Parabener framställdes första gången 1927 av ett tyskt bolag i USA och började genast användes i kosmetika. De har varit ett av favoritmedlen i årtionden och finns idag i nästan alla kosmetiska produkter. Men rapporter från början av 2000-talet visar att det kan påverka hormonerna i kroppen och därför har man börjat leta efter ersättningar.
En del menar att parabener dödar eller hämmar tillväxten av ett stort antal bakterier, jäst och svamp. Många olika parabener tillsätts ofta i en produkt för att konservera produkten så effektivt som möjligt. Anledningen till att den är så populär som konservering är att de anser att bakterierna eller möglet förmodligen är farligare än konserveringsmedlet.
Parabenerna finns på listan över tillåtna konserveringsmedel och det rör sig om ett tjugotal olika parabener. Poängen med att ha olika parabener är att de har varierande löslighet i vatten respektive fetter och därför passar för olika behov med hänsyn till produkternas sammansättning. Det gemensamma för gruppen parabener är den kemiska grundstrukturen bensoesyra, ett ämne som finns naturligt i växter.
Parabener består bland annat av följande:
Metylparaben är inte akut giftig vid förtäring och är inte farlig för vattenorganismer. Har ingen bevisad hormonell effekt. Butylparaben är den paraben som först bevisade hormonell effekt i djurförsök. Den är också giftig för vattenorganismer.
Etylparaben är inte cancerogent, inte akut giftig vid förtäring och inte farlig för vattenorganismer. Har en bevisad hormonell effekt i djurförsök.
Propylparaben används bland annat i godis och torkade köttvaror. Personer som inte tål acetylsalicylsyra, men även andra, kan få överkänslighetsreaktioner.
Isobutylparaben är mindre vanlig att använda, men anses lika farlig. I Danmark har man gått ut med varningar till gravida och småbarnsföräldrar att inte välja produkter som innehåller isobutyl- och butylparaben.
Många parabener har visat sig vara hormonstörande. Hormonstörande ämnen kan påverka människor och miljö genom att de efterliknar, ökar och ibland hämmar effekten av hormoner.
Enligt Läkemedelverket så har ämnesgruppen parabener under lång tid använts som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter, livsmedel och läkemedel.
Den 28 januari 2005 konstaterade EU:s vetenskapliga kommitté för förbrukningsprodukter, SCCP, att man inte kan utesluta att konserveringsämnena, propylparaben, butylparaben och isobutylparaben, kan ha hormonrubbande effekter.
En expertgrupp inom EU har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propyl- och butylparaben och därför pågår fortfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener.
Ett antal omdebatterade undersökningar pekar på ett sammanhang mellan kända, hormonstörande ämnen och en reducering av antalet sperma och ökning av chansen för testikelcancer för män 4,5.
En engelsk undersökning har också funnit parabener i en stor andel av bröstcancerknölar. Robert Golden och Jay Gandy (Journal of Applied Toxicology, 2004) har funnit parabener i kvinnors bröst som har bröstcancer. Däremot är de osäkra på om det är parabener som orsakade cancern. Det finns också misstankar om att flera av parabenerna kan vara allergiframkallande. Man bör vara extra vaksam på användande av Parabener hos barn och spädbarn då de generellt sätt är mer känsliga för miljöpåverkan och deras kroppar lättare absorberar ämnen.
Undersökningar på det danska Rigshospitalet i Köpenhamn visar att phtalater och parabener i krämer tas upp via huden och kan mätas i blod och urin (tidningen Politiken 18 oktober 2004). Mot bakgrund av de nya resultaten råder Miljøstyrelsen i Danmark gravida och småbarnsföräldrar att välja produkter utan konserveringsmedlena butylparaben och isobutylparaben, som har störst hormonliknande effekt. Mer information finns på www.miljoeogsundhed.dk (18.10.04/lpp).
Trots att det råder delade meningar om huruvida parabener är farliga eller inte så anser många att man bör undvika butylparaben, som är den mest giftiga av dem. Och paraben i deodoranter.
Den danska konsumentorganisationen har undersökt hudvårdsprodukter och schampoo och listat dem i tre olika kolumner: de som inte har parabener, de som håller på att fasa ut dem och de som inte vidtar några åtgärder. Kolla listan på: http://www.forbrugerraadet.dk/tema/hormonkemi/positiv-og-negativlisten/
Men de finns även i konserveringsmedel som finns i livsmedel som godis och torkat kött. De benämns som e-nummer E214, E216och E218. De används även som konserveringsmedel i till exempel natriumsalterna.
Skönhetsprodukter innehåller konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt och mögel i burkarna och i 90 procent av fallen är det parabenerna som gör jobbet. Förutom som konservering används de i kosmetika och parfym som doftämne.
Vissa parabener finns även naturligt i vissa livsmedel, som till exempel metylparaben finns i blåbär. Men när man äter parabener så bryts de ner i kroppen och de blir mindre starka.
Om du anser att det är krångligt med alla olika parabener kan man leta efter olika märkningar. Den mest vanliga i Sverige är Svanen. Den garanterar att produkten endast innehåller syntetiska ingredienser som är miljöanpassade och tillåter inte vissa parabener. Det finns även andra märken som till exempel ACOs Fri från parabener.
Inom EU har The European Scientific Committee on Consumer Products (SCCP) meddelat 2006 att parabenerna propyl, butyl och isobutyl kan användas säkert i kosmetiska produkter i koncentrationer upp till 0,4%, vilket är den tillåtna gränsen i EU.
Läkemedelsverket anser att den hälsorisk med parabener som diskuterats under en längre tid gäller påverkan av kroppens hormonella system (endokrin effekt). Läkemedelsverket ansvarar för tillsyn för marknadsföring av produkter.
På Kemiskt-Tekniska Leverantörförbundets hemsida kan man läsa att Vetenskapliga studier har upprepade gånger visat att användningen av parabener i kosmetika och hygienprodukter är säker. De är därför officiellt godkända som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter av Europeiska kommissionen och andra myndigheter runt om i världen. Kosmetikbranschen anser att den debatt som nu förs i media inte återspeglar nuvarande EU-diskussioner, vilka baseras på tillgängliga vetenskapliga fakta om parabener. KTF beklagar i det fall medias rapportering orsakat oro.
En särskild vetenskaplig expertgrupp inom EU arbetar med att granska olika tester som forskare och industrin har gjort med parabener för att bedöma om resultaten kan innebära hälsorisker när ämnena används i kosmetika och hygienprodukter. Expertgruppen har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propylparaben och butylparaben och därför pågår fortfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener.
I Danmark har det den danska konsumentorganisationen Forbrugerrådet genomfört omfattande kampanjer mot parabener. Det danska apoteket har valt att fasa ut parabener, efter den danska konsumentorganisationens påtryckningar. Och miljöminister Karen Ellemann kommer att införa förbud mot parabener i produkter som vänder sig till barn upp till tre år. Danmark är det första landet inom EU som inför ett förbud.
I Sydkorea har flera undersökningar gjort och de har fått Henkel att producera produkter som inte innehåller parabener.
Den europeiska konsumentorganisationen BEUC har inte engagerat sig i frågan hittills.
20 december 2010
Blåslampan