Förslaget om högre krav på de som utför skönhetsoperationer som tillståndskrav, böter eller fängelse för den som bryter mot reglerna och en 18-årsgräns för patienter med vissa undantag välkomnas av Sveriges Konsumenter. Det är Socialstyrelsens utredare Karin Lindell som ansvarat för utredningen.
– Äntligen kan konsumenter som genomgår skönhetsbehandlingar få ett konsumentskydd värt namnet. Denna miljardindustri har hittills varit skandalöst dåligt reglerad. Nu räknar vi med att förslagen genomförs skyndsamt och att det blir en fungerande kontroll av att lagen efterlevs, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
- Det här handlar om att skära i våra kroppar. Vi överlämnar vår hälsa i andras händer. Då är det orimligt att man ska ha ett sämre konsumentskydd än vid sjukhusvård och även ett sämre rättsligt skydd än om man lämnar in sin bil på en verkstad, fortsätter Jan Bertoft.
Skönhetsoperationer – eller estetiska behandlingar som det också kallas – är förenat med en viss risk för patienterna och det har länge funnits ett behov av att se över branschen. Därför valde Socialstyrelsen att utse Karin Lindell, som tidigare varit riksrevisor och generaldirektör för Konsumentverket, att göra utredningen om ansvar, kompetens och regler för skönhetsbehandlingar.
Förslaget gäller ingrepp som görs med kniv på friska människor, utan någon remiss från läkare. Hit hör ögonlocksoperationer, fettsugning, bröstförstoring med mera. 25 000 skönhetsoperationer beräknas bli genomförda i Sverige varje år – en marknad som växer med 15 - 20 procent per år. Sverige tillhör de länder i Europa som har minst regleringar när det gäller skönhetsoperationer. I Norge och Danmark har det under flera år krävts tillstånd av kirurger och läkare som utför operationerna.
- Vi välkomnar tuff lagstiftning är välkommen för att skydda konsumenterna. Men det behövs också en ökad debatt om orsakerna till alla operationer, de skönhetsideal och de budskap av ”du duger inte som du är” som vi itutas redan från barnaåren, säger Jan Bertoft.
Ett område som däremot inte regleras är produkter som används i samband med operationerna. EU-parlamentet vill även införa strängare lagar kring bröstimplantat efter silikonskandalen. Analyser av den så kallade PIP-gelen har visat att den innehåller vävnadstoxiska ämnen, som ökar risken för cancer. Implantaten ska enligt förslagen först testas och certifieras. Den europeiska konsumentorganisationen BEUC har uppmärksammat dessa implantat som opererats in hos kvinnor som vill ha bröstförstoring och ställt hårda krav på reglering. I Sverige har 2 500 kvinnor opererat in dessa silikonimplantat.
Panelen
Nyhetsbrev
Tipsa oss