person förekommer, vilket understryker betydelsen av en mycket god hygien vid inträffade fall. Väl genomstekt kött, minskar risken för smitta. Mjölk ska vara pastöriserad eller kokt, skölj grönsaker, sallat och frukt. Man bör tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur.
Ehec-utbrott är ovanliga i Sverige och de flesta fallen är sporadiska eller sker inom familjen. Mindre utbrott kopplade till gårdar, egna brunnar eller förskolor och restauranger förekommer.
Några större utbrott har inträffat i Sverige:
Ehec O157 påvisat i kallrökt påläggskorv orsakade 2002 ett utbrott i Skåne med 28 fall. Åtta av dessa utvecklade Hus och krävde intensivvård. Kontaminerat nötkött ansågs vara smittkällan och då Ehec-bakterierna överlevde fermenterings- och rökningsprocessen kunde detta utbrott inträffa. Det största Ehec-utbrottet i Sverige inträffade 2005 då 135 fall, varav 11 med Hus, smittades med Ehec O157 i flera län i södra Sverige. En omfattande utredning ledde till isbergssallad som trolig smittkälla. Salladen spårades tillbaka och hade blivit bevattnad med vatten som visades positivt för verotoxin. Ehec O157 isolerades från gödsel från nötkreatur på en gård uppströms bevattningskanalen. Genetisk typning visade att det var samma bakteriestam i gödseln som hos de smittade människorna. Salladen drogs tillbaka från marknaden och utbrottet stoppades. Under 2011 inträffade ett större utbrott i norra Tyskland med en ovanlig variant, Ehec 104. Utbrottet har även resulterat i fall bland hemvändande resenärer i ett flertal Europeiska länder. Av de som insjuknat har betydligt fler än förväntat drabbats av allvarliga symptom. I Tyskland har över 2 000 fall rapporterats med närmare 700 fall av Hus och ett drygt 20 tal dödsfall. I Sverige insjuknade ett femtiotal personer varav ungefär en tredjedel har utvecklat komplikationen Hus och en har avlidit. Av de smittade var alla vuxna och majoriteten kvinnor vilket är ovanligt. Smittkällan misstänks vara råa grönsaker, utredning pågår.
Källa: Smittskyddinstitutet
Blåslampan